fredag 25 september 2015

Är nationalekonomi en vetenskap?

Innan jag ger mig an att filosofera kring huruvida nationalekonomi är en vetenskap eller ej vill jag passa på att sprida lite (gratis) reklam. Idag, den sista fredagen i månaden, utkommer som brukligt Värdepappret, där undervärderade bolag granskas av extremt duktiga analytiker. Detta nummer innehåller även något speciellt, då en gästanalytiker kommer analysera Bonheur. Ryktet säger att denna mystiske analytiker inte är någon annan än Lundaluppen. Vet du inte vem denna nestor, denna gigant bland giganter, denna vise är, är mitt förslag att du sjukskriver dig en vecka och läser samtliga av hans inlägg på hans, tyvärr nu nedlagda, blogg. Nämnda har givit mig såväl visdom som adekvata kunskaper och jag är nog inte ensam om att önska att han åter blir aktiv.

Så, nu till denna veckas inlägg. Själva idén till inlägget kom när jag hade ett seminarium angående vad som kan räknas som vetenskap, varför och hur. Under detta höll vi oss till de vanliga distinktionerna; naturvetenskap vs. humaniora, kvantitativ vs. kvalitativ, objektivitet vs. subjektivitet etc. Under denna diskussion satt jag och reflekterade kring ekonomi och hur denna sfär klassas/inte klassas som en vetenskap... så, är nationalekonomi en vetenskap?


"Science is a way of life. Science is a perspective. Science is the process that takes us from confusion to understanding in a manner that's precise, predictive and reliable - a transformation, for those lucky enough to experience it, that is empowering and emotional." (B, Greene)


Jag tror det enklaste sättet att svara på huruvida nationalekonomi är en vetenskap eller ej inte är att försöka definiera vetenskap, vilket är en fråga jag ej vågar ge mig an för då lär ni få sitta vid skärmen till julafton, och sedan visa att ekonomin passar denna definition. Inte heller anser jag att ett lämpligt förfarande är att försöka konstruera en definition av vetenskap som bara utesluter ekonomi samtidigt som alla andra vetenskaper fortsätter verka inom dito. Jag tror att försök likt dessa är dömda att misslyckas, då nationalekonomi de facto är en vetenskap!

Många människor verkar tro att vetenskap måste involvera experiment, att detta är ett kriterium. Dock är detta inte svårt att historiskt argumentera emot; den tidigaste vetenskapen vi vet om gjordes av astronomer, som till exempel Kepler, som, naturligtvis, inte kunde genomföra några vetenskapliga ”experiment” på stjärnorna, utan som endast kunde göra noggranna mätningar av där stjärnor och planeter befann sig under vissa specifika tider. Visserligen finns det de som kallar detta för "experiment" men då är mitt förslag att dessa antingen investerar i den svenska akademins ordlista eller öppnar ett nytt fönster, skriver in ne.se och söker på "experiment", där följande definition står att läsa: "Prövning av en hypotes, teori eller konstruktion för att möjligt bekräfta eller vederlägga den"




Tanken att Copernicus, Galileo, Kepler, Åsa Romsson…hmm, förlåt, vi stryker den sistnämnda,  inte sysslade med vetenskap när de observerade och antecknade planeternas positioner är skrattretande; deras teorier om planeterna, dess positioner, rörelser etc. är ett fundament inom hela den positivistiskt naturvetenskapliga traditionen!
Även så finns det flera vetenskaper idag, flera hundra år efter nämnda vetenskapsmän, såsom astronomi, geologi, meteorologi, ekologi etc. där de flesta av de viktigaste hypoteserna inte är mottagliga för experiment. Till exempel gick 2011 års nobelpris i fysik till Saul Perlmutter, Brian P. Schmidt och Adam G. Riess, som presenterade resultat som visar att universum expanderar i en allt snabbare takt. Detta gjordes enbart med hjälp av icke-experimentell observationsdata! Snacka om en "pseudovetenskap"...ha!

Kortfattat, med andra ord, på ren svenska etc.: världens finaste pris att vinna inom det naturvetenskapliga ämnesområdet gick till personer för en observation därjämte ett resultat som inte baserades på experiment!

"för upptäckten av universums accelererande expansion genom observationer av avlägsna supernovor"

Många människor vill hävda att ekonomi inte är en vetenskap eftersom många av dess utövare är förblindade av politiska ideologier. Dock, är inte alla forskare, oavsett disciplin, detta? Är inte alla, på ett eller annat sätt, förblindade av personliga preferenser? Inom ”vetenskapen” försöker de inom den positivistiska traditionen hävda att det finns en, på experimentbaserad, objektivitet, vilket jag har svårt att godtaga. Dock kan min ”subjektiva sanning” ifrågasättas, då den de facto är subjektiv och därmed tillåter andra att hävda sin "sanning" och sedan är debatten igång (”min” sanning behöver nödvändigtvis inte vara ”din” sanning). Är glaset halvfullt eller halvtomt, är det jing eller jang ... Vågar jag fortsätta detta?

Ett annat exempel är att vissa hävdar att ekonomer ofta härrör saker från andra principer, som om de studerade matematik snarare än att genomföra empiriska undersökningar. Men det finns forskningsfält där forskare utför såväl empiriskt arbete som tänkande, filosoferande et cetera. Evolutionsbiologer använder ofta spelteori för att skapa teorier. Einstein har berättat att han föreställde sig själv inuti en ljusstråle för att komma på sin relativitetsteori. Nämnde jag att han inte gjorde några experiment under denna tid? Vad som framkommer är att, i brist på bättre ordval, ”friska/nya fält” både har teoretiker samt forskare.

Vissa anser att ekonomi inte kan vara en vetenskap eftersom det har normativa komponenter. Likafullt arbetar ekonomer mycket hårt för att separera de normativa och positiva delarna av ekonomin. Emellertid anses endast den sistnämnda vara det största studieobjektet. Vad som dock framkommer när man studerar alla vetenskaper är att samtliga smugglar in normativa antaganden, oavsett om det är en kritik av vetenskap eller som ett kriterium för vad som räknas som vetenskap.
Andra anser att ekonomi inte är en vetenskap eftersom den bygger på dåliga antaganden, som till exempel rationellt beteende (vilket vi inte ser på dagens börser!). Här finns två tydliga svar:

1) Ekonomer som arbetar inom områden som inte gör antaganden om rationellt beteende är nu, tack vare uppkomsten av beteendeekonomi, institutionell ekonomi, etc., mycket vanligt men...

2) ... detta skapar en förvirring huruvida ekonomi, som ett fält, är en vetenskap och om detta fält är något bra. Tänk dig att påstå att Galileo inte var en vetenskapsman eftersom hans teorier hade låg prognosförmåga! De hade verkligen varit att ha låg prognosförmåga...  Hursomhelst, faktum kvarstår att Galileos teorier hade en låg grad av prognosförmåga, men det beror på att fysik och astronomi var unga vetenskaper och inte för att de var ovetenskapliga! Detsamma anser jag gälla idag; ekonomi är en ung vetenskap och likt allt som är nytt, och detta extremt i det konservativa Sverige, intar folk en negativ och distanserande ställning.


För att sammanfatta detta, något spretiga, inlägg: Människor vill ofta hävda att det ska, bör, måste råda en likställdhet mellan "vetenskap" och "fysik", som om experimentell fysik var en paradigmatiskt vetenskap. När dessa har gjort detta misstag är det lätt för dem att hävda att ekonomi inte är vetenskaplig; det är nämligen inte mycket, på experiment baserad, fysik! Men i själva verket är vetenskapen bara oerhört skiftande - flytande - och det är mycket svårt att förklara varför ekonomi är icke-vetenskapligt om folk inom områden såsom astronomi och evolutionsbiologi i själva verket är paradigmatisk vetenskapliga.

Vad anser du? Är nationalekonomi en vetenskap eller en pseudo-dito? Jämför jag äpplen med päron?

