Supply & Demand...& climate

"Born to be a roughneck

I'll never amount to nothin' 

Pullin' case and lain' pipe

Is a hard labor" J. Cash 

Allt fler tunga röster talar om en nedvärdering av fossila tillgångar i olje- och kolbolag. Smällen uppskattas bli upp till 17000 miljarder kronor. Fossila bränslens vara eller icke-vara har diskuterats en längre tid i allmänhet men oljan, sedan dess fall i juli 2014, i synnerhet. I sverige har både en och en annan Svensson sagt sitt om brunkolen, men det får bli i ett eventuellt annat inlägg.

Redan år 2014, då Shakira sjöng Waka-Waka och påven Franciskus hyllade Internet och sade att det är Guds gåva, började många storinvesterare att se över sina innehav och investeringsstretagier inom detta segment. Några som sticker ut är framför allt familjen Rockefeller, som i mångt och mycket kan beskrivas som världens genom tiderna rikaste familj, och deras fond "Rockefeller Brother Fund", som detta år valde att sälja sina tillgångar i nämnda fossila energiinnehav och istället satsa på förnyelsebar dito.

Sedan dess har klimatavtalet i Paris hunnit inträffa och resultatet av detta är något bland det bästa som kunde hända vår civilisation sett ur ren miljösynpunkt. En bra sammanfattning står att läsa här, men jag kopierar ändå in de mest viktigaste punkterna:

Ökningen av den globala medeltemperaturen ska vara väl under 2 grader jämfört med innan industrialismen och ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader.

Öka förmågan till anpassning till klimatförändringarna och skapa en utveckling med låga växthusgasutsläpp, utan att det hotar matproduktionen.

Skapa finansflöden som är förenliga med låga växthusgasutsläpp och klimatmotståndskraftig utveckling.

John. D. Rockefeller

För att klara av att hålla dessa mål krävs mycket arbete och det kommer att kosta, såväl för envar individ som envar företag. Vi kan se att fler och fler företag redan nu har börjat att agera, vilket även gäller många fonder. Förutom ovan nämnda har även AP-fonderna har agerat. Andra AP-fonden har sålt av ett stort antal i de största olje- och kolföretagen i sin portfölj. De menar att det är ett sätt att minska risken i portföljen, då oberoende uträkningar och hypoteser visar på att energipriserna kommer att bli mindre, värdet på de fossila tillgångarna att sjunka och att klimatpåverkan kommer ha en mycket högra effekt på de världsledande företagen och hos investerarna.

"[...]17 000 miljarder kronor i olje- och koltillgångar som inte får realiseras[...]"

Kortfattat kan säga att man idag talar om en sorts omvärdering, likt upplysningen kom med sina förändringar, såsom att det nog ej var/är Gud som styr ordningen, att barn behöver lek och pedagogisk ledsaga under sin uppväxt samt att rationalismen skall ha en betydande plats. Beträffande det sistnämnda bedyrade och proklamerade man att "alla människor är kapabla att tänka själva", vilket ömsom är bevis på ignorans, ömsom dårhet; ty människan är kapabel att tänka själv, men människor - nej. Se bara på börsen och hur flockbeteendet ter sig. Hur många av människorna tänker? Undertecknad låg cirka -23 % som mest i Swedbank under den beartrend som tycks gå mot sitt slut. Många som hade samma GAV som jag valde att sälja för att....ja, alla andra gjorde det. Själv tänkte jag.

Tillbaka till liknelsens essens; de fossila energikällorna. Enligt den finansiella tankesmedjan Carbon Trackers beräkning finns cirka 17 000 miljarder kronor i olje- och koltillgångar som inte får realiseras om den globala uppvärmningen skall hållas under två grader. Alltså; om det nya avtalet som slöts i Paris blir verklighet kommer en stor del av olje- och kolbolags tillgångar att tappa sitt värde. Att en sådan kraftig omvärdering kommer att ske har flera tunga namn varnat för, t.ex. Mark Carney (Bank of England) och Per Bolund.

