"Käre Gud spelar inte tärning" A. Einstein
För cirka två veckor sedan tog jag en position i ett företag som heter eWork. Förvisso såg jag att kursen hade ökat mycket på kort tid och begrundade om jag kanske borde avvakta på en eventuell dipp. Innan jag köpte hade jag en mental kamp i den lilla hjärna jag förärats med: köper du för att du vill eller för att du vill? Du har redan flera bolag och har tidigare sagt därtill skrivit till dig själv att du först bör öka/intaga en slutposition i dessa innan nya inköp görs. Det finns många olika bolag därute och trots allt fint du läser om dem kan man inte äga dem alla (dock bör en eloge ges till Jason, f.d. ”Dividend mantra”, för hans ansträngningar). Vill du verkligen detta, frågade jag mig innan jag lät höger pekfinger trycka på vänster musknapp.
Vi har alla
en upplevelse av att vi är fria i vårt agerande; vi väljer vad vi säger; vi
väljer vad vi gör. Vi kan välja att agera på våra impulser eller välja att inte
leva ut dem… eller?
Med
utgångspunkt i detta har många filosofer, sedan antikens dagar var det moderna, stött och blött om vi
verkligen är fria i vårt agerande, dvs. om vi har en fri vilja. Är vi
verkligen så fria som vi upplever oss vara? Vissa går så långt att de hävdar att vår
upplevelse av inflytande över vårt agerande är en mental efterkonstruktion av
ett handlande som var oundvikligt eller rent av förutbestämt. Därmed menar de att
du inte kunnat göra något annat i denna stund än att läsa just denna text
(jag hoppas innerligt att du läser denna text för att du vill och inget annat).
Den fria viljan kan definieras som möjligheten att man hade kunnat agera annorlunda. Det minst
sagt intressanta problemet tar sin utgångspunkt i att vi lever i en determinerad värld, dvs. en värld där naturen är
orsaksbestämd och att den fria vilja enbart är en illusion. Ett äpple faller inte till marken därför att det bestämt sig för
att lämna grenen, utan på grund av en komplex mängd av orsak kontra verkan. Således
hade äpplet ingen dold (och egen) agenda då det föll och landade på Isaac Newtons huvud,
viket fick till följd att han ”upptäckte” gravitationens kraft. Leucippus och hans elev, Democritus, kan sägas vara de första att introducera och förespråka determinism under sina levnadstider kring 400-talet f. kr. Enligt dem gällde följande tes:
"Nothing occurs at random, but everything for a reason and by necessity" (Fragment 569 - from Fr. 2 Actius I, 25, 4)
"Nothing occurs at random, but everything for a reason and by necessity" (Fragment 569 - from Fr. 2 Actius I, 25, 4)
Vad som får ett äpple att falla vid en exakt tidpunkt är alltför komplext för en människa att räkna ut, då variablerna är för oss omöjliga att identifiera tillika intaga (likaså känns det som att vi har andra, mer viktigare saker, att lägga krut på). Detta till trots är de flesta överens om att om vi kände till alla förutsättningar skulle vi kunna räkna ut exakt när äpplet skulle falla. Äpplets öde är därmed determinerat.
Begreppet ”förutbestämt” är något som ofta förekommer i dessa
diskussioner, ofta tänkt som synonymt med determinerat. Man
kanske säger att det därför är förutbestämt när äpplet kommer att falla. Dock är
detta fel, då denna term mer antyder att någon (Gud, Allah, Buddha, Putin etc.) på
förhand har bestämt när så ska ske. Var det Gud som bestämde att äpplet skulle landa på Isaac Newtons huvud och därmed ge honom den där "aha"-insikten om gravitationens kraft? Detta är i regel inte vad som menas när vi
använder nämnda begrepp men rent grammatiskt blir det en motsats mellan den
ord- och meningslydelse som uppstår.