"Only two things are infinite, the universe and human stupidity, and i'm not sure about the former" (A, Einstein)




6 kommentarer:

  1. Nationalekonomi- Läran om antagande

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Jordholmen och tack för din, mer eller mindre, träffande kommentar =)

      Radera
  2. Ha ha, Jag var inställd på att skriva ett kort inlägg som sa att det absolut inte är vetenskap, men du snurrade upp mig, nu är jag inte lika säker längre. Det finns mycket man kan försöka belägga och studera, men det blir svårt att som i fysiken och matematiken fastslå absoluta sanningar. Leder minskad avdragsrätt till mindre jobb, mer svartjobb t.ex. Det är i princip omöjligt att fastslå. Leder hög skatt på det högsta inkomsterna till "brain drain" och lägre tillväxt ?
    Jag tror att det finns i de flesta fall för mycket komplexitet för att kunna bevisa teorier. Därmed inte sagt att man inte bör försöka. Jag tror också att man skulle vinna mycket på att blicka mer bakåt än framåt för att utröna vad olika politiska beslut haft för effekt på nationalstaters och människors ekonomier. Tyvärr har de flesta som tycker i ämnet allt annat än objektivitet då det publicerar sina rön. Förvånansvärt är att alla tycks vara så bergsäkra på vad som är rätt och fel i dessa minst sagt komplexa förlopp. Trevlig helg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Xperimentinvest och tack för ditt besök tillika kommentar!

      Vad roligt att även en "expert" nödgas gnugga geniknölarna! Även jag är var till en början kluven men ju mer jag tänkte/tänker på det kommer jag bara fram till att det mer är en vetenskap än pseudo-dito.

      Intressant det du tar upp om att alla verkar vara så "säkra" i detta komplexa förlopp som ekonomi är. Extra intressant är att dessa, troligtvis, inte är miljardärer e.d. ;)

      Kul att du tittade in!

      /Sofokles-

      Radera
  3. Välskrivet inlägg. Jag vill nog hävda att nationalekonomi är en vetenskap. Såtillvida man förhåller sig till vetenskapliga premisser när man forskar i ämnet haha :)

    Problemet som jag ser det, och det är du också lite inne på, är att många (inte alla) ekonomer distanserar sig från övriga humaniora ämnen och talar om ekonomiska teorier som absoluta sanningar och man formulerar även ekonomiska lagar. Som om ekonomi är ett delsystem i samhället som man kan isolera från övriga delar och det lever sitt eget liv. Det upplever jag som mycket problematiskt. Eftersom det är vi människor som skapar de ekonomiska strukturerna ändras dom hela tiden beroende på hur vi handlar, vilket gör ekonomiska teorier till just teorier och inget annat. Det här gör således ekonomi till ett tvärvetenskapligt ämne och att distansera sig från exempelvis sociologi och psykologi är att skjuta sig rejält i foten och man begränsar sitt perspektiv ordentligt.

    Det här är ju problem som samtliga vetenskapliga ämnen inom humaniora sfären brottas med, vi kan aldrig uttala oss i absoluta termer, eftersom vi människor är så komplexa och vårt beteende är mycket svårt att förutsäga. Jag kan ibland sakna en ödmjukhet inför det inom vissa ekonomiska fält, det finns trots allt ”marknadslagar” som det refereras till som om de vore absoluta sanningar och förutsägelser som att den fria marknaden effektivast ”reglerar sig själv”, vad menar man med det? Eller att jämlikhet uppkommer automatiskt i kapitalistiska marknadssystem, vilken empiri backar egentligen upp sådana påståenden? – eftersom ekonomi genomsyrar i princip samtliga människor liv bör man uttrycka sig mer försiktigt menar jag. Men som du är inne på finns starka ideologiska krafter som verkar inom den ekonomiskvetenskapliga sfären och vissa vill hellre producera ”sanningar” som passar deras intresse än att göra metodiska och systematiska undersökningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett kärt återseende från en ”gammal” läsare tillika kommentator =)

      Du lägger orden i mun på mig och riktigt roligt att du väljer att gå in lite mer konkret på ”lagar” som tycks ”styra.
      Jag håller just nu på och läser Kapitalet (2014, Piketty) och han går in på mycket av det du (och jag) skriver. Får jag fråga om även du läst denna?

      Kul att att du tog dig tid att kommentera!

      /Sofokles

      Radera