Tittar vi på andra sidan vattenpölen ser vi att många kolbolag där har fått hissa vit flagg. Rent avkastningsmässigt visar siffror, som AP-fonderna redovisar, att man hade vunnit på att investera klimatsmart. Nedskrivningar tycks hagla likt under en höststorm (jmfr. Vattenfall) men trots denna fakta, att världen i allmänhet, men Sverige i synnerhet, ser på fossila tillgångar som en risk, har det globalt investerats stora summor i fossila bränslen de senaste åren. Enligt beräkningar gjorda av Oil Change International investerades nästan 200 miljarder dollar i kolbrytning och kollrelaterad kraftproduktion mellan 2013-2015. Bland de största finansiärerna syns Deutsche Bank (som just nu tycks ha ett och ett annat problem) med nästan 7 miljarder amerikanska dollar finansiering till kolgruvor och Citigroup med 24 miljarder dollar i kraftproduktion baserad på kol.

Det som ibland kallas "extremkolja", dvs. olja från oljesand, olja från Arktis och djuphavsborrad olja, finansierades med drygt 300 miljarder dollar. Största investeringar gjorde JP Morgan Chase med nästan 40 miljarder dollar.

Utifrån Oil Change Internationals rapport framgår det att olje- och kolbolagen inte har svårt att finna finansiering trots att många pekar på finansiella risker. Men även om många internationella banker inte tycks ha dragit öronen åt sig, har (faktiskt) storägare och investerare varit på oljejättarna. Bland annat på BP:s och Shells stämmor lade ägare fram klimatresolutioner för att bolagen skall åta sig att vara mer transparenta kring vilka ekonomiska risker som finns i bolaget kopplat till klimatförändringar därtill klimatregleringar. Hos båda dessa bolag röstades dessa resolutioner igenom.

"[...]6 procent av reserverna lämnas orörda. Detta skall jämföras med Mellanösterns 38 %[...]"

Hur påverkar parisavtalet oljan och dess prissättning, och därmed i förlängningen de börsnoterade oljebolagen? Som ovan sagts beräknas en tredjedel av all gas, olja samt kol vara tvingad att vara kvar under jord. Forskarna Christopher McGalde och Paul Ekins har kommit fram till att cirka en tredjedel av de kända oljereserverna inte kan utvinnas. Denna beräkning kan vi med säkerhet och ta för givet att världens regeringar i allmänhet, men Rysslands, mellanösterns samt USA:s regeringar i synnerhet, även kommit fram till. Enligt flera oberoende beräkningar kommer USA vara de som klarar sig bäst, där endast 6 procent av reserverna lämnas orörda. Detta skall jämföras med Mellanösterns 38 %. Dessa blir s.k. "stranded assets".

Det enklaste sättet för länderna i Mellanöstern att möta denna motgång är såklart att öka utvisningstakten. Även om det kommer att påverka oljepriset negativt är ländernas marginalkostnader tillräckligt låga att de flesta av länderna kan gå med vinst. Säkerligen resonerar de att lite vinst är bättre än ingen, vilket annars skulle bli fallet om oljan lämnas orörd.

Genom detta förfarande kommer andra länder, såsom Kanada och Brasilien, att få utstå hård konkurrens, då de har högre produktionskostnader än t.ex. Saudiarabien. Så länge vi tar för givet att människan håller sig till klimatavtalet och inte låter pengar, girighet och egenintresse styra, är sannolikheten att oljepriset inte kommer återgå till de prisnivåer som var självklara för bara ett par år sedan. Som framkommer är frågan inte bara politikekonomisk, utan även en filosofisk därtill psykologisk sådan. Då alla tittar på varandra och försöker förutse varandras ageranden finns risken att det blir "följa John" eller ett sorts utnötningskrig. Historiskt sett framkommer att det inte alltid är som så att människan väljer det alternativ som är bäst för dess egen art - människan, utan istället ser till sitt eget (giriga) egenintresse.

En intressant aspekt som framkommer med ett lågt oljepris, utifrån ett klimatperspektiv,  är att genom att oljepriset pressas och förblir billigt under en lång tid kommer troligtvis investeringar i hållbara transport- och energilösningar att försenas. Varför investera i detta då oljan är så billig?

Har du några investeringar i oljebranschen? Hur resonerar du kring dessa i förhållande till hur denna marknad tycks utveckla sig?