fredag 24 augusti 2018

Intervju med börsens sjuksyster

Han har alltid funnits med bland bloggar och på twitter och bidrar alltid till trevliga, adekvata och högst tänkvärda diskussioner. Att han även kan förmedla ett "inifrånperspektiv" gällande sjukvården, som är en av de mest viktigaste valfrågorna, har även det bidragit till att man följer och läser lite extra då tweetsen floppar upp.

I en tid där privata företagare och initiativtagare, trots en oändlig arbetsbörda och såväl personligt- som arbetsmässigt ansvar, straffas via höga skatter och andra avgifter är det få som är villiga att skapa sig ett eget företag och bidra till samhället. Dock är det just det som denne twitter-syrra gör. Sedan dryga två år tillbaka är han sin egen chef och brinner för att rädda liv, såväl bokstavligt som bildligt talat.

Jag kommer ihåg när jag började blogga. Då var det just denne sjukvårdare som "hejade" på mig, skrev att han gillade mina texter och att han gillade att besöka denna obskyra bloggadress. Jag kommer ihåg hur detta gav mig härliga och positiva känslor och hur hans påhejande var en stor anledning att jag fortsatte att pränta ner en bokstav eller två en gång i veckan.

Jag tror att det är få som inte har räknat ut vem som idag ställs mot väggen. Det är ingen mindre än Twitters egen specialistsjuksköterska - Miljonärssyrran!

Tillägg: Jag vill be om ursäkt för om textens teckenstorlek varierar samt om vissa stycken har olika radavstånd, men trots ideliga ansträngningar vill blogger inte riktigt samarbeta med vare sig word eller gdocs.



Du är vida känd i och bland bloggosfären därtill Twitter. Emellertid finns det flera, inga namn nämnda, som har ett minne likt en guldfisk och sedan tillkommer ju ständigt nya läsare och följare. Skulle du kortfattat kunna presentera dig utan att ge avkall på din anonymitet? Hur gammal är du? Utbildning? Jobb? Gift? Hur länge har du investerat?

Hej Cristofer och tack för att jag får vara med som intervjuobjekt! Jag är en ung man på 34 år, legitimerad sjuksköterska sedan 2006 och legitimerad specialistsjuksköterska sedan 2011. Jag driver för närvarande ett bemanningsföretag inom sjukvården där jag hyr ut mig själv och annan vårdpersonal till diverse sjukhus och kliniker. Jag är gift sedan fyra månader tillbaka (grattis till mig) och har två småbarn.

Jag har investerat sedan ca 6-7 år tillbaka. Började med sparkonton, som övergick till 100 % fonder, till 50 50 aktier/fonder till nu 100 % aktier, förutom till barnen där jag månadsspar i fonder för enkelhetens skull. Innan dess byggde jag kapital genom att köpa/sälja nyproducerade lägenheter, renovera och sälja gamla lägenheter, samt genom poker/sportspel.

I likhet med många andra har du en fäbless för de bolag som rankar in under ”stora och stabila”. Varför har du valt att fokusera på dessa och ej på mid- eller smallcap?
Majoriteten av mina investeringar har varit stora stabila bolag, då jag tycker de ger en annan typ av trygghet. Givetvis finns det undantag som bekräftar regeln (läs: H&M) men de har en historik som tilltalar mig. Har dock på senare dagar tittat på mindre bolag som dessvärre gjort att jag sålt fina bolag som CellaVision och BTS Group till förmån för ett par surdegar, typ Inwido.

Hur går det till då du analyserar ett bolag. Ponera att du har hittat ett intressant bolag, X - hur går du tillväga och har du en speciell ordning i din analyseringsfas? Finns det några aspekter som väger tyngre än andra, dvs. Vissa nyckeltal som är viktigare än andra eller att det är mer viktigt med att bolaget ”Ligger rätt i tiden” eller att ”pilotskolan” gäller?

Jag försöker hitta bolag som ligger rätt i tiden på kort- och medellång sikt. Samtidigt som jag har innehav jag aldrig kommer sälja. Gällande nyckeltal skrapar jag i stort sett endast på ytan och tittar på P/E och P/S, utdelning, utdelningsandel och utdelningstillväxt.

Intressant. Varför dessa nyckeltal framför andra? Jag tänker på sådana som ROC och ROIC? Använder du börsdata, eller är det rapporter, penna och papper, alternativt, excel som gäller?

Jag gör inget annat än att göra det lätt för mig! Mina småbarn gör att tiden inte räcker till, vilket är synd ur ett investeringsperspektiv. Jag använder Börsdata och Yahoo finance gör det mer övergripligt att kunna se trender (MA50/200), samt skummar igenom rapporter för de största bolagen jag äger.

Varför kom det att bli mer åt utdelningsinvestering och ej någon annan strategi för dig?

Det är en investeringsstrategi som passar mig och ger mig en mental trygghet, även när börsen skakar. Det där med ränta-på-ränta är ju faktiskt väldigt bra!


Vilka är dina främsta tillika sämsta egenskaper som investerare? Skulle du kunna exemplifiera med något/några konkreta innehav/före detta innehav?

Min sämsta egenskap är nog att jag hoppar på vissa innehav på tok för lätt. Jag “säljs” väldigt ofta in i flera bolag utan att ha läst på riktigt noga. Ibland blir det väldigt bra, men oftast åt skogen. Min bästa är nog att jag sitter på händerna när börsen skakar till en hel del. Man har ju inte förlorat några pengar förrän man sålt sitt innehav, inte sant? ;)

Kloka ord och du har helt rätt; en förlust är aldrig en förlust förrän man har sålt. Självklart gäller detsamma med (eve.) vinster. Du berättar att då “...hoppar på vissa innehav på tok för lätt”. Vad har du för “verktyg”, såväl mentala som fysiska, för att motverka detta?

Vet inte riktigt vad jag har för verktyg men att koppla bort och inte titta i portföljen under ett par dagar är underskattat! Du sparar courtagekostnader och kan ägna tid åt andra saker du uppskattar mycket. Väldigt luddigt svar, men många gånger känns det bra att vara börsbortkopplad långa stunder.

Vad krävs för att bli en bra investerare?

Jag tror du har en enorm fördel om du är påläst på ett fåtal innehav du äger, följer varenda steg de tar och är uppdaterad. Jag har väldigt svårt för det, och väljer därför att försäkra mig genom diversifiering. Nu med twitter finns det så många otroligt duktiga kända och okända profiler du kan stöta och blöta dina (och andra) case, vilket är givande.

Intressant att du nämner twitter och dess profiler. Det finns alltid en diskussion om att dessa har en egen agenda och att de argumenterar för sin sak (läs: vinst) istället utifrån ett mer objektivt perspektiv. Kan man lita på twitter och dess profiler? Vad har du för kriterier för att finna tilltro? Krävs skärmdumpar? Historik?

Det går väldigt snabbt (utan att nämna några profilnamn) att se/avgöra/känna vilka som ger förtroende och vilka som inte gör det. Det finns så många olika verktyg och knep hos de olika nätmäklarna för att manipulera och förvränga siffror samt egna. Du bör ha duktiga välkända profiler som inspiration men gör alltid din hemläxa. Alltid!

"[...]Tipset är att alltid vara minst 90 % investerad på börsen[...]"

För cirka 1,5 år sedan intervjuade jag ett flertal andra bloggare, då vissa sade sig lägga cirka 1 timma/dag på att  läsa om börsen och sina innehav. Warren Buffet trumfar dessa med sex timmar per dag. Hur mycket tid lägger du i snitt och vilka kanaler/informationssidor använder du dig av?

Jag lägger i snitt 2-3 timmar om dagen på att titta på Twitter, DI.tv, EFN, börsen i stort, mina favoritbloggare, amerikanska öppningen och mina innehav.

Måste man läsa böcker om investeringar för att bli en bra investerare? Klarar man sig inte på att ”hänga med” i bloggosfären och läsa duktiga analytikers analyser?

Nej, du behöver verkligen inte läsa några böcker. Det som är så fantastiskt med börsen! Du kan lägga ner hur lite och hur mycket tid du vill på det. Jag springer strax över index, men i förhållande till den tid jag lagt och lägger ner på börsen, investeringar och dylikt borde jag springa betydligt bättre. Jag lägger helt enkelt ner alldeles för mycket tid på börsen!

Det finns många nybörjare men också många erfarna bland oss. Vilka tips skulle du vilja ge de sistnämnda?

Tipset är att alltid vara minst 90 % investerad på börsen. Främst i bolag med stor riskspridning, typ investmentbolag. Resterande 10 % använder du till att allokera om portföljen/procenten beroende på vad du tror om marknaden du investerar i på kort/medellång sikt. På så vis är du alltid med i tjur- och björnmarknad samtidigt som du tränar på att försöka allokera om portföljen beroende på din känsla.

Vad är det som driver dig med dina investeringar? Är det en jakt på ”ekonomisk frihet”, som för övrigt tycks vara den allmänt gällande inom bloggosfären?

Jag kommer nog ha väldigt svårt att sluta helt. Så länge min kropp håller är ambulans och narkosyrket något jag kommer syssla med livet ut. Finansbranschen kan vara en bransch med vassa armbågar och tuffa ord emellanåt. Att det alltid finns någon vinnare och förlorare, är min känsla. Ffa när man ser på Twitter och vissa konversationer när innehav går åt väldigt mycket åt något håll, medan vårdyrket får mig att fokusera på patienter som är i behov av mig och annan sjukvårdspersonal. Där deras liv många gånger hänger på oss, enkom oss. Vissa gånger går det bra, andra gånger dör de mitt framför oss. Givande på så många plan!