Naturen är alltså determinerad(?). Den går teoretiskt att förutsäga om man känner
till alla parametrar. Detta gäller även till exempel fysikaliska eller
ekonomiska system (även om det sistnämnda är mer svårare att förutsäga, vilket
många av oss väl känner till). Har man t.ex. kunskap om en projektils
utgångshastighet, utgångsriktning, form, vindens styrka, luftfuktighet, höjd
över havet osv. kan man avgöra exakt var den kommer att landa.
Med allt ovan redovisade som utgångspunkt blir det intressant att ställa följande fråga: Varför skulle människan skilja sig från de grundläggande förutsättningar som verkar gälla för allt annat i universum? Skulle vi och vår hjärna inte lyda under samma orsak kontra verkan som allt annat? Vi är ju trots allt uppbyggda av samma materia. Och om så är fallet, torde inte alla kunna utnyttja detta och vår, förvisso i många fall, fina värld vara än ännu bättre.
Det finns
många filosofer som stångat sig blodiga beträffande frågan huruvida vi har en fri vilja eller
ej och, vilket ofta är fallet, lyser svaren med sin frånvaro på bekostnad av
fler eller ännu fler djupdykningar i nuvarande. Ovan har vi fått läsa om
determinism kontra ”den fria viljan”. Att tillägga i diskussionen är att det
finns en aurea mediocritas á la Aristoteles – kompatibilism. Förespråkare för
denna är flera men en av de främsta, vem vi tidigare nämnt i flera inlägg, är
Thomas Hobbes, som hävdar att determinism förenlig med ”fri vilja”. I sitt alster "Of Liberty and Necessity" skriver han:
"When first a man has an appetite or will to something, to which immediately before he had no appetite nor will, the cause of his will is not the will itself, but something else not in his own disposing. So that whereas it is out of controversy that of voluntary actions the will is the necessary cause, and by this which is said the will is also caused by other things whereof it disposes not, it follows that voluntary actions have all of them necessary causes and therefore are necessitated." (S. 30)
Varje gång du tar ett beslut om något fattar du detta utifrån tidigare erfarenheter och de aktuella förutsättningarna. Tänk dig en "laplaces demon", en hypotetisk varelse, som har kännedom om varje partikel och varje händelse i universum och har förmåga att analysera allt detta (jmfr. Marwin i "Liftarens guide till Galaxen"). Borde då inte denna varelse, med hundra procent inblick i hur din hjärna ser ut och fungerar, kunna räkna ut vilket beslut du kommer att fatta i nästa stund? Det är intressanta frågeställningar som väcks och förvisso kan man ställa sig frågan vad det spelar för roll om vi faktiskt har en fri vilja eller ej. Så länge vi har upplevelsen av en fri vilja flyter allt på som vanligt i vilket fall. Detta är i och för sig helt sant, men om det inte finns någon fri vilja skulle detta få oerhörda konsekvenser, bland annat för moralen - för rätt och fel.
Etik och
moral handlar i grund och botten om att välja rätt eller fel. Handlingar som bryter mot vår etik
varierar från olämpligt (till exempel att ladda ner en torrent e.d.)
till grovt kriminellt (mord, våldtäkt etc.). Förbrytare får sedan sitt straff
baserat på hur mycket de bröt mot lagen och förordningen, som i sin tur är
baserad på vår uppfattning av etik och moral (rätt och fel). Läs den sista meningen ännu en gång; våra lagar grundar sig på vår uppfattning om rätt och fel. Våra uppfattningar i sin tur grundar sig på...ja, determinism eller "fri vilja"?! Jag låter det vara osagt och låter dig läsa vidare.
Dock, om våra handlingar är determinerade betyder
det att en brottsling aldrig hade kunnat agera annorlunda. Personen hade lika
mycket påverkan på sin handling som äpplet som faller från trädet eller som personen som köper H&M. Hur kan man
då motivera att brottslingen ska straffas samt vad dennes straff skall vara?
Efter att, i en viss hast kan tilläggas, ha läst Thomas Pinks bok, Kort om fri vilja, är jag mer vilsen i mina tankar och åsikter om huruvida den fria viljan existerar eller ej. Därutöver tillkommer en variabel jag ej ännu diskuterat, en av en mera icke-kausal natur - slumpen (eller ödet, om du föredrar detta mer mytiska ord).
