Ekonomi i skolan?

Innan sommaren läste jag Rich Dad, Poor Dad. Denna bok beskrivs ofta som en "ögonöppnare" av många av dem som tidigare levt ur hand i mun. För undertecknad, som anser sig ha haft en ekonomisk medvetenhet sedan barnsben, var det inte mycket nytt som framkom. Emellertid var det en nöjsam läsning som gav mig två dagars stimulans. Jag har rekommenderat denna till flera av de elever som besöker de öppna föreläsningar jag brukar ha på jobbet efter skoltid och de står nu på kö, vilket är mycket roligt.

I boken framförs mycket kritik mot att barn och unga idag ej får läsa om ekonomi i skolan. Författaren, Robert T. Kiyosaki, argumenterar för att många människor skulle ha det mycket bättre ställt om de fått lära sig om debit, kredit, hur man skiljer tillgångar från skulder et cetera. Utöver detta är ett av hans budskap att få läsaren att inse vikten av att inte jobba för pengar, utan vice versa. Om detta tror/hoppas jag få motsätter sig. Kiyosaki argumenterar för att det handlar ej om hur mycket pengar du tjänar, utan om kostnader. Som säkert en majoritet, ja alla(?), av mina läsare är medvetna om är det strunt samma om du tjänar 50 000 kronor netto, om kostnaderna är desamma. I det fallet är personen lika "fattig" som en person som får in en nettolön på 20 000 kr och har samma utgifter likt inkomsten.

Jag tänker ej skriva en sorts recension eller dylikt, utan ämnar i detta inlägg lyfta fram en av Kiysakis kärnpunkter; avsaknaden av undervisning i privat- och hushållsekonomi på grundskolan och gymnasiet.

Då jag själv är verksam inom skolan har jag mer ofta än sällan reflekterat över att institutionen är skapad på 1800-talets världsbild och värderingar. Tyvärr har den ej, i någon stor mån, acklimatiserat sig i takt med globaliseringen. Dessa tankar har jag ofta haft, men det var först då jag kom att se sir Ken Robinsons Ted Talk (länk nedan) som jag verkligen kände att "det inte bara är jag".

Bild från Robinsons Ted Talk "Changing Education Paradigms"

Sir Ken Robinson har haft flera Ted Talks, men det finns fyra som jag verkligen vill lyfta fram. Den ena, vilken är det mesta sedda klippet på Ted Talks' hemsida, heter "Do School kill creativity?". I detta visar han tydligt hur dagens skola ej är anpassad för dagens ungdomar. Förvisso får barn och unga lära sig mycket nyttiga och viktiga saker, men många av dessa kanske inte bör ges den vikt som de har? Just om detta diskuterar nämnda Kiyosaki och menar att elever blir undervisade om mycket nyttiga kunskaper samt att de får lära sig, av såväl lärare som föräldrar och andra vuxna, att det de skall göra är att 1) studera hårt,  2) få bra betyg, 3) söka in och studera på universitet och sedan 4) ta en ("trygg") anställning på ett företag. Sedan är saken biff., för att citera kung Carl XVI Gustaf då han under 1990-talet blev utfrågad om hans åsikt om/i älgjakten Det är extremt många, ja, nästan alla, som gör enligt mallen. Emellertid leder denna dem till det berömda ekorrhjulet. De har bra och viktiga (skol)kunskaper, men saknar de kunskaper som livet erfordrar, vilket Kiyosaki vidareutvecklar i sin bok.

Om än ej med samma ord, men med samma innehållssyfte talar han även i detta klipp; "How to Escape Education's Death Valey", "Changing Educations Paradigms" samt i "Bring on the Learning Revolution". Samtliga av dessa tre framföranden är mycket givande att se, detta till trots om du ej är verksam pedagog.

"[...]vad skall eleverna få lära sig och vad skall få stryka på foten?[...]"

Det är bland annat med de åsikter, tankar och gärningar jag ger mig in i min masterutbildning i pedagogik. Skolan är en underbar och viktig plats, men att utgå från att den skall vara likt den alltid varit; att alltid lära våra barn och unga exakt samma saker som tidigare generationer, hindrar människor från att få utlopp för all deras kreativitet tillika anser jag att det hindrar släktet homo att utvecklas snabbare och bättre.

Om vi utgår från att dagens skola ej är anpassad efter dagens globaliserade värld, med alla de kunskaper den kräver, vad skall eleverna få lära sig och vad skall få stryka på foten? För där kommer en viktig punkt, för när jag studerar de elever jag har och deras scheman, ser jag att näst intill alla deras dagar är fyllda från 08:00-15:30. Om jag jämför med då jag studerade på gymnasiet var schemana inte lika fulla och det fanns alltid tid till annat viktigt, såsom att spela Texas hold'em, diskutera varför Liverpool var det bästa laget i PL, var kvällens pizza skulle ätas eller varför vi inte fick gå hem... Således har antalet produktiva timmar ökat, men jag kan ej se att detsamma gäller med nya ämnen.

Exempel på hur ett schema kan se ut för de som studerar på naturprogrammet, årskurs tre.

Bör hushålls- och privatekonomi vara ett obligatoriskt ämne i skolan? Om vi tvingar oss att ej förlänga eleverna dagar; vilket annat ämne skall få stryka på foten? Skall även andra ämnen ersätta befintliga? Vilka?