Belånar du din portfölj idag? Varför/varför inte?

Det är inget jag gör i dagsläget. Har krediter, men aldrig nyttjat dessa. I nästa kris (som aldrig verkar komma) så kommer jag använda mig av belåning. Utan tvekan!

"[...]Att ge vänsterpartiet mandat att lösa sjukvården tror jag är en dålig idé[...]"

Som du har berättat jobbar du idag i egen regi där du hyr ut dig själv samt dina anställda till sjukhus. Just vården har kommit att bli valfrågan framför övriga. Att vården går på sina knän är det nog få som inte ser, ej heller motsätter sig men skall krisen lösas med privata aktörer som får göra vinster att dela ut till sina aktieägare, eller skall staten ta än mer kontroll? VAd är dina tankar, åsikter och reflektioner från ett “inuti-perspektiv”? Kommer Vänsterpartiet att lyckas och kan vården bli bättre genom deras politik? Vilka är de viktigaste åtgärderna att snarast genomföra?

Jag tror att grundproblemet i vården är att sjukvårdspersonal är underbetalda och otrygga i den arbetsmiljö vi befinner oss, samt att gemene man/kvinna är vilsen i vilken vårdinstans man ska uppsöka vid lättare skador och sjukdomar. Detta skapar flaskhalsar och personal på akutmottagningar går på knäna när de tvingas ta hand om dessa. Det är inte hållbart att som första instans gå till akuten för huvudvärk för att du läst familjeliv.se att det kan vara en hjärnblödning. Du kan inte uppsöka akuten för en hälsokontroll, eller ont i öronen. När du inte får hjälp för subakuta besvär inom 8 timmar blir du besviken på sjukvården och tycker att den fungerar undermåligt.
Samma sak inom ambulanssjukvården. Vi har ingen bestämmanderätt att be patienterna uppsöka vårdcentralen, utan tror sjukvården är bättre på akutmottagningar. Givetvis vet många vad de ska säga till ambulanspersonalen för att få en kostnadsfri transport till exempelvis Södersjukhuset (läs:bröstsmärta). Helt plötsligt har du fått en gratisresa från Nynäshamn till Södersjukhuset, som annars skulle kosta ett fyrsiffrigt. När vi journalfört och påväg till nästa uppdrag kan vi många gånger se patienten röra sig mot Södermalm.

Jag tror det är Emil-fallet som gjort att ingen vågar ha bestämmanderätt. Otrolig tragik att Emil dog, men det finns bakomliggande orsaker som gör att jag tycker sjuksköterskan som tog emot samtalet särbehandlades av både media och kollegor.

Att ge vänsterpartiet mandat att lösa sjukvården tror jag är en dålig idé. Deras sjukvårdsideologi är inte från verkligheten. Privata vårdaktörer skapar en sund konkurrens till landstingen, som tvingas höja grundlönerna och förbättra villkoren! Att driva eget företag som hyr ut personal är en riktig vattendelare bland personal lekmän. Vissa tycker vi dränerar samhället, andra tycker vi gör ett fantastiskt jobb. Lägger ingen värdering i hur folk resonerar, men jag känner ingen som helst skuld i det. Tvärtom, otroligt stolt!

Äger du några vårdbolag idag? Varför/varför inte?

Nej det gör jag inte. Ägde Attendo ett tag pga den demografiska biten, att vi blir äldre osv. Samt att den svenska kulturen skiljer sig gentemot exempelvis den persiska där jag har rötter ifrån. När våra föräldrar börjar bli äldre och hemsituationen börjar äventyras diskuterar i stort sett alltid den svenska familjen en plats på äldreboende, till skillnad från familjen med invandrarrum börjar diskutera ett rum föräldrar i deras egna villa. Det är just den politiska risken som gör att jag inte äger några vårdbolag. Oavsett tillväxt och siffror kommer alltid politiska belackare med ett pressmeddelande som sänker aktien. Vem vet, i framtiden finns det säkerligen anledning att ändra mitt resonemang.  

Jag vill tacka dig, “Syrran”, för att du tog dig tid med denna intervju och att jag, men även läsarna, har fått lära känna dig bättre och skapat oss en tydligare bild av dig. Som en sista fråga vill jag be dig välja ut tre bolag som du tror kommer att vara vinnarna framför övriga på 5-10 års sikt. Dessa bolag behöver inte vara några som du själv, just nu, äger.
Tack själv att jag fick vara med!Mina tre vinnarcase framför övriga är Kinnevik, Kopparbergs och LeoVegas. Äger samtliga dags dato.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar