onsdag 28 mars 2018

Sidenvägarnas reinkarnation

Jag är en bokslukare och gällande någon sorts fäbless för en viss genre existerar icke. Jag uppskattar såväl skön- som facklitterära alster och inom den förstnämnda genren läser jag det mesta från självbiografier till s.k. "kiosklitteratur". Emellertid, vilket för transparensens skull skall tilläggas, undviker jag kiosklitteratur såsom Läckberg eller dylika (litteraturens svar på Teletubbies). Jag har inga problem med att spendera en majoritet av dagens vakna timmar med näsan i en bok, vilket tydligt framkommer under främst sommarlovstider.

Det finns många böcker som, på ett eller ett annat sätt, har berört mig. Skönlitterärt kan Jonathan Franzéns böcker, såsom Frihet och Tillrättalägganden, Falcones Katedralen vid havet, Zafóns En ängels lek eller Austers New York-trilogin nämnas, medan det inom "facklitteratur" finns böcker såsom Kahnemans Tänka, snabbt och långsamt, Gladwells David och Goliat: konsten att slåss mot jättar, Mischels Marshmallowtestet: Att bemästra självkontroll,  Harris' Lyckofällan samt Hararis Sapiens: en kort historik över mänskligheten. Gällande den sistnämnda kom det att bli en bok som jag verkligen kände "wow" såväl under som efter min läsning. Nu har jag haft förmånen att läsa en liknande och då den är så angelägen för världspolitiska och världsekonomiska spörsmål (läs: makro) ansåg jag den värd att skriva om.



Som historielärare, men även som medmänniska, önskar jag lära alla mina elever om vår historia. Med "vår" syftar jag på människans historia och inte bara den västeuropeiska människans dito. I dag får en majoritet av alla elever i Sveriges skolor läsa om Europas historia i allmänhet, men Sveriges i synnerhet. Den vanligaste kursen som gymnasieelever läser heter "Historia 1b", i vilken Skolverket skriver att ett tydligt fokus skall ligga på epokindelningar och på Sverige och dess utveckling från 1800 och framåt. Utöver detta står även mycket annat, som, vilket är såväl positivt som negativt, kan tolkas väldigt brett och ger lärare och elever möjlighet att tillsammans hitta/identifiera processer som samtliga finner mer intressanta än annat.

Jag är noga med att förhålla mig till Skolverket, men försöker alltid att få eleverna att se "den stora bilden"/"måla med breda penseldrag", genom att gå in på hur det såg ut i Sydamerika medan Europa hade fullt upp med pesten, eller hur det var i Kina medan Hannibal tog sin elefantutflykt i Alperna. 

En bok som jag har kommit att använda och som eleverna kommit att uppskatta är Hararis Sapiens: en kort historik om mänskligheten. Detta är en bok som hyllats i de flesta av världens tidningar och andra medier och jag är inte den som skiljer mig, utan anser att det är en mycket välskriven, pedagogisk och viktig bok.

"[...]Ty världen är så mycket större än lilla Europa[...]

En minst sagt lika viktig bok, om än något mer krävande att läsa, är Frankopans alster, Sidenvägarna: en ny världshistoria, som kom ut 2017. Likt Harari ämnar författaren att kasta nya perspektiv på mänsklighetens historia och försöker med det förmå läsaren att kassera det förhärskade västeuropeiska/eurocentriska perspektivet. Ty världen är så mycket större än lilla Europa och faktum som framkommer i alstret är att Europa och "vår" (västerländska) historia är ett litet sidospår från en mycket större och bredare väg. Faktum är att Europa endast har spelat en, i brist på bättre ord, betydande roll mellan 1492 och 1991. Innan och efter dess har mänsklighetens historia vuxit fram och frodats kring den/de vägar som korsar Asien från Istanbul till Beijing. En västerländsk civilisation, i bemärkelsen en rak utvecklingslinje från det antika Grekland till dagens EU-kommission i Bryssel, är inget annat än en illusion, för det är vid Sidenvägen som historia har skrivits. Här har människor, kulturer, religioner, språk, råvaror, kunskaper et cetera träffats och bytt ägare och det är hemtagandet av detta som har skapat "den västerländska civilisationen".

Värdens smältdegel finns inte i Europa eller i USA. När historien studeras är det just i Mellanöstern och när undertecknad vågar sig på att sia om framtiden, tror denne att den "gamla" Sidenvägen kommer att återuppstå och få en allt mer betydande plats. Detta kom den att få efter Sovjetunionens fall, då Västeuropas och de amerikanska släktingarnas världsherravälde började att tappa; ty operation Dessert Storm samt Sovjetunionens fall flyttade maktbalansen tillbaka Sidenvägen. För oss levande under denna tid är det stora och viktiga händelser och det låter nog "konstigt" att det är kring Turkiet och Mellanöstern som nuvarande och framtida frågor inom makt, religion, råvaror, handel et cetera kommer att vara tillika avgöras. Låt ännu en gång applicera de historiska glasögonen, för sett till ett perspektiv på 5000 år var det, som ovan sagts, bara en liten dvala mellan 1492 och 1991 som detta inte skedde.

Peter Frankopan

I boken berättar Frankopan om Kina och dess betydande roll för Sidenvägen, dess uppkomst och överlevnad. Det väldiga landet med sina terrakottakrigare var den största orsaken till vägens uppkomst och de var även de med mest makt och anspråk. Idag, anno 2018, ser vi att detta är på återgående. Landet satsar stort på en mer globaliserad handel och sedan år 2012 har  europeiska nyhetsläsare fått ta del av det faktum att landet satsar enorma mängder kapital på att bygga en ny Sidenväg. Det rör sig om en budget på 900 miljarder dollar, vilket får Marshalhjälpen, med sina dryga 12 miljoner dollar (ej inflationsjusterat), att framgå som korvören, och samarbete mellan närvarande länder i området kring Mellanöstern.

I samband med detta projekt har Kinas högsta ledare, Xi Jinping, gått ut och sagt att de hävdar att bygga en "öppen plattform av samarbete för att upprätthålla och växa världsekonomin". Ett utdrag från DN:s artikel 2017-14-05 lyder:

”Kinas högste ledare Xi Jinping lovade på ett toppmöte på söndagen 124 miljarder dollar till den nya ”frihandels- och fredssatsningen” som ska etablera Kina som det nya globala ledarlandet, efter att USA:s president Donald Trump gått in för att säga upp frihandelsavtal och lanserat sin ”USA först”-politik. Kina har lanserat det som kallas för den nya Sidenvägen för att öka handelsutbytet mellan Asien, Afrika och Europa. Planerna sockras med miljarder av dollar i infrastruktursatsningar på främst kommunikationer. Tanken är att bygga ”handelskorridorer” mellan kontinenterna, både på land och till sjöss. Det handlar om landsvägs-, järnvägs- och sjötransporter. Järnvägar byggs i många länder, och i enorm takt. På ett toppmöte i Peking i Kina på söndagen, med företrädare och ledare från hela världen, sade Xi Jinping att syftet var att bygga en ”öppen plattform av samarbete för att upprätthålla och växa världsekonomin”

"[...]Sidenvägen är på väg att återuppstå[...]

Det kommer att ta en lång tid innan allt är klart och på plats, men trenden är tydlig; Sidenvägen är på väg att återuppstå ur sin dvala på cirka 500 år och detta blir allt tydligare då USA, med deras protektionism, vilket enbart kan ses som ett desperat försök att hävda sig, spelar en löjeväckande teater. Undertecknad har svårt att inte jämför med en tonåring, som först tror sig ha haft trumf på hand men sedan inser att föräldrarna och de äldre har haft rätt under hela tiden. I ilska, aggression tillika med uppfattningen att alla är emot honom, springer han till sitt rum, slår igen dörren, sätter på America: F**k Yeah och vägrar komma ut förrän alla andra rättar sig efter honom. Det hela blir så synligt i boken; det är same same but different i den bemärkelsen att sidenet och guldet har bytts till olja och elektronikvaror och att viktiga personer, som har försökt att ingripa tillika ändra till sin egen fördel, såsom Bush, Trump och Djingis Khan, bara är utanpåverk som enbart följer strömmen.

Betänk; i över femtusen år har det funnits kungar, drottningar, mäktiga människor, som alla har velat ta över, ändra, flytta eller förstöra Sidenvägen. Frånsett den omtalade dvalan mellan 1492 och 1991 har ingen lyckats och när vi nu ser hur vägen återigen kallar, är det inte svårt att inse hur maktlös människan som individ är över denna fascinerande skapelse.

[...]Några spanska erövrare slår ihjäl den aztekiske kejsaren[...]

Det finns så många talande och träffande exempel i boken och hur handel, makropolitiska och ekonomiska frågor koncentrerats kring denna punkt; denna punkt som är globaliseringen personifierad. Då Frankopan är britt, är såklart tonen därefter men den torrhet, som vanligen karaktäriserar detta regnälskade land (haha. Torrhet... regn...ha. Ha...) ger bara boken och informationen en härlig klang. Exempel som hur en stamhövding i Mongoliet lyckas förena sina grannar, vilket gör att romarriket faller eller att ågra spanska erövrare slår ihjäl den aztekiske kejsaren och det blir inflation i Kina(!) är bara två av flera.

Med risk att få FI på mig vågar jag komma med ett köpråd på en produkt som är rimligt värderad. Se timmarna som du kommer att lägga ned i denna som njutningsfull capex. Boken Sidenvägarna: En ny världshistoria är förvisso inte lika lättläst som Hararis Sapiens: en kort historik om mänskligheten och ej heller lika kort. Emellertid ger de dryga 650 sidorna kunskaper, insikter och känslor av att förstå, som få andra böcker gör. Den har en given plats jämte Marius - Roms tredje grundare!


Produktplacering...





fredag 23 mars 2018

Den ointelligenta spararen?



Att vi som verkar inom den ekonomiska bloggosfären tillika twittervärlden är medvetna om vikten av att ha koll på sin privatekonomi är det nog ingen som motsäger sig. Vetskapen om antalet inkomster måste slå utgifter om en buffert, ett investerande e.d. skall kunna byggas är lika självklart som att man först tar gurkan och sedan pastejen på mackan - och inte tvärtom.

Det är lätt att bli färgblind om man mer ofta än sällan enbart läser/vistas bland ovan nämnda twitter- och bloggosfärflöde, då en sparkvot under 50 procent är att betrakta som onormalt, vilket det till allra högsta grad inte är. Inom bloggosfären får man läsa om spartips, såsom att köpa storpack, hamstra och bunkra när tillfälle ges et cetera. Att läsa sådana tips/tankar i valfri aftonblaska hör mer till ovanligheterna (bortsett från januari, då alla skall tipsa om hur man överlever "fattigmånaden") och om detta är bra eller dåligt är inte mitt syfte att diskutera i detta inlägg. Jag vill/kan endast konstatera att det finns en tydlig diskrepans mellan de texter och dess innehåll som jag läser inom bloggosfären och de texter tillika innehåll som jag läser i DN, DI och SVD.

"[...]en fis i rymden; en piss i Mississippi(floden) i det stora hela[...]"

Att spara; att hushålla med resurser, såsom pengar, mat eller dylikt, är något som man skulle kunna tro att människan är mästare på; hur skulle vi annars ha kunnat överlevt alla utmaningar som ställts i vår väg? Fortunas översyn? Moirerna? Frågan är högst relevant då man skulle kunna tro att sparande och förmåga att hamstra för sämre tider ligger i våra grundläggande instinkter, jämte mat, sömn, fortplantning samt skydd/tak över huvudet. Förvisso ryms mat inom "förmåga att hamstra (mat)", men då vi för flera tusen år sedan var jägare var det inte likt idag att vi hade kylskåp, frysar, skafferier et cetera, utan när vi slutligen lyckades fälla en mammut eller en sabeltandad tiger var det inget snack om saken: ät, ät allt och ät det nu, för vem vet när vi nästa gång får föda? Överlag gällde samma resonemang för insamlande av sådant som bär, rötter och annat ätbart. Vi hade, och har än idag, en gen som inte kan säga nej (Burnham, 2001).

Just detta, att använda/konsumera allt på en gång, tillhörde således vår överlevnadsinstinkt. Vem vågade spara på kött e.d. med vetskapen om att det kunde riskera att bli dåligt innan det hade inmundigats? Handen på hjärtat; ingen kan väl föreställa sig Herman Hedning "spara" på sin middag? Nej, det var ät så mycket du kan när du har möjlighet. Någon 5:2, pointsräkning e.d. förekom inte, om någon nu skulle tro det.


Detta, att konsumera då du har tillgång tillika möjlighet till det, är något som sitter fast i vår ryggmärg. Då det "bara" har gått cirka 50 000 år sedan släktet homo tillkom; år är som att betrakta som en sekund; en fis i rymden; en piss i Mississippi(floden) i det stora hela, är kroppens, sinnets och genernas utveckling knappt påbörjad.

"[...]högsta önskan är att semestra vid Ullared och få vara med i Lyxfällan[...]"

Slutsatsen som står att finna i denna insikt är att vi, Chansar Mest borträknat, som skriver om ekonomi, sparande, att hushålla och planera kring det mesta i allmänhet, men ekonomi i synnerhet, är annorlunda; en anomali,. Ty det normala är att konsumera allt och detta snabbt. Om detta kommer att ändras är en fråga som är så hypotetisk att den inte ens bör ges plats i våra hårt arbetande hjärnor, men det intressanta i resonemanget är att det är svårt att se om det är vi, de (ekonomiskt) medvetna, som kommer att bli evolutionens vinnare eller tvärtom. Trots att det går mot allt sunt förnuft och logik tycks mindre välbeställda och "icke-medvetna" ta lån högre än Snoop Dog på marijuana, spendera och handla på kredit, "räntefria" avbetalningar, handla likt det ej vore någon morgondag et cetera och när skiten sedan träffar fläkten är det de som har sparat som, på ett eller ett annat sätt, får stå för notan. Jag tror inte en sådan fåraktig tillika korkad fråga såsom höjd skatt på sparande behöver tas upp ännu en gång?

Denna kunskap om att en av människans grundgener säger till oss att prioritera konsumtion före sparande väcker två tankar inom mig. Undertecknad har i över två års tid sagt till sig själv att det är dags att utöka krigskassan och att investera för ett något mindre belopp envar månad. Med handen på hjärtat har det gått sisådär. Eller, för att tala klarspråk, det har inte alls gått. Jag har idag exakt samma krigskassa, i likvider räknat, som för två år sedan. Detta gör att jag rent procentuellt har mindre än för två år sedan...

"[...]Historien säger: konsumera[...]"

Den andra tanken som väcks inom mig är om jag bör ställa mig själv frågan: bör jag bli mindre ekonomiskt medveten, konsumera mer och sluta bry mig om en eventuell morgondag, då historien, i alla fall den svenska, visar att jag bör klara mig skapligt oavsett? Är det jag, som är medveten om vikten att spara/hushålla, som är den mindre intelligenta, eller är det de vars högsta önskan är att semestra vid Ullared och få vara med i Lyxfällan?

Historien säger: konsumera. Mitt (intelligenta?) sinne säger: hushåll och var försiktig med dina resurser. För mig är förvisso "Kung för en dag" en trallvänlig låt, men att den nu helt plötsligt får en helt annan innebörd, då Uggla de facto, säkerligen omedvetet skall tilläggas, har så "rätt" att inte ens kol-14metoden kan motsätta det, får mig att tvivla på mig själv. Är jag en ointelligent sparare?








fredag 2 mars 2018

Kopparbergs - uppdatering

bokslutskommunikén 2017 för Kopparbergs är släppt finns möjlighet att ömsom summera anno 2017, ömsom jämföra med tidigare år. Marknaden hade ställt in sig på en mindre bra rapport, vilket troligtvis förklarar varför aktien enbart kom att sjunka med dryga 2 % på rapportdagen för att sedan stiga med ca 3 % dagen efter. Således inget nytt gällande den effektiva och alltid korrekt agerande marknaden...

Trots att försäljningen, i volym räknat, ökade med 5 % på den brittiska marknaden, vilken är bolagets största marknad, kom årets resultat efter finansiella poster att landa på 247, 2Mkr (308, 1 Mkr). Skillnaden, dvs. i detta fall minskningen, på -60,9 Mkr beror enbart (VD:s ord) på valutaeffekter. VD betonar att med samma genomsnittliga pundkurs som under föregående år (2016) skulle resultatet istället ha ökat med 3 %, vilket, historiskt, ändå måste räknas som lågt. Bruttomarginalen landar således på 55,73 % och detta är första gången sedan 2011 som den är mindre än tidigare år. Finns skäl att vara oroad? Skäl att sådant finns alltid, men undertecknad ser inte denna nedgång som "end of the world"-scenario. Till skillnad från bolag som skyller på vädret och dess inverkan (inget nämt, inget glömt) kan VD:s ord om pundutvecklingen verkligen granskas och konfirmeras. Att tillägga är dock att VD även nämner det negativa vädrets påverkan och att detta troligtvis gjort att britterna ej konsumerat lika mycket som när solen skiner (som om det händer ofta...).

Källa: Börsdata.se


Pundet och dess nackgrepp på bolaget

Gällande pundet och dess förhållande till den svenska kronan tål detta spörsmål att diskuteras. Av mer insatta än undertecknad spås SEK fortsätta vara undervärderad under en lång tid. De flesta s.k. "experter" ser en möjlig höjning i "mitten av 2018", men allt fler börjar luta åt den senare halvan. På Avanza och deras Placera-TV diskuterar Pekka Kääntä att SEK kommer vara undervärderad "under en lång tid". En stor anledning till detta är att utländska investerare ser den svenska bostadssektorn som extremt osäker. Att dessutom fem av sex ledamöter i Ingves liga var för en förskjutning av den första höjningen om 25 punkter, stärker mer antagandena om att räntan kommer höjas max en gång innestående år. Nordeas sparekonom, Torbjörn Isaksson, går så långt och säger att han/banken ej tror på en höjning år 2018. Således kan det utgås från att SEK kommer vara lågt värderad en mer lång än kort period till. Hur ser det då ut med pundet? Denna fråga är helt utlämnad till hur det blir med Brexit och att ens ge sig på ett försök att sia i detta är, enligt undertecknad, bortkastad tid. För det första vet vi inte ens om det kommer att bli ett Brexit. Om det blir, blir det då ett mjukt eller hårt? Hur mjukt respektive hårt? Kommer landet att knyta bättre avtal med vissa och sämre med andra? Tillhör Sverige, och därmed Kopparbergs, det förstnämnda?

Att tillägga gällande Brexit är att britterna och EU har kommit överens om att skjuta på avgörandet två år efter det att tidsfristen går ut den 19 mars 2019. Detta torde ge ett sorts andrum och utesluter den katastrof som många hävdar att en "no deal" (=tullar mellan EU och UK) kan/skulle ha lett till.
Detta betyder att britterna, under två års tid, accepterar att leva under full EU-reglering medan förhandlingarna om det slutgiltiga affärsförhållandet fortgår. Detta har lett till att det finns många som tror/hoppas på en "evig förlängning".

Just nu verkar det slutgiltiga Brexitavtalet stå mellan en Norgelösning, vilket är ett sorts EU-medlemskap utan påverkan och en Kanadalösning, vilken bara omfattar handeln med varor.

Det enda säkra vi kan se tillika säga om pundet är att studera dess historik. Som framkommer i bilden nedan lämnades höjderna, där 13 GBP/SEK var standard, strax innan 2008. Sedan dess har medelvärdet legat kring 11-11,3 GBP/SEK. Kring anno 2015 och en stor del av 2016 kom pundet att testa tidigare höga nivåer, vilket var en stor anledning till att Kopparbergs kunde boosta sitt resultat, rejält. Detta var anledningen att alla och envar kom att få en vetskap om detta lilla bryggeri från, ja Kopparberg.

Om det ej framgå är källan Avanza.


Pundet är just nu vare sig högt eller lågt om det sätts i relation till mätperioden 2008-2018. Således är nuvarande kurs något som undertecknad, tills något nytt gällande Brexit inträffar, kommer utgå från att den kommer vara legio. Intressant och, i dessa tider bra, smart tillika logiskt, är att bolaget har slutat att valutasäkra sina inköp i UK. Detta slutade man med under det tredje kvartalet 2017. Man har även börjat att öka sina inköp av förpackningar, transporter samt tjänster i pund.

"Som jag nämnt i tidigare rapporter har vi inlett ett arbete med att förbättra balansen i våra valutaflöden, framförallt för att minska vårt pundberoende. I slutet av året började en större del av våra inköp av förpackningar, transporter och tjänster ske i pund." (Peter Bronsman, Bokslutskommuniké 2017

Under sitt deltagande i Nicklas Anderssons podd, "Investerarens Podcast - episod sju", diskuterade Peter Bronsman just hur bolaget förhåller sig till valutan. VD gav ett stabilt intryck, där han berättade att valutan är något de ej kan påverka och att den går såväl upp som ned. Fokus för bolaget är att fokusera på det som de kan påverka. Just därför, berättar Bronsman, kommer bolaget nu öka sin fokusering på andra geografiska marknader; Australien, Spanien, Grekland, Cypern samt Sydafrika. Detta dels då dessa länder ger en riskspridning genom att man ej blir lika beroende av UK och pundet, dels då dessa länder har ett klimat som mer lämpar sig för en läskande och kall cider. Således torde försäljningen vara mer jämn på dessa platser, jämfört med UK. VD var dock noga med att betona att de ej ämnar dra ned på sitt fokus på/i UK, men att en extra muskelanvändning skall läggas på de övriga ovan nämnda. Vad som är intressant, och även viktigt, är hur Bronsman i podden även betonar "bibehålla" marknadsandelar. Just detta tror jag är något andra ofta glömmer. Att bibehålla övertagna områden är lika viktigt som att expandera. Jämför gärna med hur romarna expanderade och den vikt de lade vid att etablera fort, murar et cetera längs deras expansionståg. Motsatsen har historien gett flera exempel på; Tyskland vs Sovjetunionen under WW2; Napoleon och invasionen av Ryssland för att bara nämna två av flera andra exempel.

Genom att söka bli mindre beroende av UK och GBP kommer Kopparbergs kassaflöde och nettoresultat bli mer stabilt och mer, förstå mig rätt, "förutsägbart".

Beträffande USA - "the dark horse", som Bronsman kallar denna marknad, framkom i podden att bolaget fortsätter, om än ej med lika mycket fokus som på övriga marknader, vilka ovan redan är nämnda, att känna sig för. Det finns fortfarande ett samarbete med Walmart och marknaden för cider är enorm i detta allätande land. Undertecknad ser fram emot den dagen då Kopparbergs lyckas slå sig igenom Uncle Sams blask-öl-mur. Detta gäller såklart även Asien, vilket undertecknad ej kommer gå in på i detta inlägg, då det ej finns mer att säga än att bolaget vill in på denna enorma marknad, men behöver hjälp av en större producent/någon lokalt etablerad. Här skulle undertecknad ändå vilja se något mera. I maj 2018 är det ett år sedan nyheten om ett samarbete med Walmart kom och på Kopparbergs hemsida står inget nytt att läsa. Ett år utan en enda uppdatering... förvisso säljs cidern bara på utvalda butiker, men inte heller på Walmarts produktregister står några Kopparbergs cider att finna.

Innan en en sorts sammanfattning om valutan beskrivs är det intressant att se hur Kopparbergs utveckling för koncernen (ej moderbolaget) tett sig de senaste fem åren, dvs. från och med att pundet kom att stiga till äldre testade nivåer fram till idag, där det har fallit tillbaka. Genom att studera valutagrafens relation (bild nedan) till nettoomsättningen framkommer pundets betydelse.


2016
2015
2014
2013
2012
Nettoomsättning inkl. dryckesskatt

2 796 976

2 927 637

2 626 736

2 390 754

2 217 748

Nettoomsättning

1 890 190

972 257

1 770 814

1 609 430

1 514 199

EBITDA

372 768

377 122

275 211

173 334

148 643

Res. efter finansiella poster

308 223

299 922

194 802

125 074

96 338

Soliditet (%)

40,5 %

39,2 %

30,0 %

25,2 %

25,5 %

Avkastning på eget kapital (%)

48,5 %

60,8 %


55,5 %

46,0 %

42,2 %

Rörelsemarginal (%)

16,7 %

15,6 %

12,6 %

8,0 %

7,2 %




Om det ej framgå är källan Avanza.


Slutsats om valutan

Den borttagna valutasäkringen, strävan att bli mindre beroende av UK och GBP genom att växa mer på andra marknader, såsom Australien och Spanien, är bra åtaganden. Resultaten av dessa kan dock komma att dröja. Undertecknad räknar med minst 2-3 år innan en mindre beroendehalt (haha) till UK står att finna. Fram till dess kommer bolaget att vara synonymt med UK och pundet. För den långsiktige är detta en icke-fråga, utan denne kan istället se möjliga nedgångar i aktiekursen, som sker pga. vad nu Mrs. May hittar på over there, som bra köptillfällen.


Andra marknader

I sitt VD:s ord skriver Bronsman att Estland, Spanien, Grekland, Cypern och Australien visar positiv utveckling. Just "positiv utveckling" är en fras som han återkommer till i de flesta bokslut de senaste åren. Detta finner jag för diffust och skulle gärna vilja se hur mycket envar marknad växer och dess procentuella del av helheten. Vilket av dessa länder växer mest/bäst och vilket går långsammast? Vad gör man åt att förbättra tillika öka? Detsamma vill jag veta om Sverige. I bokslutskommunikén står att läsa att "Kopparberg Päroncider fortsätter vara systembolagets mest sålda cider och att inom ölsegmentet innehar såväl Sofiero Original 5,2 %, Sofiero Guld 7,5 % och Höga Kusten 5,3 % topplaceringar". Förvisso glädjande nyheter, men det skulle vara bra att få se detta i siffror för att dels kunna jämföra med tidigare år, dels kunna jämför med konkurrenter. Här önskar undertecknad en tydligare transparens. Även önskas kommunikation om försäljning i liter på respektive marknad. Jag vill inte behöva gå till Systembolagets hemsida för att finna detta, utan för mig ter det sig ologiskt att bolaget ej redovisar mer exakt.

Beträffande andra marknader kan det vara intressant att se hur bolaget trendar. I skrivande stund är det vintertid, vilket bör tas med i beräkningarna.

Sökning på "Kopparbergs" på google trends utförd söndagen den 25/2.


Beträffande Capex (och utdelningar)

För ett år sedan berättade Bronsman, i podden #pratapengar avsnitt 66, om att bolaget redan då stod på maxproduktion och man hyrde in sig på andra bryggerier, där själva fyllningen äger rum. Produktionen, dvs där tillsatserna blandas samman till just en Päroncider eller en Sofiero, sker på bryggeriet i Kopparberg. Enligt den senaste intervjun, hos Investeraren, berättar Bronsman att de har börjat hyra in sig hos andra bolag för att öka sin produktion. Beträffande att ta en capexcykel och bygga ett eget/nytt bryggeri och då kanske i England eller Australien (USA i framtiden?) är VD mycket restriktiv kring tillika spelar "säkra kort". Bolaget vet inte, precis likt oss övriga, hur den brittiska marknaden i och med Breixt kommer att se ut om 1, 2, 3 eller, för den delen, 4 år. Att då ta pengar ur kassan för att bygga ett bryggeri, som på grund av nya avtal inte kommer vara lika lönsamt som det idag kan tänkas vara/ses vara, vore inget annat än osmart. Om det blir ett hårt och icke-fördelaktigt Brexit kommer ej bolaget att bli lidande med att ha en nybyggd produktion i landet. Skulle det inte komma... ja, då kan det bli som så att de bygger/expanderar med ett bryggeri på de brittiska öarna.

Som investerare i detta bolag bör man alltid påminna sig om att Kopparbergs är ett tillväxtbolag som knappt har börjat sin expansion. Detta betyder att satsningar/capexsatsningar kommer, och skall(!), att ske. Detta kommer att göra att utdelningar kan komma att sjunka/stagnera för en period. I längden om fem-tio år, torde dock utdelningarna vara i en stigande trend.

Undertecknad är inställd på att det inom 1-3 år kommer att ske en betydande capexcykel, vilket kommer att ömsom ta hårt på kassan, ömsom på de utdelningar som många investerare uppskattar att få.

Källa: Börsdata.se

Källa: Börsdata.se



VM-satsningar?

Förra sommaren, dvs. juni-augusti, var jag i kontakt med Sarah Bronsman, IR-ansvarig på bolaget, och frågade om de planerar något inför VM sommaren 2018. Det svar jag då fick var att de ännu ej hade något att kommunicera till marknaden. Gällande VM hoppas jag att de gör lite extra PR samt satsar ännu mer på Kopparkeg, vilken alltid säljer slut snabbare än juni hinner infalla. Även om det ej vore VM, varför producerar man ej mer? Visst att den skall vara lite "exklusiv", men är inte syftet att sälja mer än några få skall kunna känna "Yes, jag lyckades överkomma en tunna"? Just till VM torde denna ges extra mycket plats i produktionen.

