fredag 19 oktober 2018

Framtiden - en dystopi?

Hur detta inlägg kommer att ha med explicita bolag att investera i är upp till envar läsare att själv bedöma. Detta, relativt långa, inlägg kommer främst att fokusera på tankar och reflektioner som jag har fått efter att under en längre tid ha läst diverse litteratur, lyssnat på poddar samt diskuterat med historiker och forskare om hur en eventuell framtid kan komma att se ut. Likt alltid: finner du inlägget "för långt" men ändå "vill" läsa, dela då upp det på två dagar.

Den framtid som kommer att komma vet vi föga om, men vi vi tror oss veta på ett ungefär hur den kommer att se ut och vad den kommer att innehålla. Den värld som alltmer börjar att målas upp är en där maskiner och robotar i en allt snabbare takt tillkommer och ersätter människor som arbetare. Detta kommer dels att leda till en bättre, effektivare och snabbare produktion, dels till att många människor kommer att hamna utanför arbetsmarknaden. För vissa är vidareutbildning eller omskolning ett alternativ, men för en majoritet kommer en sådan inte att vara tillräcklig, då arbetstillfällen/möjligheter inte finns i ett överflöd. Detta kommer att leda till att världen får en stor massa av människor som står utan förvärvsinkomst - hur skall dessa överleva och hur skall detta finansieras?



Skatter är idag grunden för de sociala och ekonomiska trygghetsnät som de flesta av västvärldens länder erbjuder. Utan skatter kan dessa inte existera. Regeringar och styren som vi känner dem idag får in skatter på envar arbetares förvärvade inkomst, men också via konsumtion (moms). För den uppmärksamma och snabbtänkta slås snabbt 1+1 ihop, men jag skriver det ändå; utan arbete får en människa ingen lön, vilket betyder att staten inte får sin inkomst i form av skatt. En människa utan inkomst konsumerar lite och när inga pengar finns kvar - inget. Detta leder till ännu en borttappad inkomst för staten. Hur skall detta lösas?

Många svarar medborgarlön, vilket undertecknad tror kommer att bli en realitet. Detta kommer dock att leda till andra utmaningar, då det ömsom kommer att finnas vissa arbeten/arbetsformer som fortfarande görs bäst av människor, ömsom finns människor som vill arbeta. Låt oss börja med de förstnämnda - skall även de få en medborgarlön plus den som de får av sitt arbete? Detta kommer att leda till stora upproriska röster och bli en mycket omstridd fråga. Gällande de sistnämnda - hur skall dessas lusta tillfredsställas om det inte finns några riktiga/viktiga arbeten att utföra? Kan detta leda till revolter, uppror och rena revolutioner? När staten inte kan erbjuda och laga för att varje individ kan finna jobb och skapa sig en framtid som den vill/skall ha möjlighet till, i en sann liberalpolitisk anda, kommer människor att tappa förtroende för den. Ideologier kommer att erodera och omstöpas och nya kommer att tillkomma, men frågan är om dessa ens kommer att vara en i likhet med dagens.


"[...]För att kunna höja denna kan människorna välja att studera i Kunskapsskolan[...]"

En möjlig lösning, som Alfred Ruth lyfter fram i sitt alster Fermis Filter, är att alla kommer att ha en medborgarlön, som enbart räcker till det allra viktigaste. Således blir det mer en peng som räcker till överlevnad mer än ett fungerande och önskvärt leverne. För att kunna höja denna kan människorna välja att studera i Kunskapsskolan. Här kan man utbilda sig, forska, nå examina och för varje examina ökar också medborgarlönen (dvs. en sorts löneökning). Det positiva med detta är att det kommer att leda till en ökad kunskap, vetenskap och tekniska utvecklingar. Emellertid finns det ju även en gräns för examina och en fråga är vad som händer efter detta? Kommer de som uppnår de allra högsta graderna att vara nöjda? Kommer de att vilja ha mer? De som är altruistiska kommer absolut att göra detta, men om incitamentet med ökad inkomst försvinner, kommer det nog vara många som inte utnyttjar all den kunskap som de har skaffat sig. 

Staten/de som styr vill att folk skall studera i Kunskapsskolan, då detta blir ett sätt att hålla dem igång samt under uppsikt (närvaro erfordras). Det sista staten/de styrande vill är att människor går omkring utan ett mål eller syfte, då detta kan leda till att uppror, förstörelse et cetera kommer att förekomma. Risken för en total nihilism ökar således.

Som ovan nämnts kommer robotar, maskiner och framför allt AI - Artificiell Intelligens - att vara framtiden. Beträffande AI kommer denna att bli allt smartare och förr eller senare kommer tidpunkten då denna är smartare än människor att inträffa. De insatta som jag har diskuterat med, men som också framkommer i diverse litteratur, såsom Livet 3.0, Fermis Filter, Homo Deus och 21 tankar om det 21 århundradet, är att människan är för inkompetent för att skapa den AI som är smartare än oss, men vi kan däremot skapa en AI som kan skapa en AI som är smartare. I en utopisk värld, där alla verkar enligt en altruistiskt agenda, skulle detta enbart vara av godo, men tyvärr fungerar inte världen som så, speciellt inte när även jordens resurser kommer att minska och de som finns kvar kommer vara än mer eftertraktade (nästa krig kommer ej handla om olja, utan om vatten samt land/plats att bo på).


"[...]Ett möjligt sätt att besegra en supersmart AI kan vara att bryta strömmen[...]"

En AI som är supersmart kan användas till mycket gott, men också till dess antonym. I en värld där resurserna sinar och där det finns rivalitet mellan olika supermakter, såsom USA, Kina och Ryssland, kommer det att vara en tävling om att vara först att utveckla denna. Vinnaren tar hem spelet, medan tvåan och trean inte får något tröstpris, för så fort denna AI finns på marknaden kommer den kunna klona samt skapa förbättrade versioner av sig själv in i ett absurdum. Människan kommer aldrig att kunna stoppa den, då den finns överallt och ingenstans. Den kan gömma sig på Jespers lilla laptop i Åmål eller hos Chian Xi Jun i Japan. Den kan lura människan att den har besegrats genom att gömma sig och hålla sig undan och då allt sker och är via Internet, kommer den alltid att ha tillgång till människans information. 

Ett möjligt sätt att besegra en supersmart AI kan vara att bryta strömmen - i hela världen. Men inte ens detta räcker, utan strömmen måste vara bruten under en lång tid, då det finns backup-system samt att vi inte vet hur långt AI:n har förbättrat sig. Kanske har den skapat en version av sig själv som kan vara i ett offline-läge i åratal? Låt ändå säga att 3-4 månader räcker, vilket då betyder att människan måste leva i ett strömlöst samhälle i samma tid. Fyra månader utan elektricitet. You do the math...



Människan kan idag mycket om sin fysik och nästa pinne på kunskapsstegen är att överkomma svaret och lösningarna på att bota döden och allt som har med psykiska hinder/problem att göra. Jag har tidigare skrivit om detta här, men också här, men kommer i detta stycke att mer luta mig på Hararis alster Homo Deus. Denne hävdar att människan kommer att lösa problemet med döden. Inte som så att vi kan skapa människor som föds odödliga, men genom piller kommer livet att kunna förlängas. Dock kommer dessa att vara dyra, vilket gör att enbart de allra rikaste kommer att ha råd med dem. Rika människor har ofta bra ekonomiskt kunskap och är väl medvetna om hur viktigt det är med investeringar och hur ränta-på-ränta fungerar. Tänk dig att Buffett skulle ta detta piller vart tionde år och, mer eller mindre, leva i en oändlighet. Ponera nu att detsamma skulle gälla en grym, hemsk och galen diktator... eller en maktambitiös underställd som inte vill annat än att ta makten.

Buffetts kropp kommer inte att hålla, skulle nog vissa hävda, men även här kommer forskning att leda till att människans organ och lemmar kommer att kunna förbättras, såväl via operationer/ingrepp som via diverse mediciner och piller.

I en värld där de rika har möjlighet att leva "för alltid" kommer de som inte är rika att bli och bilda en lägre stående klass - en slavklass. Denna är helt underställda de rikas nycker och godtycklighet. Klassklyftorna kommer att öka och i slutet av denna utveckling finns det de som arbetar och de som "lever". De rika kommer att ha makt, inflytande medan inget av detta gäller för den lägre klassen. De rika kommer att ha tillgång till all teknologi, medan det motsatta gäller för "slavklassen". Då robotar finns att utföra de mesta jobben kommer den lägre klassen - "slavarna" - inte fylla någon större funktion mer än att de behövs för diverse smutsgöra. Lägg i denna möjliga framtid till att jordens resurser sinar, klimatet förändras et cetera, vilket leder till vattenbrist och extremväder med b.la. folkvandringar som följd. Möjligt är att vi med teknikens utveckling kan förhindra detta, men om så ej är fallet?



2 kommentarer:

  1. Tycker inte att det är så intressant att fundera över denna framtid som ingen vet någonting om. Denna längtan efter att fundera kring framtiden har funnits så länge människan har funnits på jorden. Nostradamus förutsägelser är alltid lika aktuella när det inträffar någon global katastrof. Alla kan tolka in vad man vill i hans profetior. Vilket man givetvis gör.

    Kan inte se att det skulle vara något problem med att sysselsätta människor. Vem hade på 50-talet kunna tänka sig sysselsättningar som nagelbyggare, personlig tränare eller för den delen en pedagog som tar hand om fritiden. Hur många presstalesmän finns det hos polisen? Kan du som läser dessa rader komma på någon mänsklig aktivitet som det snart inte finns en statlig myndighet för? Min personliga favorit är Jämställdhetsmyndigheten, och deras mens certifiering. En myndighet som är ett rent vuxendagis, och inget annat. Här och nu tycker jag den tydligaste samhällstrenden är medialiseringen av samhället där kommunikationen allt mer går via medier. Direktkommunikation blir allt mindre viktig.

    mvh

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Lars och tack för en, lika alltid slående, kommentar!

      Till stor del håller jag med dig, men är detta inte vad människan vill, kan och alltid gör - undrar, reflekterar och gör antaganden om framtiden? Absolut håller jag med dig att det "inte finns någon egentlig vits med det", i alla fall inte på en sorts makronivå, men det är ändå något som lockar med det... eller?

      Gällande menscertifieringen vet jag inte vad jag skall säga. Ömsom gråter jag, ömsom skrattar jag. Jag har full förståelse och respekt för kvinnor och att det är jobbiga perioder då deras mens kommer, men den debatt som är nu är... ja, inte korrekt och framstår enbart som du skriver: vuxendagis.

      Önskar dig allt gott!

      /Sofokles

      Radera