lördag 16 februari 2019

Ett brott?

Från att ha varit en marknad där det, mer eller mindre, sedan 2009, med vissa vägbubblor, varit som att kasta pil på en enorm piltavla, kom 2018 års Q4- tillika årsrapporter att visa att vinster och kanske allra främst, utdelningar och dess höjningar, inte växer på träd. Skanska, NCC och Handelsbanken är tre av flera bolag som sänker eller bibehåller, trots att det finns utrymme för mer/bättre. Absolut tror jag, likt Lundaluppen, att Lundberg har haft både det ena och det andra att säga till de bolag (av ovan nämnda: Skanska & SHB) som han, via Industrivärden och Lundbergsföretagen, är delägare i: "Spara, bunkra och var beredda på vargen likt Wilderängs preppers. Att välja att trotsa detta är absolut ett alternativ, men kom då inte till mig och be om pengar då det blir sämre tider. Och just det.... tro inte att din position som VD blir fortsatt lång om så händer. Adjö och trevlig dag!"

Många nya (små)sparare har dragits till börsen under denna långa period av uppgång; en majoritet av dessa, undertecknad inberäknad, har enbart fått vara med om uppgångar och några direkta djupgående analyser har ej "behövts" - det har ju rullat på så bra ändå. Skanska har höjt de senaste 10 åren - såldes kommer de fortsätta! Men nej, detta är mer ett undantag än en regel och kanske är detta det första av flera kommande år där utdelning verkligen kommer att baseras på bolagets finansiella ställning och inte drivet av prestige/trend e.d.? Emellertid finns det mycket som även talar emot och tydligast syns detta hos H&M samt Sandvik...

Innan Q4-perioden kunde det läsas bland flera bloggare, men också analytiker, att X i utdelningshöjning förväntades i såväl bolag Z som Y. Allt var redan klart och de cirka 5-10 % som tidigare har varit ett sorts riktmått på höjningar togs för givet, men så kom verkligheten och den var, i många fall, inte nådig: NCC, Byggmax, Ratos, Mekonomen och många fler. Kanske får detta de investerare som siktar på att nå FIRE, leva på utdelningar, öka årliga utdelningar med tvåsiffriga procentenhetstal et cetera att inse att det krävs lite mer än bara att trycka på "köp" på bolag som har en ohälsosam hög utdelningsandel tillika en misstänkt farlig direktavkastning? För att inte nämna skuldsättning.

Jag är inte ute efter att peka finger, eller säga att bu är bättre än bä, utan enbart att "the glory days" kanske inte kommer fortsätta att vara så "glory" och att man kanske borde sätta sig ned, studera och analysera innan man köper ett visst bolag samt inse att en bibehållen eller t.o.m. sänkt utdelning för 1-2 år inte är lika med jordens undergång, utan att det istället kan visa sig ge det dubbla tillbaka efter denna korta period? Just om detta skrev jag en allegori för ett par år sedan, då Industrivärden sänkte sin utdelning. Låt oss hoppa över det faktum att Grekland idag kanske inte är det mest ekonomiskt välmående landet (vilket det kanske kan bli. Om +50 år. Kanske).

söndag 3 februari 2019

Utdelningshets och puckar

Tempus fugit, på gott och ont. Vad gör du och jag med den? Använder vi den väl och till vårt allra bästa? Hur ofta finner du dig själv sittandes med ting som du innerst inne vet inte ger dig någonting? Hur ofta finner du dig sittandes, tomt stirrandes på sociala medier, youtube-klipp e.d.? Det är en fascinerande likväl skrämmande fråga att ställa sig själv, men inte lika skrämmande som svaret.

Nåväl, slut på ett relativt intetsägande filosoferande från min sida. Jag är väl medveten om att jag i mitt bokslut för 2018 skrev att jag inte skulle publicera ett inlägg förrän under mars, dvs. då det första kvartalet var avverkat. Emellertid finns det vissa saker som jag önskar att dryfta och jag menar inte att peka finger eller hävda mig, eller mina likar, vilka de nu än må vara, som högre; nej, det handlar enbart om observationer och reflektioner.

