Intervju med miljonären

Få har nog missat att besöka dennes blogg. Skulle man söka på "målmedveten", "konsekvent", "rutin" et cetera skulle nog dennes blogg dyka upp som exempel. Jag har följt dennes blogg sedan 2013, om bitvis mer sporadiskt, då det ibland är svårt att hinna med allt som man vill läsa. Detta till trots är detta en blogg som man bör läsa; om inte annat för att se vad en vilja av järn och en vision större än Elon Musks dito kan leda till. Såväl ingen pantburk som offentlig toalett går säker, ty denna man är en kung på att hitta varje krona som går att spara in på tillika tjäna.

Personen i fråga hade som mål att bli miljonär innan 30, vilket infriades med råge. Nu är nästa mål att kunna stämpla ut om cirka 1,5 år, då herrn befinner sig i en ålder mellan 35-40 år. Detta är ingenting annat än fantastiskt och ett sant bevis på att det går; det går att skapa sig det liv man önskar leva så länge man har ett mål, rätt verktyg och en vilja. Just detta; målmedvetenheten, beslutsamheten, tillgivenheten har varit något jag sett som extra givande från dennes blogg.

Ja, ni vet nog vem som denna vecka står för svaren. Det är ingen annan än gratisbajsaren; Miljonärinnan30.

Miljonär innan 30 som kom att bli just detta och nu siktar på en exit vid 2018, då du kommer vara cirka 36 år, om jag tolkat det rätt. Du har kommit att skriva allt mer om detta, hur du skall investera och hur du skall lägga upp de kommande åren till denna exit. Hur känns detta?

Det känns toppen! Jag har varit intresserad av pengar, sparande och att "bli rik" i hela mitt liv. Men de är ju främst under de senaste drygt 10 åren då jag bloggat och haft ett heltidsjobb som jag verkligen har tagit riktiga steg mot detta mål. Miljonär innan 30 kändes från början som ett tufft mål vilket jag klarade med god marginal. Även pensionär innan 40 kändes nästan omöjligt en gång i tiden.  Att jag nu är så pass nära och att det gått enklare/snabbare än vad jag trodde känns fantastiskt. Jag är glad och stolt över att jag satte igång med sparandet direkt när jag började jobba och nu ligger bra tills jämfört med ursprungsplanen.

Handen på hjärtat; kommer du klara av att göra denna exit? Finns det ingen ”risk” att du tänker: ”bara ett år till” och hur tacklar du dessa tankar?

Jo den risken finns absolut. Men jag ser det inte som någon jätterisk. Planen har från början varit att jobba till 40 och om jag nu slutar vid 37, 38 eller 39 spelar ju mindre roll. Nu är planen precis som du säger att kunna sluta till sommaren 2018. Jobbar jag vidare ytterligare ett år till betyder ju det att jag där och då tycker det känns ok att byta det året mot ytterligare 1 år av sparande och ränta på ränta som kommer öka min passiva kommande 50 år. Det jag vet 100% säkert är att jag redan nu klarar mig även om jag förlorar jobbet eller väljer att säga upp mig imorgon.  Så om jag jobbar vidare så är det helt enkelt för att jag börjar trivas bättre på jobbet, inte för att jag behöver mer pengar.

Du har, under i stort sätt hela ditt vuxna liv, levt mycket sparsamt, som andra t.o.m. kallar ”snålt”. Du skriver nu att du ”tvingar” dig själv att höja dina månatliga omkostnader med ett par tusen. Hur känns detta?

Det stämmer att jag levt sparsamt hela vuxna livet. Först som student där jag levde som de flesta andra men sen höjde jag aldrig riktigt kostnaderna när jag började jobba. När det riktiga intresset för sparande och investeringar kom igång runt 2005-2006 sänkte jag till och med mina kostnader lite grann, till runt 6000 kr i månaden. Kostnaderna har sedan legat kvar där samtidigt som nettolönen mer än fördubblats de senaste 10 åren, vilket ju gett en bra "sparkvot".