Slump används för att beskriva en oförutsägbarhet som vanligen beror på en eller flera okända orsaker. Man skiljer mellan deterministisk slump och indeterministisk slump. Den deterministiska slumpen beror på våra hjärnors oförmåga att sortera vissa händelser eller våra instruments oförmåga att mäta tillräckligt noggrant. Motsatsen, den indeterministiska slumpen, är ett erkännande att slumpen är en faktor inbyggd i naturlagarna.
"Käre Gud spelar inte tärning"
Visst var det en slump att den bosnisk-serbiske nationalisten Gavrilo Princip den 28 juni 1914 svängde in på fel gata i Sarajevo? Och visst var det därmed en slump att han kunde skjuta Österrike-Ungerns tronarvinge Franz Ferdinand, vars chaufför också hade svängt fel? Och en följd av slumpen måste väl också kallas slump, dvs. en slumpslump (är nog beredd att söka patent på det ordet)? Ändå gnager oron - "Der liebe Gott würfelt nicht", käre Gud kastar inte tärning, som Albert Einstein sa.
Vi har lärt oss att den newtonska mekanikens regler obönhörligt bestämmer vår vardag och ligger till grund för nästan all vetenskap. I den mån vi har tagit till oss den moderna kvantfysiken och dess tes om osäkerhet i atomernas värld är det som en anteckning i kunskapens marginal. Så, i vår makroskopiska(!) värld, finns slumpen, egentligen? Skulle inte också - i teorin - Gavrilo Princips ödesdigra förehavanden den där junidagen 1914 kunna ha förutsetts, in i detalj? Skulle inte Marwin, "The paranoid Android", kunnat ha hindrat detta? Likaså, om ekonomi skall betraktas som en vetenskap, vilket vi tidigare diskuterat i "Är nationalekonomi en vetenskap?"; borde då inte allt inom denna kunna "förutses"?
Så, låt oss återvända till mitt köp av eWork innan jag spinner vidare på denna diskussion, som jag med glädje annars skulle ha fortsatt med in på småtimmarna. Jag hade aldrig hört talas om bolaget innan jag fick äran att läsa om det på Gustavs blogg (rekommenderar er som aldrig besökt hans sida att göra bot - ni finner honom i "min blogglista"). Därefter läste jag Aktieingenjörens samt Vägen-Till-Frihets ord om diskuterade bolag. Utöver detta förde jag också en givande diskussion med Gustav samt Långsiktig Investering, vilka jag vill tacka. Dock, var det en slump att jag skulle läsa om bolaget just nu och sedan köpa just då, för att sedan se bolaget gå upp med 15 %? Var det min (fria) vilja som fick mig att gå in på Gustavs sida eller var det redan förutbestämt? Är det determinerat att jag skall skriva detta inlägg utifrån de upplevelser jag har och har anskaffat mig i syfte att "upplysa" dig? Var det förutbestämt att jag skulle investera i Vardia och förlora en ansenlig summa för att sedan författa regler för mig själv såsom "bara investera i bolag som visar vinst och har en stabil vinst- tillika utdelningshistorik"? Eller var det kanske bara en slump?
Tydligen spelar ej Gud tärning men... gör du det? Reflektera kring ditt (investerar)liv, din portföljd, dina resultat, mål, förhoppningar, analyser e.d. utifrån determinism kontra "fri" vilja, förutbestämmelse samt slump. Är tärningen kastad eller håller du den hårt i handen? Eller, är din övertygelse/tro att det är din vilja egentligen en illusion?
Tydligen spelar ej Gud tärning men... gör du det? Reflektera kring ditt (investerar)liv, din portföljd, dina resultat, mål, förhoppningar, analyser e.d. utifrån determinism kontra "fri" vilja, förutbestämmelse samt slump. Är tärningen kastad eller håller du den hårt i handen? Eller, är din övertygelse/tro att det är din vilja egentligen en illusion?