Likt vinterkräksjukan nu äntrar och sprider sig snabbare än Yersinia pestis i vårt avlånga land, tycks detsamma gälla jakten på utdelningar; inte bara från utdelningsjägare och investerare, utan även från bolagsledningar. Beträffande det sistnämnda syns det kanske allra mest tydligast i H&M:s bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2018. Jag har tidigare varit delägare i detta bolag, men valde att ta en stor förlust för nästan exakt ett år sedan, samma dag då de släppte sitt bokslut för räkenskapsåret 2017. Min uppfattning är att det är ett bolag som förvisso har starka intäkter, men som dessvärre lider av en ledning som tycks applicera ett sorts pyramidspel, som allra främst gynnar familjen Persson. EFN Börslunch visar tydligt att bolaget har vissa styrkor, men att ta den stora risk som det innebär att låna för att dela ut (läs igen: låna. För att dela ut. Föreställ dig då du var ung och att dina föräldrar skulle låna för att ge dig din månadspeng. Logiskt? Nej!) är ett onödigt risktagande som enbart visar den prestige som tycks gälla kring utdelningar. 


Intressant i sammanhanget är också det Dagen Industri skrev i fredagen den 1 februaris pappersupplaga; rykten om att det kanske inte blir kontantutdelning detta år, utan att det som lyftes i hast förra året, DRIP, kan komma att bli ett faktum. Emellertid är detta hittills enbart rykten.

Sandvik tycks även de ha smittats, som i sin senaste rapport skriver att de "har som målsättning att öka utdelningen". Förstå mig rätt, för visst uppskattar jag sådant, då jag har ett utdelningsfokuserat sparande, men utdelningen skall alltid spegla verksamhetens finansiella välbefinnande. Således blev jag lika glad som besviken då Kone och NCC ömsom höll sin oförändrad, ömsom sänkte den. 

Denna hest på utdelning kan ses som ett resultat på den jakt på avkastning som nya och relativt ovana småsparare söker sig till i och med det ränteläge som gäller i Europa i allmänhet, men Sverige i synnerhet. Om detta stämmer vet jag inte, men jag tycker att det som Petterson och Jeansson diskuterar i Dagen Industris analyspodd, från den 1 februari, är intressant och "logiskt".

"[...]Jag säger inte att detta behöver leda till att det till sist och tyvärr blir pannkaka av smeten[...]"

Hetsen tycks också gälla bland flera bloggare. Ofta tycker jag mig finna texter där de redogör för att de har investerat i högutdelande bolag, gärna med en yield på +6 procent. Inte för att man någonsin skall dra alla över en kam, finner jag ofta fallet som sådant att dessa bolag antingen delar ut mer än vad de egentligen har kapacitet för, eller har en enorm skuld. Inte sällan gäller båda dessa. 

Jag säger inte att detta behöver leda till att det till sist och tyvärr blir pannkaka av smeten, men risken är betydligt högre. Inte heller säger jag att bolag som idag är finansiellt starka, har en sund utdelningsandel och en låg nettoskuld/obefintlig nettoskuld kommer att vara vinnarna i det stora loppet, men mer talar för detta än vice versa.

Med ovan som utgångspunkt är en liknelse med det berömda marshmallowstestet, som jag tidigare har skrivit om och som även bör ses som allmänt känt av gemena man/kvinna. En stor och hög utdelning i dag och de kommande åren, eller en växande och stabil de två, tre, fyra, fem, sex et cetera kommande många åren? 

"[...]"A good hockey player plays where the puck is. A great hockey player plays where the puck is going to be"[...]"

Ett ofta återkommande citat inom investeringsvärlden är det som Gretzky skall ha sagt: "A good hockey player plays where the puck is. A great hockey player plays where the puck is going to be". Likt alla citat kan de ordbajsas in absurdum och även jag kan ibland bli trött på dem, men ändå så finns de där; talande inbjudande till reflektioner.

En bra fråga att ställa sig: tror jag att bolaget X:s ledning vet var pucken kommer att vara de närmaste åren? Tror jag att jag vet det? Om svaren på frågorna är "ja", är det bara att fortsätta, men om du innerst inne känner en osäkerhet, bör du lyssna på denna, ta ett steg tillbaka och verkligen reflektera. Om du idag t.ex. äger Oscar Properties - ställ dig fråga; "tror jag att bolaget vet var pucken kommer att vara i framtiden?".

Som ett exempel kan jag ta det faktum att jag, sedan fredagen den 25 februari, har tagit en position i Disney (för den som vill läsa om detta fascinerande bolag har jag skrivit lite kortfattat, men mer finns hos Fundamentalanalys samt finns många bra artiklar på Motley Fool samt Seeking Alpha). Detta är ett bolag som har funnits i snart hundra år och har klarat av flera av de kriser som rått i såväl världen som på börsmarknaden; disruption är för dem inget nytt. De har stabila finanser, låg utdelningsandel, en låg nettoskuld/EBITA på 0,77 med mera. 

Källa: Börsdata

Utöver nyckeltalen har de en, enligt mig, enorm vallgrav; content, ESPN, kommande Disney+, Hulu, Fox, sina nöjesparker, merchandise et cetera. De har finansiella muskler att ta sig an de utmaningar som de ständigt ställs mot, men också, vilket är allra viktigast, en historik av att också klara dessa. Vet de var pucken kommer att vara om +10 år? Jag tror att chansen för detta är mer "ja" än "nej", vilket är en av flera anledningar att jag investerar i dem, men detsamma gäller såklart i mina tankar kring bolag såsom Investor, Latour, Öresund och mitt näst senaste innehav, LVMH, som börjades att köpas in under november och december 2018.


Paradoxalt eller löjeväckande, döm själv, men jag vill avsluta med ett citat som jag finner mycket passande gällande såväl livet som i investeringar: "Varje man tar gränserna för sitt eget synfält som gränserna för världen" (A. Schopenhauer).

tisdag 1 januari 2019

Bokslut 2018

Varning för ett långt inlägg. Således kommer här en sorts innehållsförteckning. Först kommer årets utveckling i min portfölj att diskuteras samt en uppföljning av målen som sattes i början av 2018. Detta följs av spridda tankar gällande vad 2019 kan komma att innehålla och slutligen presenteras en "årets lista".

Ytterligare ett år har nått sitt slut och ett nytt står för dörren, där det b.la. det kommer att vara 500år sedan Cortés landsteg och besegrade Aztékriket, 100 år sedan Versaillesfreden slöts och 100 år sedan fjärde-maj-rörelsen i Kina, där det sistnämnda just nu är Kinas regerings huvudbry. 

Detta år, 2018, har bjudit på mycket och jag tror det är få som trodde att börsens andra halvlek skulle gå så illa som den har gjort. Själv har jag inte berörts något nämnvärt, eller för att vara ärlig; jag har inte berörts alls gällande det sentimentala och psykologiska, utan jag vet att det är exakt såhär spelet går till. Beträffande om jag har blivit berörd rent siffermässigt i portföljen är svaret, såklart, "ja". Portföljen har som mest vart uppe på cirka +14 % detta år och ser nu ut att sluta på - 2,4 %. Grämer jag mig? Njae... visst skulle det vara roligt att hela tiden se ett ökat värde, men då jag främst fokuserar på utdelningar och att begränsa nedsidan är mitt fokus på att bolagen mår bra och fortsätter leverera bra kassaflöde som ömsom bidrar till bolagets fortsatta utveckling, ömsom till mig, och övriga aktieägare, i form av utdelningar.
Då Avanzas sida just nu, nyårsdagens morgon, enbart tycks kunna erbjuda "2019" kan jag inte själv välja datum. Emellertid togs denna bild på nyårsdagen och genom att välja "1 år" framkommer samma data som då jag väljer "i år".
Jag började med en utdelningsinriktad strategi sommaren 2015 och sedan dess ligger jag före SIXRX. Genom att slå detta har min "aktiva" förvaltning varit god. Ser jag till hur mycket arbete, tid och energi som har lagts ned är jag nöjd. Hade jag däremot suttit 24/7 och inte presterat bättre hade jag missnöjd. Således är det av vikt att inte bara stirra sig blind på om SIXRX har besegrats, utan om överavkastningen är representativ och acceptabel utifrån den tid tillika energi som har lagts ned. 
Då Avanzas sida just nu, nyårsdagens morgon, enbart tycks kunna erbjuda "2019" kan jag inte själv välja datum. Emellertid togs denna bild på nyårsdagens morgon och genom att välja "3 år" framkommer ändå en majoritet av de data som önskas visas sedan min start 2014.
Ytterst sällan brukar vinnaren analysera varför denne vann (vilket är synd/en skam), utan det brukar oftast vara förloraren som gör detta och vad denne i sin tur gjorde för fel. Många har varit vinnare under flera år men får nu för första gången känna på en förlust. Ett tips är att se detta scenario som vi befinner oss i som en möjlighet till analys, lärande och utveckling. Ty, what dosen't kill you, only makes you stronger, skall en vis man, kvinna eller ickebinär person ha sagt.

Vid förra årets bokslut skrev jag att jag ämnar ta in mer investmentbolag och detta har jag följt. De investmentbolag som finns i min portfölj är Investor, Industrivärden, Bure, Öresund, Creades, Latour och Kinnevik. Ratos finns kvar, men detta är ju mer att räkna som private equitybolag än ett rent investmentbolag. Svolder lockar, absolut, men då Öresund har en corner i detta fina bolag är jag kluven till att äga det mer direkt. Jag hade förväntat mig att se mer handlingskraft från Traction detta år, speciellt sedan börsens nedgång i augusti, men är det något som de styrande i detta bolag tycks kunna är det att sitta på såväl händer som fingrar. Dock kan ju börsen gå ned ytterligare -10 % och då kanske de utnyttjar sin kassa. Ett intresse från mig finns att ta in dem, men inte till dagens värdering.  

Utdelning
Detta år har kommit att bjuda på en bra utdelningsökning för hela min portfölj. Jag väljer att inkludera extrautdelningar, såsom SHB har gjort, samt utdelningar som skett i form av aktier i bolag, såsom Öresund gjorde med MQ och Bilia, eller som Kinnevik med MTG (jag har sålt samtliga av dessa). 
Utdelningstillväxten, jämfört med 2017, vars utdelningstillväxt var +39 %, landar på +30 %, vilket är mycket, mycket mer än vad jag prognostiserar för. Likt tidigare år är källskatten borträknad.

Totalt kapital
Då marknaderna skakar likt en skallerorms skallra har, såklart, det totala kapitalet sjunkit sett till 2017, då det ökade med +22,5 %. I år, 2018, landar siffran på +8,5 %, Ser jag dock längre tillbaka är trenden intakt; onward and upward. 


Det totala kapitalets utveckling
Sparkvot
Jag brukade redovisa denna, men jag kom att bli mobbad av några få, dryga vänner. Detta har gjort att jag inte vågar berätta om årets...

Portföljen/innehav
Jag är kluven till att presentera mina innehav, då jag inte vill att de elever som jag diskuterar börs och investeringar med skall "copy & paste", utan att först själva läsa på. Hittills har jag enbart sätt bevis på det motsatta. Under denna hösts nedgång har jag varit extra noga med att "stämma av" med dem som är mer aktiva än andra och det har bara varit "jag är lugn och fortsätter köpa med det som jag avvarar från studiebidraget + jag är ung och tiden är på min sida" eller dylikt. Detta är, såklart, underbart att få höra.

Det som jag "kan" visa är detta:


I mitt bokslut för 2017 skrev jag:

"När det är nyår tycks en tendens vara att man skall avge löften, som att en måndag i mars, eller för den delen, en torsdag september, inte anses lika passande för detta. Likt världens befolkning tycks lida av en sorts autism den dagen som avslutar ett år är inget annat än fascinerande; "Jag skall bli än mer tjockare", "Jag skall inte tagga ned, utan tagga upp", "Detta år skall jag banne i mig vara jobbets odåga tillika djävul", "Jag lovar att att börja ta bilen istället för cykeln till jobbet" et cetera. Förra året satte jag ej några mål och för detta år är jag inne på samma linje. Då jag investerar mycket nära index har jag ingen förhoppning(!) att slå detta jämförelsemått. Utifrån detta är det då ej heller logiskt att säga "jag skall slå SIXPRX med X procent".


De mål jag ämnar uppnå ligger mer på det personliga tillika professionella planet.