Planen har hela tiden varit att på sikt kunna höja mina omkostnader. Annars hade jag kunnat sluta jobba för flera år sen och efter över 10 sparsamma år förstod jag att det skulle krävas att jag satte ett fast datum då jag ställde om. Det datumet råkade bli årsskiftet 2016/2017. Nu har det bara gått 2 månader men jag är förvånad hur lätt omställningen gått. Förra veckan åt jag lunch ute 2 gånger för över 90 kr per gång. Utan någon ångest timmarna efter. Jag lever fortfarande billigt, för under 10.000 kr i månaden, med en sparkvot på runt 70%.

Så jag behöver inte tvinga mig själv att konsumera. Men jag tvingade mig själv att sätta ett datum där jag skulle ta steget att börja leva lite dyrare.

"[...]visst får jag en kick av att i slutet på månaden[...]"

Jag har läst mycket psykologi och jag vågar nog påstå att jag skulle klara att tenta av såväl en som två kurser på universitetet. En tanke som slagit mig, och nu hoppas jag ej att du tar illa upp, är att du har kommit att bli ”beroende” av att spara, att se pengarna och utdelningarna växa och att det är detta som ger dig en kick – inte att kunna stämpla ut. Man brukar säga att det är omöjligt att lära gamla hundar att simma – är du undantaget eller kommer du att vara regeln?

Sparandet har absolut blivit mitt största intresse och visst får jag en kick av att i slutet på månaden lyckas klämma in ett extra aktieköp för 1000 kr. Troligtvis motsvarande det som någon annan som redan har 12 par skor får av att köpa ytterligare ett par.

Jag tänker på sparande, börsen och aktieutdelningar minst 10 gånger om dagen. Och det kommer jag nog alltid göra. Men jag är genuint ointresserad av lyx och är därför ganska säker på att jag inte kommer slita ihjäl mig för att gå från 10 till 20 miljoner.

Får du en kick av att lyckas få in extrainkomster i form av att panta, ”gratisbajsa”, få mat och andra saker via jobb e.d.?

Ja, absolut. Sparandet har som sagt blivit en hobby. Gratisbajsa i tvättstugan är mest på skoj, även om jag gjort det i verkligheten några gånger påverkar det ju inte sparandet på ett mätbart sätt. Men det gör sparandet roligare och det är ju omöjligt att slinka förbi butiken och köpa en godisbit på väg hem från träningen om man just passat på att gå på toa på gymmet för att spara 10 öre i toapapper.  

Att gå en sväng förbi soprummet på jakt efter pantburkar är inte heller något som kommer göra någon större skillnad på sparandet men ser det som en hobby. Förra året hittade jag pant för 500 kr där, vilket jag följde upp på en lapp i en låda i hallen efter varje besök i soprummet. Jag har dock som regel att jag aldrig letar pant på stan så någon kan se mig.

Vad har bloggen gett dig sedan du började och vad ger den dig idag? Har den hjälpt dig att bli en bättre investerare? Hur är ditt förhållande till din blogg?

Bloggen har både gett mig motivation och kunskap. När jag började spara visste jag inte vad kapitalförsäkring var eller att det fanns bättre fonder än Nordeas dyra indexkramare. Så jag har lärt mig mycket via kommentarer på min egen blogg och att läsa andras bloggar. Sen har intresset för bloggen gått lite i vågor under dessa dryga 10 år. Men nu tycker jag det är jättekul.

Du håller på att skriva en bok som du ämnar ge ut under en pseudonym. Vad kommer denna att handla om? Vad skiljer den från övrig litteratur som nu finns på marknaden? Vad ger skrivandet dig och vad har du för mål/drömmar med ditt skrivande?