Att England är med i fotbolls-VM är något som undertecknad tror står bolaget till gunst. Den kutym som råder i detta avlånga land, vilket Caesar aldrig lyckades blidka, är att se matcher från pubens relativt hårda stolar och då mer ofta än sällan med något alkoholhaltigt i glaset. Om även gudarna vill ge Europa ett fint sommarväder därtill att England för en gångs skull inte bara snackar, utan även gör verkstad av det fotbollsland de utger sig för att vara, kan dessa faktorer påverka mycket positivt för Kopparbergs försäljning. Observera att det är många "om".

När produkter nu diskuteras finns en undran hur bolaget ser på att börja producera sockerfria produkter alt. mindre kaloririka produkter. Spendrups har sin "Spendrups Bright", vilken, enligt bolaget, säljer bra. På ciderfronten har det funnits Shape Drink AB, vilka gick i konkurs under sommaren 2017. Utöver dem fanns tidigare Xcide Bright, vilken Carlsberg tillverkar. Denna visade sig ha en låg efterfrågan varför den utgick ur sortimentet anno 2016. Om nyss nämnd fakta skall tolkas att Cider med låg/obefintlig sockerhalt är lika efterfrågat likt sand i Sahara anser undertecknad vara för liten/opålitlig för att ta ett ställningstagande och att det mycket väl kan finnas en marknad. Vill/kan Kopparbergs att ta den? Vill de ge sig an att utveckla sockerfria/"light"-produkter? Om inte: varför?

Undertecknad sökte febrilt på systembolaget och på Kopparbergs hemsida under "våra produkter". På båda dessa ställen fanns föga att finna. Således har bolaget inga light/sockerfria produkter? Efter att ha haft mailkontakt med deras IR-ansvarige (mer om det längre ned i inlägget) fick jag mig berättat att de har lightprodukter, men att dessa ej säljs i Sverige(!?). Jag sökte då på "kopparberg cider light united kingdom" och kom att finna ställen, via "purshase online", som sålde sockerfria produkter (se bild). Följdfrågan till IR-ansvarig blev, såklart, varför dessa ej säljs på den svenska marknaden. Svaret kom att bli: "Det är marknaden som styr produktutbudet".

Sockerfria produkter för alla utom svenskar(?)



Kan de, och kommer de då acceptera, att bli uppköpta?

Det har aldrig talats om det, men det vore ett ignorant beteende att utgå från att andra, större bolag tittar på Kopparbergs och tänker "köp upp" eller dylikt. Hur Bronsman, som satsade allt i detta bolag anno 1994 och sedan dess har styrt skutan, ställer sig till detta är inget någon utomstående kan sia om, men det är viktigt att alltid ha detta i bakhuvudet.


Värdering

Jämfört med peers är Kopparbergs relativt jämt värderat. Just nu, på en kurs om ca 177 kronor är P/E 21, vilket historiskt fortfarande är att betrakta som högt. Emellertid kan de tidigare låga talen beror på att bolaget ej var upptäckt samt deras "boost", som kom just åren 2014-2016. Bolagets P/E bör ställas i relation till andra konkurrenter.


Bolag
P/E (februari/mars 2018)
Snitt senaste 3 åren
Snitt senaste 5 åren
Royal Unibrew
24
21
19
Carlsberg
90
27
23
Coca-Cola
40
31
28
Diageo
22
19
18
Kopparbergs
21
18
15
Harboes bryggeri
12,5
16
-


SVD Börsplus kom den 22 januari med en analys, i vilken de skriver:
 "Värderingen är inte låg men kan man motivera en multipel på 15 gånger företagsvärdet (börsvärde plus nettoskuld) i relation till rörelseresultatet, finns en uppsida i aktien på knappt 30 procent, bedömer Börsplus. Det är en hög multipel givet tillväxten och kapitalbindningen men samtidigt betydligt lägre än de flesta andra betydligt större börsnoterade bryggerierna" (SVD).

Beträffande värdering har undertecknad inget att tillägga än att hänvisa därtill länka till medelvägens analys, där skribenten testar såväl Grahams tillväxtmått som en diskonterad kassaflödesanalys och DDM. Utifrån dessa samt ovan genomgång är det upp till envar att komma till en egen slutsats.

Kortfattat sammanfattning samt orosmoln

För att återgå till bokslutskommunikén, ni vet, den som började att diskuteras i början av inlägget med sedan försvann på vägen... 

Summa summarum är att det var en mindre bra rapport, vilket tidigare diskuterats. På de flesta punkter är jämförelsetal Q4 2017 inte en vinnare. 