  • Jag ämnar klara av de studier jag återtagit HT17/VT18. Just nu har jag klarat alla examinationer. Klarar jag alla resterande kommer jag bara ha ett år kvar på denna masterkurs i pedagogik.
  • Strukturera upp min tid och lösgöra mer sådan för det sociala. ja, jag skall eftersträva att försöka kunna strukturera min tid än bättre för att kunna göra mer aktiviteter förutom de spontana besöken på stadens gym (enbart för dess ångbastu samt jacuzzi... och yoga, då jag "känner" för det) eller de, ändock få, spontana fikastunderna med vänner. Från att ha varit mästare i manipulation därtill fusk i såväl RISK som Ticket to Ride samt Settlers, har mina kunskaper sinat till en nivå likställd Chansar Mests sparkvot. Det. Är. Inte. Okej! Således - frigöra mer tid till vänner, nära och kära.
  • Göra en resa till Italien eller Frankrike i syfte att ömsom bara njuta, ömsom besöka vingårdar."
Två av dessa har uppnåtts. Jag tog min magister i juni och fortsätter nu mot en master. Om jag ej gör några uppehåll, eller får andra förhinder, kommer denna att nås i juni 2020. Ett långsiktigt mål som jag har är att få undervisa cirka 50 % på universitet (och vara kvar 50 % i "verkligheten/praktiken") och då främst på lärarutbildningen. Den utbildning som idag erbjuds blivande lärare är under all kritik och gällande pedagogik och didaktik, för att inte nämna bedömning, saknas mycket. Mycket. Och detta är inget annat än tragiskt, för skall Sverige AB klara sig krävs bra skolgång för samtliga elever i syfte att ständigt hävda oss som en kunskapsnation. Om lärare inte ges bästa möjliga förutsättningar att hjälpa unga elever med detta... ja, det krävs ingen master i matematik för att räkna ut resultatet.

Jag har lyckats strukturera upp min tid än mer, men detta till trots blir mitt sociala liv lidande av ömsom studier och jobb, ömsom andra åtaganden. Dock har, och fortsätter jag göra, allt som jag kan påverka för att hålla detta mål levande och få den tid jag vill med vänner, familj och släktingar.


Den resa som skulle ha ägt rum kom tyvärr aldrig att göra just det... Nytt försök görs detta år och då hoppas jag kunna hälsa på en kär vän (och snåla på dennes bostad, kylskåp och, inte minst men absolut viktigast, dennes vinkällare). 


Målen för kommande år påminner om 2018 års sådana: Fokus på livet, hälsan, familj, nära och kära samt vänner. Pengar och investeringar kommer alltid att finnas där och intresset visar inga tecken på att dö ut, utan snarare att öka. Emellertid känner jag att portföljen tuffar på i sin egen, indexliknande takt och då utdelningarna tickar in är det inte mycket mer än att återinvestera som ligger på mina muskulösa axlar. Förstå mig rätt, men ränta-på-ränta sköts bäst med minimal klåfingrighet och detta tror jag blir än bättre om jag inte lägger för många fingrar i blöt. Tiden är på min sida och jag skall bli än mer "duktig" på att bara segla med.


Jag har kommit upp i en relativt ansenlig del av bolag och känner mig mer komfortabel med en bred diversifiering. Jag har har varken tiden eller kunskapen att vara en stock-picker, utan således är mitt fokus är att leta bolag med stabila kassaflöden, som bedöms klara av en lågkonjunktur, såsom Nilörnsgruppen. Detta samtidigt som de dels kan skjuta ut utdelningar, dels växa på en skadeskjuten marknad. En fråga som väcks är: hur många bolag skall jag ha? Just nu har jag inget svar men jag har svårt att tro att jag går över 30-35 stycken. Nej, jag kan inte följa alla med en nitisk blick, men hur noga behövs Latour, Investor och dylika följas?


Studierna för 2019 skall klaras av och gör jag detta kommer jag vid denna tidpunkt om exakt ett år, dvs slutet av december 2019, sitta och svära vid min masteruppsats och min handledares förmåga att aldrig svara på mail en sekund efter att jag har skickat mina utkast.


Gällande bloggen kommer den att fortsätta, men jag har som ambition att köra ett inlägg/kvartal (inte för att detta är ett "mål" e.d., utan det passade sig bäst att nämna det här). Det finns många anledningar till detta, vilka inte kommer att ges något utrymme i detta långa inlägg (tro mig, du har ännu inte ens läst hälften av detta).