Jag har försökt skriva en personlig skildring av min resa till "miljonär innan 30 och pensionär innan 40". Men också en heltäckande handbok sparandets underbara värld. Jag tycker själv att jag skrivit en mycket djupare instruktion än Per H Börjessons "ta med en egen tygkasse till så blir det 130.000 under en livstid med 10% avkastning" och "undvik dyra avgifter". Jag hoppas nå ut lite bredare än sparbloggarna, men ändå kunna ge något nytt även till de som följt bloggen i 10 år. Fakta och information som jag själv haft svårt att hitta. Hur mycket tjänstepension kan du som bara jobbar fram till 40 tex räkna med?

Jag har fått väldigt bra respons från förlaget såhär långt och att jag lyckats skriva en bok på ett halvår vid sidan om ett heltidsjobb tycker jag känns lovande för framtiden. Vi får se när boken kommer ut om någon håller med om att den tillför något nytt och om jag i så fall kan komma på ämnen till fler böcker.

Att skriva mer än idag ser jag som en tänkbar och rolig hobby att lägga tid på den dagen jag inte behöver lägga 45 timmar i veckan på vanliga jobbet. Om någon är intresserad av att betala för det jag skriver kan det ju förvandlas från hobby till roligt extrajobb. Men det fina med att vara ekonomiskt fri är att det inte är hela världen om ingen vill läsa det jag skriver, då får jag lägga tiden på något annat kul istället.

Vad säger dina föräldrar och närmsta släktingar om din ekonomiska situation, din dröm tillika mål? Vilka i din närmaste omgivning vet om din nuvarande situation?

Det intressanta är att ingen riktigt märkt hur billigt jag levt. Bloggen är ju anonym så tror ingen misstänkt att jag levt på 6000 kr i månaden de senaste 10 åren. Och jag har inte haft något behov av att berätta det.

Många vet ju självklart att jag lever sparsamt, är intresserad av börsen och kommer sluta jobba långt tidigare än vad som är normalt. Men jag tycker bara det varit positiva tongångar. 9 av 10 erkänner att de är imponerade och lite avundsjuka på möjligheten att sluta jobba när jag själv känner för det. Det mest extrema har jag däremot valt att hålla hemligt, så de jag pratat med ser väl bara ena sidan av detta med tidig pension.

På tal om sparkvoter; Tror du att det finns en risk med att många läser diverse sparbloggar och låter sig inspireras till en sådan grad att de blir offer för detta ”tvång”, främst i syfte att nå sitt mål?

Nej det tror jag faktiskt inte. Jag får jättemycket frågor via mail och Twitter och de flesta tycker jag har väldigt rimliga mål efter sina förutsättningar. Har nästan aldrig stött på någon som strävat mot pension vid 35 och frågat om tips på hur man kan leva på 5.000 kr i månaden. De flesta tycker jag siktar på att spara några tusenlappar extra med en dröm att en vacker dag bli miljonär eller kunna sluta jobba redan vid 55. Dvs väldigt sunda och nästan lite väl försiktiga inställningar till sparande i mina ögon.

Tycker sparkvot 0% är ett större samhällsproblem än om någon 21 åring bor kvar hemma ett år extra för att kunna spara 90% av lönen på första året med jobb.

"[...]vi kanske på 3 timmar om dagen[...]"

Om du skulle beskriva ditt förhållningssätt till pengar, hur skulle det vara? Vad är pengar för dig?

Pengar är nog samma för mig som för alla andra. Ett smidigt sätt att byta varor och tjänster med varandra.   

Warren Buffet sägs läsa cirka 6 timmar per dag om börsen och bolag. Hur mycket av din dag går åt till att läsa om samt att följa börsen?

Om man räknar in blogg, Twitter, poddar, uppdatera min excelfil med dagens aktieköp och kolla börsen så hamnar vi kanske på 3 timmar om dagen. Men använder min tid väldigt ineffektivt ur ett rent vinstmaximeringsperspektiv. Letar inga undervärderade småbolag, plöjer inte igenom den avancerade aktieboken på engelska etc. Utan nöjer mig med om mina investeringar följer index ungefär och ser börsen som en rolig hobby som är avkoppling från min vardagliga jobb.

"[...]Jag orkar helt enkelt inte plöja[...]"

Vilka anser du vara dina starkaste tillika svagaste egenskaper när det kommer till investeringar?
Min främsta styrka tycker jag är min uthållighet och förmåga att vara långsiktig. Jag kan harva på år ut och år in utan att lockas till försök att göra snabba klipp. Något som tidigare varit en styrka och svaghet är min höga riskvilja som jag hade fram till jag fick ihop runt 2 miljoner i tillgångar. Då mitt nysparande då uppgick till en stor andel av mina tillgångar var jag inte så rädd för nedgångar. Jag belånade t.ex. min lägenhet och köpte Rysslandsfonder för över 1 miljon kronor när det såg som mörkast ut i Ukraina. Båda dessa blev bra med facit i hand men Ryssland kunde lika gärna gått dåligt då jag i inledningen av nedgången bara köpte mer och mer.

Nu har vi kommit upp till en nivå där ett års sparande från lönen bara motsvarar runt 5-6 % av min nettoförmögenhet, vilket gör mig mindre riskvillig.

En svaghet är att jag är ganska ointresserad av att lyfta mina investeringar och kunskaper till en ny nivå. Jag har trots allt varit intresserad av börsen i tjugo år, men det finns många nybörjare som hållit på i 3-4 år som är mycket duktigare än mig. Jag orkar helt enkelt inte plöja igenom en massa litteratur på engelska och läsa olika småbolags rapporter, utan nöjer mig med att prestera ungefär som index.

Vi har haft minusränta i drygt två år och runt om i världen, USA undantaget, tycks denna politik gått från undantag till regel. Hur har och hur påverkar detta dig och dina investeringar?

Jag har fått 0,79% bolåneränta och därför slutat amortera på bolånet. I övrigt har det inte påverkat så mycket. Jag hade nog köpt samma aktier med fokus på utdelning oavsett räntenivå.

Har du belånat din portfölj och hur reflekterar du kring detta? Skall man belåna sin portfölj med dagens ränteläge?

Jag har inte belånat portföljen utan ser en lågt belånad bostad och obelånad portfölj som en bra trygghet mot nedgångar. Skulle gärna belåna portföljen upp till 10% vid en större börsnedgång. Hade jag haft planer på att jobba vidare 10-20 år till hade jag nog kunnat tänka mig viss belåning på portföljen redan idag med tanke på låga räntan i förhållande till utdelningarna. Men då kassaflödet in i portföljen kommer stanna av inom ett par år väljer jag lite lägre risk.

Oavsett vad börsen står i tycks det alltid finnas de som säger att den är för högt värderad medan andra hävdar motsatsen. Vad anser du om dagens värdering på Stockholmsbörsen?

Ingen aning. Då jag har som strategi att vara fullinvesterad, köpa nya aktier för hela förra månadens sparande innan den 24e nästa månad och återinvestera utdelningen direkt behöver jag inte grubbla så mycket på det.

På tal om börser i allmänhet; hur mycket läser du om makro och hur är ditt förhållande till detta – anser du det ”viktigt”?

Nej, känner inget tvång och tror man får lägga väldigt mycket tid på att läsa om t.ex. exotiska marknader för att skapa en fördel i sina aktieinvesteringar. Då får jag bättre avkastning på 2 minuters pantjakt i soprummet.

För ett par veckor sedan hade jag äran att intervjua Fundamentalanalys följt av såväl Chansar Mest som Snåljåpen och Lundaluppen. Till dessa ställde jag två mer filosofiska frågor och dessa kommer såklart även att drabba dig.

Vad är tid?

Är inte så bra på filosofi. Men tid är väl avståndet mellan två tillfällen? Så har jag fattat det i alla fall.

Vad är meningen med livet?

Tror inte det finns någon generell mening med livet. Utan man får själv hitta på meningen med sitt eget liv.