Källa: Bokslutskommuniké 2017



Källa: Bokslutskommuniké 2017
Källa: Bokslutskommuniké 2017

Kopparbergs växer, om än långsammare än förra året. Att resan skall gå spikrakt är inget en investerare bör utgå från, utan hinder finns och kommer att uppkomma. Bronsman har tidigare visat sig kapabel att klara dessa utan några större svettningar. Hittills har VD visat på mycket bra fingertoppskänsla, men detta till trots måste även hans restriktiva tillika försiktiga förhållningssätt problematiseras. Ibland måste man våga lämna den trygga grottan; våga satsa för att vinna, ty Caesar sade "alea iacta est", korsade sedan Rubicon och resten är historia (låt oss bortse från detaljen att imperiet föll sönder och samman ca 300 år senare).

Även Magnus, aka. Fundamentalanalys, är inne på samma "kritik" mot VD. I hans senaste uppdatering på Tradingportalen om Kopparbergs står mer att läsa om diverse orosmoment:


  • Kopparbergs har vuxit utanför Nordeuropa men expansionen går oerhört sakta trots samarbetsavtal med bryggerijättar och drömkunder som Walmart.
  • Kopparbergs har flera storsäljare på Systembolaget men man har även tappat en del i rankingen.
  • Man har marknadsfört orten Kopparberg mycket starkt och detta försvårar mer rationell tillverkning nära kund och genom licensbryggning.
  • Företaget är väldigt valutaberoende även om man kommer att göra mer inköp i pund i framtiden. En stärkt krona slår tungt på resultatet.
  • Man kommer att tvingas investera i produktionskapacitet om man ökar försäljningen om man inte vill lägga ut denna hos andra.
  • Man har haft en jättesuccé med Kopparkeg i Storbritannien de två senaste somrarna men var uppenbarligen helt underskattat efterfrågan, vilket kanske kan ursäktas första året men knappast andra året. Detta tyder som jag er det på en överdriven försiktighet hos ledningen.
  • Företaget, eller i varje fall VD, har en tendens att blicka tillbaka på aktiens fina utveckling på 20 år och talar mycket och länge om sina trogna aktieägare och ser ingen anledning att byta lista från NGM vilket omöjliggör institutionellt ägande.
Jag kom att sälla dessa funderingar/farhågor till såväl VD som IR-ansvarig, varav den sistnämnda kom att svara. Nedan är svaret inklistrat:

1. Hur ställer ni er till att ha sockerfria produkter (jämför coca-cola bero e.d.)?  Vi har idag lightprodukter i vårt sortiment. (här kom undertecknad sedan att ställa en motfråga, då jag fick informationen som tidigare i detta inlägg har framkommit om att dessa finns i utlandet.)

2. Kopparbergs har vuxit utanför Nordeuropa men expansionen går oerhört sakta trots samarbetsavtal med bryggerijättar och drömkunder som Walmart - era tankar om detta? För att fortsätta vara ett långsiktigt växande varumärke och bolag krävs det att saker görs på rätt sätt, ibland går det fort men ibland tar det längre tid. Varje moment har sina utmaningar. Vi är som tur är ett kreativt bolag.



3. Kopparbergs har flera storsäljare på Systembolaget men man har även tappat en del i rankingen. Hur ser det ut nu? Bokslutskommunikén 2017 lämnar ej så detaljerad info. Statistik för Systembolaget finns på deras hemsida: https://www.omsystembolaget.se/om-systembolaget/foretagsfakta/forsaljningsstatistik/



4. Man har marknadsfört orten Kopparberg mycket starkt och detta försvårar mer rationell tillverkning nära kund och genom licensbryggning - håller ni med? Kopparberg är vårt ursprung, det är en styrka för varumärket. 



5. Man har haft en jättesuccé med Kopparkeg i Storbritannien de två senaste somrarna men var uppenbarligen helt underskattat efterfrågan, vilket kanske kan ursäktas första året men knappast andra året. Detta tyder som jag er det på en överdriven försiktighet hos ledningen - din/er hållning/tankar till detta? Kopparkeg är en fantastisk produkt på många sätt; den ger oss synlighet, PR, sålda litrar och är uppskattad hos konsumenterna. Nu finns den snart i fyra smaker och vi ökar hela tiden tillverkningen.



6. Företaget, eller i varje fall VD, har en tendens att blicka tillbaka på aktiens fina utveckling på 20 år och talar mycket och länge om sina trogna aktieägare och ser ingen anledning att byta lista från NGM vilket omöjliggör institutionellt ägande din/er hållning/tankar till detta?
Här får jag hänvisa till Peter Bronsmans tidigare svar på liknande frågor. 



7. VM - kommer ni att göra något speciellt/extra satsningar?
Inget som jag kan avslöja.



Tillkännagivande: Att investera i aktier är belagt med risk och det finns stor risk att hela det satsade beloppet kan förloras. Det finns inga "säkra kort", ej heller någon garanti för en viss utkomst. Alla ansvarar själv för sina investeringar och skall således också göra egna analyser. Detta inlägg skall vare sig ses som ett "råd" för att köpa/sälja/öka, utan enbart som en faktatillgång. Undertecknad äger aktier i bolaget sedan den 26 juni 2017.