(Macro)Tankar om 2019

Är det något som historien har lärt mig (oss?), är det att vi bör förvänta oss det oväntade. Detta kom tydligt att visa sig under 2018 och sedan 2016 tycks det oväntade nu ha blivit det väntade: britterna röstade för ett Brexit, även om mycket tyder på att de inte förstod vad de röstade om, Trump vann, trots att allt innan den 9 november visade motsatsen, et cetera. Att tro, tycka och gissa spelar egentligen ingen roll, då det är vad som de facto händer som är det essentiella. Emellertid är jag enbart en människa och det ligger i min natur att tro, gissa och tycka. Således...

Allt under 2019 kretsar på ett eller ett annat sätt kring USA i allmänhet, men Trump i synnerhet; hans relation med Kina, Nordkorea och Thailand; hans fokus på att riva upp befintliga (handels)avtal och ersätta med mer liberala och USA-gynnande. Min tro är att ett avtal kommer att nås med Kina, men först under sensommaren. I omvärldens ögon kommer Kina vara de som drar det svagaste kortet och Trump kommer att bedriva sin nyvalskampanj - Keep America Great - på detta; mannen; legenden; den folkvalda som räddade USA och västvärlden från Kinas maktanspråk. 




EU står svaga. Den union som skulle vara ljuset i mörkret; urberget, sviktar. Britterna kommer att lämna, i Frankrike har Macron, en stark förkämpe för EU, stora problem. Hans skattepolitik riskerar att kollapsa iom. tillbakadragandet av den tänkta, höjda skatten på bensin. För att ersätta detta inför Frankrike nu en digitalskatt, en skatt de länge kämpat för att hela EU skall införa (vilket b.la. motarbetas av Sverige och som på nytt kommer att omröstas i mars). Medan de inhemska problemen ökar, ökar även pressen på Frankrike i dess roll som EU:s stornation. Landets budgetunderskott är mycket nära EU:s gräns på -3 %. Därtill har allt fler populistiska röster om ett urträde ur EU börjat höjas, och detta gäller inte enbart i Frankrike, då Italien är ett större hot/problem. Om dessa röster får en ökad kraft och om Brexit blir en mjuk sådan, finns risker att EU har påbörjat ett fall. I ett sådant scenario framkommer två vinnare: USA och Kina (och även deras "allierade", Ryssland). Således är maktbalansen sedan dryga hundra år tillbaka fortfarande intakt och det kalla kriget fortgår. EU och Euron kommer att ta stryk. Mycket stryk.

Att tillägga till ovan resonemang är Merkels avgång och det faktum att tyska partier, som är mer främlings- och flyktingsfientliga, vinner mark (samma ses även i andra EU-länder, såsom Ungern...), nyval inom EU:s beslutsorgan, där både Juncker och Draghi lämnar et cetera. ECB kommer sluta med sina stödköp men/och kommer räntan att höjas? Hur mycket sitter de i FED:s knä och hur mycket vågar de göra iom. alla hot som finns inom EU? 


En populitisk våg sköljer, inte bara över Europa, utan även i andra delar av världen. Sedan 1980-talet har inkomstklyftorna ökat och de rika har blivit rikare, medan de "fattiga" har blivit fattigare. Vem som är en ren popular, dvs. en "folkets kämpe", kan alltid diskuteras, men det är nog fler än färre som är beredda att hålla med om att Brasilen, Filippinerna, Indien, USA och Mexico just nu har en "vänsterrörelse" , som enbart tycks växa sig allt starkare. I takt med mindre skatteintäkter, vilket kommer att synas alltmer för envar år som förpassas, är risken/möjligheten(?) stor att denna våg får ökad kraft. I Storbritannien tycks just nu Labour vinna mark, där Corbyn förespråkar ökade skatter, främst indriva från de "rika":



"The problem in our society isn’t that headteachers, train drivers, or senior police officers are somewhat better off than average and need to be squeezed. It is that a tiny handful at the very top have run into the distance, too many of them taking their wealth with them. The top 10% of the population own 44% of the nation’s wealth. That’s where we need to look if we want to create a genuinely fair tax system. And over the longer term, it is by delivering the investment the Tories have failed on that we can create the secure, well-paid jobs that will provide a stable foundation for our tax system."

