Scotomisation

Alltid, ja, märk mitt ordval; alltid, när människan ser, lyssnar, läser etc. gör hon det utifrån sin världsbild. Om detta har vi tidigare diskuterat och jag kommer nu presentera mer fakta kring detta fenomen; fakta som kan ligga dig i fatet när det kommer till att i allmänhet tolka, men i synnerhet att fatta beslut.

Hos människan finns en psykologisk tendens att se vad de vill se och inte se vad de inte vill se. Detta gäller till exempel vid såväl faktiska situationer som då man läser, tittar på konstverk, läser rapporter, läser en blogg et cetera. Man har på förhand redan bestämt sig för vad man vill läsa och vad man inte vill läsa. Denna "sjukdom", vilket jag anser är ett passande begrepp, kallas för "Scotomisation" - ett begrepp som introducerades kring 1920-talet. Termen kom att introduceras av Rene Laforgue. Även Freud kom att förfäkta detta och skrev bland annat till sin kollega år 1925"...that is infantile...not to acknowledge the external world but to put the ego itself into its place...(Winnicott, D.W, 1960).

"[...]vi ser vad vi tror och inte vice versa[...]"

De med en bred ordkunskap, eller för de som arbetar med eller är kunniga inom optik, vet att ordet härstammar från "scotoma", vilket betyder "... ett område i synfältet som har nedsatt eller upphävd synuppfattning" (ne.se). Kunnig eller icke kunnig inom optikens sfär vågar jag nog påstå att allt fler vet vad "blinda fläcken" är. Denna kan ses som ett fysiologiskt skotom som bildas i synnervens utträde ur ögat.

Perception innebär att se därtill bearbetning av information genom ett filter bestående av intellekt därtill känslor. Det är just därför människor ser på saker på olika sätt; ty är den där, snart söndertjatade, bägaren full eller halvfull? Scotomisation kan vara såväl ett falskt förnekande som en falsk bekräftelse på våra uppfattningar.

Ytterligare en känd psykolog, R.D. Laing, beskriver begreppet likt ovan och förklarar det som att handlar om en psykologisk process för en enskild människa där denne förnekar existensen av vad denne ser med sina egna ögon och att de egentligen ej vill se vad de ser och därmed ej heller tro på detta. 

Utifrån detta samt ovan nämnda framkommer en intressant aspekt; vi ser vad vi tror och inte vice versa. Ta t.ex. de som tror och ständigt spanar mot himlen efter UFO:s. Varje gång något oidentifierbart syns eller dyker upp i deras periferi vill de tro att det är utomjordisk intelligens. Med denna tro som grund, mer undermedvetet än medvetet, lurar de sina ögon att se vad de vill se. Detta medan en annan, "icke-troende", rycker på axlarna och tänker "flygplan". 

Att koppla detta till investeringar är högst aktuellt. Just nu finns många inlägg om H&M att läsa inom bloggosfären. Någon som tidigare har skrivit mycket positivt, men som nu övergått till det motsatta, är Fundamentalanalys, som skriver både här, här och där om sin syn på bolaget. Yterligare några med negativa åsikter är SvD Börsplus, som författar följande. Några med mer positiv inställning är...hrmm, förlåt men jag kunde ej hålal mig att ta med dem; Börsveckan, som måndagen den 10/10 skrev följande. Ytterligare en med positiv inställning är bloggkollegan, vars återkomst nog ingen har missat; en återkomst jag verkligen uppskattar tillika hyllar, Lundaluppen. Sistnämnda nämner begreppet "kreativ förstörelse", vilket är högst passande.

"[...]handlas H&M till "låga" ca 18 i PE. Inditex handlas till cirka 35 i P/E[...]

Vad är det som göra att dessas, och många andra, vara de får förbli onämnda, värderar och analyserar helt olika? Ser de ej samma siffror? Jo, men de väljer att se vad de vill se och ser vad de tror (märk ordningen). Detta gäller även undertecknad, då jag tror att jag sällan kan outsmarta min egen hjärnas dolda kraft tillika grepp om mig. Jag tror på H&M och jag har en positiv syn på bolaget. Grundar sig denna på en optimism á la Candide? Grundar sig den på att jag låter mig trollbindas av bolagets historik? Jag vet inte, men jag "vet" att den grundar sig på att min tro får mig att se vad jag vill se/tror mig vilja se, vilket är skrämmande.

Just nu, om man utgår från en vinst på 23 miljarder för 2016, handlas H&M till ca 22 i P/E. Inditex handlas till cirka 35 i P/E.
Utöver detta har VD Karl Johan Persson (som jag tidigare uttryckt ett visst missnöje med, då jag anser att VD-skap ej kommer med släktnamn) flaggat för kraftigt ökad vinsttillväxt och försäljningstillväxt 2017. Förvisso bara ord och vi har nog hört såväl en som två VD.ar säga samma sak tidigare, men likväl påverkar de min tro och därmed min syn. 

Lägg därtill att bolaget är skuldfritt, öppnar nya butiker på nya marknader därtill växer inom e-handel ,om än ej i samma takt som investerarna vill, men kanske måste de ge sig till tåls? Utöver detta har de påbörjat ett arbete med att införskaffa och erbjuda en lite mer dyrare kollektion, som skall vara mer modeinriktad, ges ett kvalitativt värde samt få klädkedjan att räknas till dagens "modehus". Detta är ett av deras steg att konkurrera mer med b.la. Inditex. Om detta lyckas vet jag inte. Jag hoppas ("tror"?) att de skall göra det.

"[...]Denna gång handlar mer det om muskler än inovation, och detta är något som H&M har[...]"

Beträffande online och dess vara tillika icke-vara. Självklart kommer online att utgöra en väsentlig del (tills nästa "fluga" kommer). Emellertid, kommer den fysiska butiken att försvinna? Sällan. H&M kan med fördel, om än mycket lättsamt/generellt jämföras med Walmart, som just nu genomgår samma process som H&M. Jag tror att den virtuella och den fysiska försäljningen kommer gå samman likt denna därtill denna videolänk visar. Denna gång gäller det ej "den enas död, den andras bröd". Nej, denna gång har spelreglerna ändras och jag tror ingen av oss riktigt kan föreställa sig vart det kommer sluta. Vad jag tror är att storleken, marknadspositionen, kommer spela en stor roll. Denna gång handlar mer det om muskler än inovation, och detta är något som H&M har.

Ett stort problem som jag upplever när detta fina företag diskuteras är att fokus snabbt hamnar på orealistiska förhoppningar om framtiden (vilka grundar sig på bolagets historia/tillväxt) eller, mer eller mindre, rena rama kraschscenerier. Detta då de flesta värderar och refererar H&M till dess gyllene era, en era som mycket väl kan vara slut. Dock betyder inte detta att bolaget slutar växa; de kommer fortsätta göra det om än ej i samma takt. Ej heller betyder det att det är ett dött lopp. Vad är det som säger att H&M inte kan fortsätta vara en bjässe fast med mindre tillväxt?