Sidor

tisdag 15 oktober 2019

Dyrt kaffe på andra sidan pölen?


Starbucks är en amerikansk global cafékedja. Bolaget erbjuder via egna caféer ett utbud av kaffe, dryck, mellanmål, snacks och lunchmåltider runtom den globala marknaden. Internt sker även egen rostning och produktion av kaffe och te, som säljs vidare under ett eget varumärke. Starbucks grundades under 1971 och har sitt huvudkontor i Seattle, Washington.

Sedan tidigt 2000-tal har bolaget utvecklats väl, vilket även har synts i aktiens – som är ett derivat av bolaget – utveckling. Dock var det stiltje mellan 2015 och slutet av 2018, då många undrade om det inte skulle blir så mycket roligare än såhär. Under 2019 har aktien däremot utvecklats med cirka 34 %, vilket skall jämföras med Dow Jones, vars utveckling detta år är cirka 18–19 %.

Det som främst driver tillväxten i Starbucks är deras satsning i Kina, deras fokus att binda till sig kunder via medlemskap samt samarbetet med Nestlé.

Beträffande jakten på medlemmar var dessa vid Q3 17,2 miljoner, vilket är en ökning med 14 % jämfört med året innan. Att konvertera engångsbesökande kunder till återvändande sådana är mycket viktigt för den nya VD, Kevin Johnson. Densamma drar nytta av medlemskapsprogrammet och e-postkommunikation för att informera konsumenterna om nya produkter, erbjudanden, evenemang och nya butiksöppningar.

Att separera ny tillväxt från befintliga butiker är viktigt - särskilt när man tittar på ett företag med kedjor som växer snabbt - och kallas jämförbar butiksförsäljning (jmf. H&M såväl innan som efter deras ”kris”). Denna jämförelse gör det möjligt att se hur bra befintliga butiker presterar. I slutet av tredje kvartalet presenterade Starbucks en jämförbar butiksförsäljning på 6 %, vilket jag anser är mer positivt än negativt.
Bildkälla: Motley Fool

Starbucks har öppnat 2 000 butiker under 2019, vilket är enligt utsagd plan. Av de hittills öppnade butikerna är 600 belägna i USA, 1100 i Kina och Asien och Stillahavsområdet (CAP) och 300 licensierade butiker i Europa, Mellanöstern och Afrika (EMEA). Det finns två typer av butiker som drivs under Starbucks-varumärket; företagsdrivna och licensierade butiker.

Av de cirka 30 000 butikerna i drift är 52 % företagsdrivna och 48 % licensierade. Detta är en viktig faktor att beakta, eftersom de företag som driver butiker genererar i genomsnitt 1,28 miljoner dollar per år, medan licensierade butiker genererar 189 000 dollar. Det finns risker och kostnader för varje butikstyp, men Starbucks fördelar strategiskt mellan de två baserat på den geografiska platsen för varje butik.

Butiksöppningar i Kina är en stor del av företagets tillväxtstrategi. Kaffekonsumtionen i USA har i genomsnitt 363 koppar per capita, medan den i Kina har ett genomsnitt om 3 koppar. Kinas godkännande av premiumkaffe kanske inte når 363 koppar årligen, men Starbucks säljer också premiumte. Med en befolkning på 1.392 miljarder människor under 2018 krävs det ingen högskoleutbildning för att inse potentialen. Emellertid skall det tilläggas att det är många ”om” och ”men” i denna potential och att vägen till fortsatt dominans inte ligger utan fällor, eller andra hinder.

"[...]Något som också väntas växa, hur banalt det än låter, är[...]"

Konkurrensen om den kinesiska konsumenten är hård mellan Starbucks, Luckin Coffee och Coca-Colas Costa Coffee. Starbucks, som har varit i Kina i 20 år, driver över 3 400 butiker för närvarande och verkar inte alltför bekymrad över konkurrensen, då de fokuserar på premiumprodukter, vilket deras märke är nära associerat med. Dock skall det tilläggas att kedjan har fått utstå mycket hat i Hongkong, då Maxim’S Group, som äger Starbucks licenser i Kina, uttryckte stöd frö den kinesiska regimen under demonstrationerna. Detta ledde till att boende i Hongkong förde fram budskap att alla invånare borde bojkotta Starbucks och deras produkter. Detta är en stor sak. Nu. Emellertid kvarstår frågan om det är en stor sak om 2-3 kvartal, eller om 2-3 år.

Något som också väntas växa, hur banalt det än låter, är hemkörning och leverans av kaffe. Under augusti 2019 kommunicerades att Starbucks och Alibaba gått samman, där den förstnämnda står för kaffet och den sistnämnda för leverans. Liknande har bolaget redan iscensatt i UK, där Uber står för utkörningen.

Precis som H&M har fått erfara om fysiska butiker, finns risken att Starbucks kan öppna för många. Om galleriadöden fortsätter samt om det blir mindre "liv och stoj" i stadskärnorna, kommer kaffekedjan att drabbas. Här måste investerare lita till att ledningen har kolla på situationen samt att de ej binder upp sig på dyra hyreskontrakt. 

En, relativt, kontroversiell affär inträffade mellan Nestle och Starbucks i slutet av 2018, vilket gav Nestlé rätten att sälja Starbucks förpackade kaffeprodukter på stormarknader, restauranger och på andra håll under varumärket Starbucks. Nestlé betalade Starbucks 7,15 miljarder dollar för affären.

Starbucks gick med på en liknande överenskommelse med Kraft under tidigt 2000-tal, men anklagade sedan Kraft för hur de hanterade varumärket och bröt sitt avtal, vilket gjorde att Starbucks tvingades betala Kraft över 2,7 miljarder dollar i slutet av avtalet 2013. Eftersom Nestlé kommer att vara i samma skor som Kraft i fråga om att bara bry sig om försäljning och inte varumärkeshantering, finns det en risk att Starbucks kan hamna i samma scenario med Nestlé som med Kraft. Det positiva med detta avtal är dock att Starbucks fullt ut kan koncentrera sig på segment med hög vinstmarginal i verksamheten genom att använda pengarna till investeringar med hög bruttoavkastning.

Framöver kommer det att vara viktigt att hålla ett öga på tillväxten i Kina, jämförbar butiksförsäljning, medlemstillväxt, konkurrens samt hur försäljning via Nestlé fortgår.

Risker är något som hör alla bolag till och detta gäller såklart även en storspelare såsom Starbucks. Bolaget verkar i en hårt konkurrenskraftig bransch. I USA finns konkurrens från Dunkin 'Brands och JAB Holding. Den senare äger Peet's, Caribou Coffee, Einstein Bagels, Panera och Keurig Green Mountain. Dessutom är McDonald's nu en stor aktör inom kaffe med sitt McCafe. I Kina möter Starbucks, som tidigare har nämnts, konkurrens från den snabbt växande Luckin Coffee Inc.

Luckin Coffee växer snabbt i Kina - deras Q3 visade att genomsnittet av betalande kunder i butik ökade med 410 % year to year samt att deras produktförsäljning ökade med 589,7 %. Företaget har över 3 000 butiker i Kina och planerar att ha 4 500 i slutet av 2019. Men Luckin Coffee är ännu inte lönsamt, till följd av höga marknadsföringsutgifter, rabatter och ett lägre pris per kopp kaffe än Starbucks. Starbucks är å andra sidan lönsamt i Kina/Asien och Stilla havet. Starbucks organiska försäljning ökade med 5 % under det senaste kvartalet och rörelseresultatet var $269,8 miljoner, med 20,2 % rörelsemarginaler i Kina Asien. Därtill visade Stillahavsområdet att konkurrensen från Luckin Coffee inte har haft någon betydande inverkan. Ännu.

Trots konkurrensen på Starbucks' två stora marknader står företaget inför större risker från en eventuell ekonomisk nedgång på grund av produktens i stort sett diskretionära karaktär. Konsumenter kan alltid, i sann spar/snålanda, tillreda sitt kaffe hemma till ett mycket lägre pris per kopp. Att köpa en påse Starbuckskaffe från mataffären kostar till exempel från $7 till $10 i genomsnitt och dessa påsar ger cirka 34 koppar kaffe. Om dessa koppar istället skulle köpas på en av Starbucks inrättningar skulle det ”bara” räcka till cirka 3 till 5 koppar. Kostnadsskillnaden är ganska stor. Slutligen är kaffe, grädde och mjölkråvaror viktiga tillbehör som kan öka i inköpspris.

Vad som även bör tas med är den "nationalistiska risken", dvs. att kineser väljer lokala och nationella bolag/varumärken framför utländska, vilket South China Morning Post diskuterar kring.

Bolaget är mycket aktiva med återköp av aktier samt med att höja sin utdelning. Tyvärr sker detta på bekostnad av lånade pengar. Några relevanta nyckeltal, vilka är hämtade från börsdata, är:




Utdelning, som är något som jag uppskattar och söker är relativt låg och ligger på cirka 1,7 %. Emellertid vill jag inte se att denna premieras på bekostnad av företagets finansiella hälsa. Utdelningstillväxten ser ut likt nedan.

12 månader
3 år
5 år
7 år
10 år
25,22 %
21,64 %
22,59 %
22,9 %
-

Utdelningsandelen ligger på dryga 50 %, medan utdelning/FCF ligger på cirka 15 %.
Förvisso lågt, vilket är bra, men min fråga blir varför man anstränger och utsätter bolagets finansiella hälsa för att dels återköpa aktier, dels för att hålla denna imponerande utdelningstillväxt(?).

Beträffande återköp av aktier har bolaget spenderat för cirka 7,98 miljarder dollar, vilket är en ökning med 94 % från föregående år. Detta är en stor anledning till att VPA – Vinst Per Aktie- har ökat under detta år, vilket i sin tur har setts i aktiekursen. Programmet startades anno 2018 och har som ambition att till senaste 31 december 2020 ha återköpt för 25 miljarder dollar(!).

Det finns mycket att säga om detta koffeinladdade bolag, men jag hoppas att jag ovan har lyckats skapa en något sånär bredare bild. Jag kan också rekommendera denna artikel på Seeking Alpha samt det som Morningstar skriver (fokus på deras starka vallgrav). Dessa är mer positivt än negativa, så var kritisk till och ifrågasätt slutsatserna som dras.

Jag gillar Starbucks. Deras IP är något som säljer och jag tror att de inom de närmaste 10 åren kommer att fortsätta växa, om än inte lika kraftigt och ”stabilt”. Jag har svårt att se att de skulle blir nedgjorda av den konkurrens som finns och det största hotet är mer ledningen och deras girighet beträffande återköp och utdelning. Starbucks är ett bolag som jag vill äga och förvisso kan jag tänka likt följande: Du köper för att äga ”för alltid”. Att försöka att ”tajma” vet du är bortkastad tid, då devisen ”timing the market” beats ”time in the market” är lika sann som att det bakas barkbröd hos envar ”knäckebrödsmiljonär”. Köp, glöm och kolla om ett par år.

Emellertid kan jag lyssna till den mer rationella sidan, som förvisso också kan lura mig.

Äger du Starbucks? Hur går dina tankar?


3 kommentarer:

  1. Vilken ypperligt fin genomgång! Starbucks är spännande, men då jag inte äger "lyx" ännu så ligger nog LVMH närmre till hands då diversifieringen blir bredare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej MRKIA och tack för din kommentar - och ditt besök!

      LVMH är en bra investering och jag tycker det låter klokt att fokusera på det bolaget. Dock kanske det är bra att köpa under en längre tid, alternativt avvakta lite då de är något högt värderade nu?

      Önskar dig allt gott!

      /Sofokles

      Radera
    2. Ja herregud, ingen som har kortare tidshorisont än 10år bör köpa LVMH nu. Samma sak med ICA/Axfood och övriga bolag som klarar sig bra under sämre konjunktur. Men när lägre än historiska P/E kommer i bolagen så bör vi vara redo med krigskassan :)

      Radera