Hur kommer populismen att mötas tillika utvecklas/avvecklas år 2019? Jag tror att den kommer att stärkas, men detta beror inte enbart pga. de aktuella flyktingfrågorna. Folk är missnöjda; missnöjda på allt och inget, men egentligen är det strunt samma vad de är missnöjda med, för historiken visar att det är de styrande och ledande som får ta smällen, medan de som erbjuder ett alternativ enbart behöver segla med utan att lyfta ett finger (jmfr. Åkessons "icke-agerande" i dagens svenska politik). En ökad grad av populism är ekvivalent med hårdare tag mot företag, vilket såklart påverkar deras siffror. År 2019 är inte ett år som kommer att vara då den ökända droppen tillsätts till den lika erkända bägaren, men det kommer vara ett år då populismen vinner en ökad kraft. 

Så sent som på nyårsaftonen kom ett telegram om att den amerikanska tillika demokratiska senatorn, Elizabeth Warren, sonderar terrängen att utmana övriga kandidater inom det demokratiska partiet och därefter The Donald. Bara att läsa detta citat visar vad som tycks ligga henne, och således de potentiella väljarna, närmast hjärtat:

"Den amerikanska medelklassen är under attack […] Hur hamnade vi här? Miljardärer och storföretag ville ha mer av tårtan. Och de knöt politiker till sig för att få en större bit.


Sverige: Här låter jag andra, mer insatta tillika mer välformulerade än jag själv, såsom Chansar Mest, skriva.

Sydamerika, Afrika och diverse andra områden skall även de behandlas, men jag väljer att ta det i ett senare inlägg, då detta inlägg har annars blir mer långt än annars.

Listan
Likt seden bjuder kommer här en kort, men förhoppningsvis informationstät, lista:

Årets tjänst


Börsdata


Årets tidning


Aktiespararen, men med tillägget att Dagens Industris samarbetsnummer med The Economist var en underbar läsning. Du finner länken här. Läs alla artiklar. Läs. Dem.


Årets tidning där jag önskar mer


Värdepappret. Snälla, drick en resurectiondryck och kom tillbaka!


Årets podd


Här blir det svårt. Jag måste nog säga att det är jämt skägg mellan Market Makers och Kvalitetsaktiepodden. Beror det på att de personer som driver dessa bor och verkar i Östergötland, Västergötlands ärkefiende? Nej...(?).


Årets bästa blogg


Låt mig säga som såhär; det finns många som jag finner mycket givande och läsvärda, och det finns också många som skriver om det som inte tilltalar mig. Med det sagt är dessa inte "dåliga" e.d, men innehållet i dem tilltalar inte mig. Jag har aldrig lockats att, minst fem gånger om året, läsa om hur jag kan spara pengar på matlådor och se över mina el- och bredbandsavtal. Eller byta telefonabonnemang. 


Ej heller att läsa om X bolags utdelningshistorik lockar från dessa. Denna är enbart 1/25 av en övergripande analys och det är som att belysa den vackra marsipanblomman på en, i övrigt, förfärlig, oätlig och gammal prinsesstårta. Om jag nu inte orkar att gå in på gurufocus, nasdaq eller dylikt (se min sida för olika alternativ) för att själv se en utdelningshistorik, har utdelningsjakt.se de flesta svenska bolag samlade. Således erfordras inget separat inlägg(?). Just sayin'.

Årets kommentator


Lars. Punkt. 


Årets konstigaste mål som jag inte riktigt förstår

"X antal följare på twitter". Jag vet att det inte var alla indianer i kanoten då jag levererades till världen och det har aldrig heller varit alla pommes på tallriken, men... vad ger detta? Vinner man något? Om du har 10 000 följare - vad betyder det? Did I miss a meeting?


Jag önskar alla läsare ett gott nytt år och "happy hunting". 

tisdag 25 december 2018

Dystopia

Förvisso inte ett inlägg som lämpar sig kring jul- och nyårstider, då livet, glädjen, familjen, närhet, kärlek et cetera är det centrala. Förstå mig rätt; detta gäller även mig. Låt oss dock bortse från detta (du sitter ju ändå och läser detta, så "skadan" är ju redan skedd). Jag vågar nog påstå att vi alla inom twitter- och bloggosfären är skadade (haha) av att ofta, ja kanske t.o.m. alltid(?), associera och koppla det vi ser, hör, smakar och så vidare till investeringar. 

Jag har tidigare detta år skrivit mina reflektioner om hur en eventuell framtid kan komma att se ut och denna är mer lik en dystopi än en utopi, varav en av flera anledningar är att dagens välfärdsstater, vars välfärd bygger på ett förlegat (välfärs)system, inte är anpassade efter de förutsättningar och krav som det nya samhället tillika världen har. Inte för att jag önskar detta, eller applicerar någon sorts prepperverksamhet på hemmaplan (träffar skiten fläkten så gör det det, m.a.o. que sera sera), utan för att mycket tyder på att det kommer att bli än värre tider för mänskligheten. Klimathotet kommer leda till svält och massflyktingar, länder som stänger sina gränser, ingår allianser, hotar fiender, rustar, förbereder sig... Havsnivån höjs, städer hamnar under vatten, sjukdomar, vars baciller är resistenta mot många av de botmedel som idag finns. Beträffande medicin, botmedel, vård et cetera kommer detta vara en vara värd mer än guld och enbart de rika kommer att få tillgång till detta.


"En hamburgares sanna pris skulle behöva vara cirka 800 kronor"

Detta är bara en potentiell framtid och jag hoppas innerligt att den inte inträffar, men om vi verkligen vill detta, dvs göra verkstad av snacket, måste saker ske och ändras nu. Inte i morgon.

Jag tänker inte skriva några längre rader om detta, men vill verkligen tipsa om denna podd från P3 - "Dystopia". Lyssna gärna på samtliga avsnitt, men framför allt När maten tar slut (börja med detta), Demokratins reträtt och När havet kommer. Även om ett källkritiskt förhållningssätt alltid skall appliceras samt sättas i relation till de forskare, undersökningar med mera som visar det motsatta till ovan poddavsnitt skall inkluderas då en uppfattning skall skapas, är det inte svårt att bli skrämd. 

Det krävs tre gånger så mycket för att göda ett kreatur än vad det tar ett göda en människa. Lägg därtill att skog skövlas, uppvärmning får olika åkermarker att tappa i näring och därmed avkasta mindre. "Köpa av grannlandet?", tänker många. Absolut, om detta grannland vill handla. I takt med ökade medelklasser i världen i allmänhet, men i Kina och Indien i synnerhet, vilka alla önskar förtära kött, kommer detta "problem" med uppfödning och gödning av kreatur att bli just ett sådant - problem

Vegetarisk och vegansk kost kan vara nyckeln(?).
John Parker, ledarskribent i The Economist, skriver i tidningens samlingutgåva inför 2019, i vilken flera framstående journalister och analytiker diskuterar vad som kan/kommer att hända kommande år, att 2019 kan komma att bli "Year of the Vegan" och även om det är från låga siffror tycks antalet veganer öka i kraftiga mängder. Om detta är något som kommer att fortsätta att växa återstår att se, men det är intressant att se hur många av den nya generationen som mer och mer tar in detta tänk kring kosten och miljön. 

En "komisk" anekdot som kommer fram i avsnittet om "När maten tar slut" är att om vi vill fortsätta äta kött á la envar amerikan och betala ett pris som motsvarar allt från gödning av det kreatur som kommit att förvandlas till denna maträtt, utsläpp, frakt, produktion et cetera, skulle ett rimligt pris vara cirka 800 kr. 

Som jag skrev i inledningen är det lika skrämmande som hemskt att tänka kring investeringar kring detta ämne, men det första som kom att slå mig var "vatten". Således kom jag att läsa om Lans' artikel Släck törsten med vattenaktier, varav flera av dessa tillhör de bolag som har världens längsta utdelningshistorik. Ett bolag som jag vill äga, inte för att jag har studerat deras nyckeltal et cetera något ingående och på det sättet funnit dem intressanta, utan det finns bara en vilja då jag vill ha en exponering mot vatten, är York Water.