Jag tror vi är många som har upplevt resan från naiva idioter via något mer ödmjuka ”jag tror mig vara en bra investerare” till att nå ett stadium som mer eller mindre konkretiserar Sokrates kunskapsparadox; ”jag vet vad jag vet och jag vet vad jag inte vet”. Vissa går än längre och når skepticismens förespråkare framför övriga, Pyrron från Elis; ”jag är osäker på allt och även det är jag osäker på”. Nämnda blev senarei historien bemött av romaren Cicero, som står för probalismen, med det lika kloka och träffande ”och där säger du emot dig själv, din gamla grek! Ditt utlåtande är ju de facto motsägelsefullt, för du är ju tydligen säker på att du inte är säker.”
Ju mer jag tänker och ältar, diskuterar och skriver, desto mer osäker blir jag. Förstå mig rätt, för absolut finns en viss (undermedvetet naiv?) säkerhet och fasthet i de investeringsbeslut som jag tar. Därtill är jag fullt medveten om och stark förespråkare av att ingen kan veta något till 100 %. Som jag skrev förra torsdagen är själva definitionen av risk ”det som du inte vet eller har tänkt på och således ligger kvar på bordet efter att du tänkt på precis allting annat”.
Läs vidare på Trade Venue. Jag önskar dig allt gott och en trevlig helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar