Sidor

lördag 9 november 2024

Brev till mig själv om bland annat historisk avkastning

 Då och då brukar jag välja angreppsättet ”brev till mig själv” här på bloggen. Oftast har det varit i samband med börsnedgångar, men denna gång råder ingen sådant– tvärtom. När dessa rader skrivs är det lördag eftermiddag, Tracey Chapman spelas i bakgrunden och cirka tre dagar sedan Donald Trump vann presidentvalet i USA. Därtill vann republikanerna senaten och kongressen. I och med vad Trump gick till val på, såsom minskade skatter och regleringslättnader, för att inte glömma implementerandet av hans favoritord ”tariffer”, steg såväl S&P 500 som DJ USA med drygt 3,8 onsdagen till och med fredagen i veckan. 

Läs vidare på Trade Venue. Jag önskar dig en god lördag tillika fortsatt helg!

/Cristofer

torsdag 7 november 2024

”Extrema pensionärsaktier”

 Mycket inom investerarlivet är subjektivt, såsom att jag anser P/E 25 för ett bolag är rimligt givet dess defensiva karaktär och beprövade historik, eller att Investor inte ska handlas till en substansrabatt. Andra är av motsatt åsikt. Således kan vissa av de bolag vars aktier jag nedan lyfter fram som extrema pensionärsdito inte överensstämma med dig, din definition och så vidare.

För mig är definitionen av ”extrema pensionärsaktier” med pålitlig utdelning bolag där vallgraven är stark och koncernen är marknadsledande, eller bland de ledande, inom sin nisch. Därtill finns en stabil historik gällande såväl balansräkning som resultat i allmänhet och utdelning i synnerhet. Vallgraven bedöms vara så stark och behovet av produkten/produkterna så essentiell att det ska mycket, mycket till för att något skulle ändra respektive bolags sektor eller dess marknadsposition. 

Läs vidare på Trade Venue. Jag önskar dig en god och härlig torsdag!

/Cristofer

lördag 2 november 2024

Starka Abbvie

 Jag tror på att mycket i livet handlar om tillfälligheter och hur man väljer att förhålla sig till dem. Ibland greppar jag dem, ibland är jag för rädd. Hur många tillfällen som jag har missat vet jag inte, men säkert är att de många. Kopplat till investeringar finns det ett par tillfällen som jag nu i efterhand ser att det var rätt att gripa tag om dem. Om något har det synts i respektive bolags fundamentala utveckling i flera år i allmänhet, men i de nyligen släppta kvartalsrapporterna. Ett av dessa är Abbvie.

I slutet av 2018 och början av 2019 var Abbvie ett bolag som många diskuterade på såväl bloggar som twitter. Kursen hade sjunkit för var dag sedan toppen om drygt $115 i februari 2018, för att ett år senare handlas till nivåer om $80, motsvarande ett P(E om cirka 17,5. Anledningen till nedgången stavades dels utgående patent, framför allt för deras blockbuster-läkemedel ”Humira”, dels en svag och osäker pipeline. Jag såg riskerna och visste med mig att jag inte är någon läkare och fullt ut kan bedöma sannolikhet för utfall X eller Y i de olika läkemedlen som var under utveckling, men jag såg en stark historik, en balansräkning i en om inte perfekt, så åtminstone god form samt en robust marknadsposition. Risken var hög, men relativt uppsidan ansåg jag den vara överkomlig. Jag valde således att ta en position februari 2019, som jag därefter ökade på i augusti samma år samt i oktober 2020.

Läs vidare på Trade Venue. Jag önskar dig en trevlig lördag tillika helg!

/Cristofer

fredag 1 november 2024

Remember remember the fith of november 2024

 På 1600-talet var Storbritannien i huvudsak anglikanskt, en direkt följd av Henrik VIII:s 1491-1547) tvist med påven gällande sin skilsmässa. Kungen ville ha en manlig arvinge, men drottning Katarina hade endast fött en dotter, Maria. När det blev klart att Katarina inte skulle kunna ge honom fler barn, sökte Henrik en annullering av äktenskapet för att kunna gifta sig med Anne Boleyn, som han hoppades skulle ge honom en son. Påven vägrade dock att godkänna annulleringen, delvis på grund av det politiska trycket från Katarinas familj. Hon var nämligen moster till den mäktige kejsaren Karl V av det Tysk-romerska riket.

När påven nekade Henrik tog han saken i egna händer och bröt med Rom. Genom en serie lagar, bland annat Act of Supremacy 1534, förklarade han sig själv som den engelska kyrkans överhuvud. Därmed grundades den anglikanska kyrkan, som formellt skilde England från den katolska sådana. Läran kan ses som en blandning mellan Luthers reformer och katolicismens; en blandfond…

Läs vidare på Trade Venue.

Jag önskar dig en trevlig och avkopplande helg!

/Cristofer