De som har följt mig sedan ”the Jurassic era” vet att jag mer är att betrakta som en trygghetsnarkoman. Jag är inte (en man som heter) Ove, ej heller en Stig Helmer, likväl ser jag mer ofta än sällan till den eventuella (och alltid befintliga) nedsidan. Hellre fokus på den än den eventuella och ofta oändliga uppsidan. Alla har vi olika kynnen och det är viktigt att alltid utgå från sig själv, men att ignorera de risker som finns är att försätta sig i en kommande otacksam position.
Är jag en pessimist? Nej, utan tvärtom är jag en optimist. Emellertid är jag inte en naiv och obotlig optimist á la Candide. Bara för att jag tror på utveckling och att ljuset i tunneln inte är ett skenande tåg, som Kafka sade, är jag inte naiv nog att tro att vägen dit kommer vara som saga hämtad från disneysaga.
Morgan Housel har ett bra exempel om detta, som han b.la. lyfter i ett av alla de poddavsnitt han spelat in, och nämner att Bill Gates på 1970 förutsåg att alla i hela världen inom 20–30 år skulle ha en PC i sitt hem. Detta såg och visste han då han startade Microsoft i sitt garage. Bara att ha den övertygelsen är beundransvärt, men att investera och satsa så hårt som han gjorde är inget annat än beundransvärt.
Läs vidare på Trade Venue. Jag hoppas att du har en skön och njutningsfull semester!
/Cristofer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar