- Ryssland
- Grekland
- QE
- Oljan
- Minusränta
Jag har länge gått med uppfattningen om att det dyra skall bli dyrare och att vi ännu inte är i närheten av en sättning. En nedgång, javisst. Men sättning? Nej. Observera att detta enbart är vad jag TROR (bs-grabbarna har ännu ej lånat ut spåkulan...).
Om jag nu tror så hårt att börsen kommer fortsätta upp, varför överför jag inte mer till ISK:t? Varför köper jag inte mer och därmed ökar avkastningen (men även riskerar en större förlust)?
Först och främst beror det på att jag tror på att köpa successivt för att sprida riskerna. Likaså är det lätt att bli blind av såväl känslor, humör, nuvarande börsläge, tolkning som av nyhet och "tips".
Om man skall dra det ett strå längre närmar vi oss Platons skuggvärld.
Därtill känner jag mig själv. Att öka för mycket på en snabb tid har, av erfarenhet, visat sig ge mig problem att fokusera på annat, såsom jobb och studier. Det har känts som att jag riskerat allt för mycket på saker jag inte är helt bekväm med. Detta var känslorna som existerade i början, då jag började med investeringar. Nu har jag blivit mer lugn och kommit tillfreds med att lita på mina analyser, att kurser går upp och ned samt att inte bara säga utan även följa devisen: ligg lång! Med andra ord kan man säga att jag har gått in skorna. Förvisso har jag fortfarande lite skoskav men det blöder inte lika mycket och det ser ut som sårskorpan på vänster fot tycks läka bra.
KBT är en välanvänd behandlingsmetod som går ut på att sakta, med små men säkra steg, utsätta sig för det som är associerat med ångest, obehag eller liknande. Som exempel: Du känner obehag med att vistas med din svärmor. Hennes röst, rörelser, blickar (ja, just de där dömande blickarna) ger dig kalla kårar som skulle få självaste Hades att dra togan om sig. Varje helgdagsfirande är en plåga och du känner att du är beredd att betala mycket för att slippa undan...
Genom att fly stärker du din ångest/ditt obehag och denna kommer bli allt svårare för varje tillfälle att besegra. För varje gång du undviker att utsätta dig själv för ditt obehag ökar just obehagstyngden med ytterligare en sten i din redan allt för tunga väska. Och sedan ytterligare en. Och ytterligare än. Innan du vet ordet av har du Kilimanjaro i ryggsäcken och det är en svår nöt (hrmm...berg) att knäcka. Istället skulle du kunna försöka komma tillfreds med att:
1. Jag har problem/obehag
2. Jag vet när/hur detta infinner sig
3. Jag vill gärna kunna bli av med detta
4. Jag är beredd att jobba med och möta detta obehag och gå vinnande ur striden (för vem vill inte ha "makten" över svärmor?)
Hur gör du? Jo, du ser till att varje söndag bjuda gamle goda svärmor på en söndagsstek (med den obligatoriska efterrätten och fika på det. Och glöm för tusan inte fikat på fikat, för är det något svärmor blir arg och extra "svärmor med den dömande blicken" av, så är det just att du missar fikat på fikat. Och snåla heller inte på steken). Låt dessa söndagar pågå under en längre tid och simsalabim; ångsten/obehaget är borta och du kan nu ha en (relativt!) skön Julafton. Har du tur kanske du t.o.m. får ta från det undre lagret INNAN det övre är slut!
Genom att fly stärker du din ångest/ditt obehag och denna kommer bli allt svårare för varje tillfälle att besegra. För varje gång du undviker att utsätta dig själv för ditt obehag ökar just obehagstyngden med ytterligare en sten i din redan allt för tunga väska. Och sedan ytterligare en. Och ytterligare än. Innan du vet ordet av har du Kilimanjaro i ryggsäcken och det är en svår nöt (hrmm...berg) att knäcka. Istället skulle du kunna försöka komma tillfreds med att:
1. Jag har problem/obehag
2. Jag vet när/hur detta infinner sig
3. Jag vill gärna kunna bli av med detta
4. Jag är beredd att jobba med och möta detta obehag och gå vinnande ur striden (för vem vill inte ha "makten" över svärmor?)
Hur gör du? Jo, du ser till att varje söndag bjuda gamle goda svärmor på en söndagsstek (med den obligatoriska efterrätten och fika på det. Och glöm för tusan inte fikat på fikat, för är det något svärmor blir arg och extra "svärmor med den dömande blicken" av, så är det just att du missar fikat på fikat. Och snåla heller inte på steken). Låt dessa söndagar pågå under en längre tid och simsalabim; ångsten/obehaget är borta och du kan nu ha en (relativt!) skön Julafton. Har du tur kanske du t.o.m. får ta från det undre lagret INNAN det övre är slut!
Frågan är nu: Ska jag ta ett litet "KBT-steg" och överföra mer från sparkontot? Eller, ska jag fortsätta som jag hittills gjort och överföra varje månad? Mitt ISK består just nu av cirka 60 % av mitt totala kapital. Eller med andra ord. Mitt sparkonto består av 40 % av mitt totala kapital.
Kan en överföring av ytterligare 100k ses som att jag är en naiv och fartblind flockvarelse som går med övertygelsen att börsen kommer fortsätta upp ett bra tag till och att en krasch inte kommer drabba just mig? Allt handlar om att lita på sina analyser och tolkningar men också till intuitionen och "känslan".
Beslutet är mitt att fatta och det finns såväl för- som backdelar oavsett vilket detta blir. Dock är det alltid bra att få feedback, andra synpunkter mm.
Tillägg 1: Skribenten (dvs. jag) har inga innehav i "Svärmor".
Tillägg 2: Denna vecka har Skue Sparbank köpts till en kurs på 78 NOK.
Kan en överföring av ytterligare 100k ses som att jag är en naiv och fartblind flockvarelse som går med övertygelsen att börsen kommer fortsätta upp ett bra tag till och att en krasch inte kommer drabba just mig? Allt handlar om att lita på sina analyser och tolkningar men också till intuitionen och "känslan".
Beslutet är mitt att fatta och det finns såväl för- som backdelar oavsett vilket detta blir. Dock är det alltid bra att få feedback, andra synpunkter mm.
Tillägg 1: Skribenten (dvs. jag) har inga innehav i "Svärmor".
Tillägg 2: Denna vecka har Skue Sparbank köpts till en kurs på 78 NOK.
