Intervju med ekorren som tog sig ur

Denne vecka kommer intervjuserien att avslutas och jag gör det med en person som jag länge har tvivlat om att intervjua (för att läsa alla dryga 20-tal intervjuer - använd denna länk). Inte för att jag inte är intresserad, men han, och hans familj, har redan förekommit i flera av Svea Rikes blaskor. Emellertid kände jag att vissa frågor inte hade blivit ställda och således kom en majoritet av de som jag ställde att hålla sig inom denna sfär.

Fantastiska Farbror Fri har funnits i bloggosfären i flera år och drev först bloggen "Fri Vid 42", en sida som idag ej finns kvar. Målet, att bli fri vid 42, misslyckades han grovt med, då han blev det vid 39 års ålder... Således är mitt starka råd att när det kommer till att diskutera matematik och siffror i allmänhet, men pensionsplaner och exakta årtal i synnerhet med denne karismatiska man att inte ta de diskuterade siffrorna bokstavligt...

Att presentera FFF är något som inte behövs göras, ty det är nog ingen som inte vet vem denne är, men det är av vikt att framföra att det finns två läger kring denne och bloggskribenter som har liknande/samma tema; de som älskar och vill läsa om sparsamhet, "snålhet" (ekonomisk sundhet?) et cetera och de som tycker att det blir för mycket - ja, matlåda. VI VET. Ja, cykla i stället för bil. VI VET. Ja, baka eget bröd. VI VET. Ja, handla second-hand och köp storpack via Matsmart e.d.. VI VET.

Undertecknad ämnar inte att säga att detta gäller alla, men det är min tolkning av de kommentarer som jag ser/läser på såväl Twitter som bloggar. Själv har jag haft nöjet att träffa FFF och det var ett mycket trevligt möte och att döma av vad andra säger och skriver, var detta inget undantag.

Med detta sagt vill jag inte förringa tacksamheten till FFF, som ville ställa upp på denna, minst sagt, matiga intervju, där vi både diskuterar portföljen och hur han och hans fru ställer sig till att även deras barn "dras med" i det mediebrus och "kändisskap" som har kommit med deras offentlighet.

Länk till Twitter

Du har redan förekommit i flera intervjuer, bland annat i Dagens Industri och på X. Många av läsarna vet vem du är och således tänkte jag att vi försöker att gräva djupare. Jag hade tänkt mig dela in intervjun i två delar; den ena om din portfölj, hur du är som investerare et cetera och den andra om livet runt omkring. Låt oss börja med den första delen.

Du har investerat under en lång tid och din portfölj är i dag viktad mot 13 innehav (om vi räknar med Lendify). Berätta hur du kom fram till dessa och varför det blev just dem. Var det några andra bolag som var nära, men som inte riktigt räckte till?

Min aktieportfölj består av två delar. Den första delen är tre stora investmentbolag med väldigt olika inriktning (Investor, Kinnevik och Ratos). Tanken med denna del av portföljen är att jag inte egentligen har en aning om var världen är på väg men här tar jag rygg på tre stora investerarfamiljer. Här får jag också en stor diversifiering med bara tre aktier.

Den andra halvan av portföljen består av aktier inom tre utvalda branscher nämligen energi, livsmedel och bostäder. Här har jag gjort ett urval av de ingående bolagen utifrån stabilitet och en diversitet mellan länder och valutor. Innehaven är fördelade på SEK, USD, CAD, NOK och EUR. Under processen fram till att välja ut dessa innehav till portföljen gick jag igenom ett stort antal andra bolag som inte fick plats. Kvartalsvis tittar jag på rapporterna från bolagen och beslutar om de ska få vara kvar...förutom det tittar jag på dem relativt lite.

Förutom aktieportföljen som är 75-80 % av vårt fria egna kapital har vi också en del kontanter och en del överskottslikviditet investerat i privatlån via plattformen Lendify.

Lendify är något som allt mer omtalas bland bloggar och på Twitter. Du skriver ibland “sponsrade inlägg” om dem. Får du ersättning av dem? Det är en “ful” fråga och du skall ej känna en press att svara, men det skulle även vara intressant att ta del av hur du tänker kring att ha reklam och affiliatelänkar på bloggen? Har du som syfte att tjäna pengar på din blogg, eller driver du den hundra procent altruistiskt?

Periodvis har jag fått ersättning från Lendify för att skriva inlägg på min blogg. Jag har även då och då använt affiliatelänkar och får lite ersättning av plattformen tradevenue.se för att bloggen ligger just hos dem. Vår livsfilosofi bygger på sparsamhet och enkelhet kombinerat med investeringar, därmed finns det ganska lite som vi kan göra reklam för utan att det krockar med bloggens budskap. Mitt syfte är inte att få ett ekonomiskt överskott från bloggen, däremot vill jag ha möjlighet att komma ut med budskapet och det medför ibland en del kostnader.

Genom att ha några inkomstbringande samarbeten möjliggör det inköp av dator, telefon och en del resor som är en förutsättning för att kunna komma ut med budskapet och träffa nya människor för att få ytterligare information.

Varför blev det livsmedel, fastigheter och energi? En annan fråga som kommer upp är om det finns branscher/bolag som du aldrig skulle kunna tänka dig att investera i och varför?

Vi har helt enkelt utgått ifrån vår egen livsstil som är ganska sparsam och funderat över vilka branscher som skulle fortsätta att gå relativt bra även om andra valde att leva mer sparsamt (antingen självvalt eller vid en lågkonjunktur). Vi har kommit fram till att man kommer vilja fortsätta ha en bostad med värme och ljus och man kommer vilja fortsätta äta även i lite sämre tider. Så enkelt är det...

"[...]ända fram till den berömda IT-bubblan sprack och värdet gick ner ca 90 %.[...]"

Nu investerar du som en utdelningsinvesterare, men har det alltid varit den strategin? Kan du berätta om hur du var vid ditt första/dina första år som investerare och hur dessa kom att utvecklas? Applicerade du swingtrading eller daytrading? Investerade du i s.k. “förhoppningsbolag”? Gick du på några minor?

Min första sejour som investerare började runt 1995 och började med att jag köpte aktier i två bolag som sysslade med mobiltelefoni. Denna investering var mycket lyckad om än väldigt chansartad och under ett antal år under slutet av 90-talet ökade min lilla portfölj till som mest 300 tkr (inte så mycket  men rätt mycket pengar för en student) under den perioden tog jag även ut pengar ur portföljen som ändå fortsatte att öka i värde ända fram till den berömda IT-bubblan sprack och värdet gick ner ca 90 %. Efter det byggde jag långsamt upp en portfölj igen med det skulle dröja fram till kring 2005 innan vi började investera igen i en något lite större skala. Den gången var jag tråkigare och investerade i mer stabila bolag (vissa stora och andra mindre) med en etablerad verksamhet med försäljning, vinst och kassaflöde. Sedan dess har vi bara investerat i bolag som har utdelning även om vi inte har försökt maximera utdelning per definition.

Som ekonomisk fri är du och familjen utlämnad till att bolagen är finansiellt starka och “friska/sunda”. Hur ofta tittar du till innehaven och hur aktiv är du med att vikta om? Viktar ni ens om, eller justerar ni viktningen enbart genom nyinvesteringar?

Jag brukar titta på bolagens kvartalsrapporter men gör relativt lite där emellan. Under det senaste halvåret har mina innehav gått kraftigt uppåt och då har jag vid några tillfällen passat på att sälja av lite för att säkra hem lite likviditet och behålla balansen i portföljen.

“Tajma marknaden”, eller enbart säkra vinst? Hur går dina tankar kring detta? Förstår att du vill sälja av lite för att säkra” vinsten, men är inte det detsamma som att försöka tajma marknaden?

Vi säkrar helt enkelt hem lite vinst när börsen har gått starkt. Vårt fria egna kapital ska i huvudsak täcka våra omkostnader de närmaste 10-15 åren och därmed är vi lite mer aktiva med att säkra hem vinster där. När det gäller pengar som är placerade på längre sikt i pensioner låter vi dem fortsätta jobba på marknaden orörda i upp och nedgång.

Kommer du ihåg hur känslan var då både din fru och du hade slutat slava för lön och insikten om att det nu var portföljen som har er kassako? Var känslan enbart positiv och glad, eller fanns det tveksamheter och tankar såsom “vad har vi gjort och gett oss in på”?

Den överskuggande känslan är glädje och positivism, men det är ju inte så att den som är ekonomiskt fri är helt förskonad från livets små motgångar. Ibland har jag ifrågasatt om det har varit rätt att vara så publik med hur vi lever men sedan så inser jag att det är svårt att tänka mig motsatsen att inte berätta om någonting som jag själv tycker är så bra så att andra får möjligheten att se detta och kanske följa efter.

En intressant bieffekt är ju också att det ibland kan vara svårt att förklara för andra vad man sysslar med. Således använder jag gärna begreppet “ekonomiskt fri”, vilket för mig innebär att vi inte behöver jobba men att vi gärna gör en del arbete som vi tycker är kul och utvecklande. En annan utmaning är att vi numera lägger en hel del tid på saker som sparar pengar (bygger själva, bakar bröd mm.) som vi inte gjorde tidigare. För mig som är ekonom  vet jag ju egentligen att detta har ett värde men man får ingen “lön”, vilket gör det svårare att få ett objektivt värde på det man gör.

"[...]Min förhoppning är att barnen lär sig att det är viktigt att kunna försörja sig[...]"

Intressanta tankegågar. Låt oss stanna här och med vad du säger kring “Ibland har jag ifrågasatt om det har varit rätt att vara så publik”. Din fru och du har även tre barn - hur går tankarna här? Även om era barn inte har fått en medial uppmärksamhet, har de ju ändå implicit varit med. Märker ni av något från andra föräldrar och deras barn? Ni har tjänat och sparat ihop era pengar och kan således “livets hårda skola”, men hur uppfostrar ni era barn att gå i samma?

Det är lite dubbelt det där för samtidigt som vi vill skydda barnen lite från den här uppmärksamheten, så är det ju också så att vi gärna vill komma ut med budskapet att det går att leva ett enkelt liv med stor livskvalitet även när man har familj. Många är nog ganska nyfikna efter att ha sett oss i tidningen, men många är lite blyga och vågar inte riktigt fråga.

De som vågar fråga har dock varit övervägande väldigt positiva till tankesättet.

Det är alltid svårt att veta hur man påverkar barnen men en sak är säker: vi är öppna till våra barn kring vår ekonomi och våra ekonomiska prioriteringar. Vi sparar också en del tillsammans med barnen så de ser att vi kan göra semestrar och annat genom att under en period lägga undan pengar månadsvis. Min förhoppning är att barnen lär sig att det är viktigt att kunna försörja sig men samtidigt att mer pengar och mer prylar/resor etc. inte är lösningen för att leva ett lyckligt liv. Äldsta sonen pratar ofta om att han kommer vilja jobba deltid när han blir stor även om det skulle innebära lite mindre pengar...man kan ju hoppas att den insikten håller i sig:-)

Vilka är dina främsta tillika sämsta egenskaper som investerare? Skulle du kunna exemplifiera med något/några konkreta innehav/före detta innehav?

Min bästa och min sämsta egenskap är nog att jag är lite lagd åt att vara motvals. Det vill säga, jag går gärna emot den gängse bilden på marknaden och tror på bolag som marknaden ratar. Detta har fungerat bra på lång sikt men innebär inte sällan att jag går in lite för tidigt i bolag med kortsiktiga utmaningar. För närvarande ligger två bolag i portföljen med negativ avkastning från köp (även inklusive utdelning) och dessa är Ratos och Europris. Min övertygelse är fortfarande ett det finns en bra kärna i dessa bolag och att de en dag kommer få en uppvärdering, men visst kan man önska att man hade haft lite mer is i magen och köpt på en lägre nivå. I den positiva vågskålen ligger t.ex. Kinnevik, Fortum och Wallenstam, som har gått starkt efter att vi köpt när marknaden tillfälligt varit väldigt tveksam till aktierna.

Du har även Kesko samt Axfood - är du inte rädd att få för mycket viktning mot detta marknadssegment? Hur gick/hur går tankarna med att även ha Europris? Hur lyder servettanalysen?

Vi vill ha exponering mot livsmedelshandel i Norden och gärna i flera olika valutor som tillsammans utgör cirka 15 % av vår totala portfölj. Skulle jag vara tvungen att välja bara ett av dessa bolag skulle det vara Axfood som jag har bäst koll på och tycker är ett mycket välskött bolag, detta både som aktieägare och kund. Samtidigt tror jag på en rimlig diversifiering och ser att både Kesko och Europris redan har väl fungerande lönsamma verksamheter med potentialen att bli ännu bättre.

FFF: "Det har varit väldigt mycket barnidrott och målning de senaste dagarna men nu var det dags för lite  #bakadkrona oxå! Ska bli gott!

Hur försöker du att bearbeta och motverka dina negativa egenskaper?

När vi tillför ett nytt innehav (eller avvecklar ett sådant) gör vi (e.g. familjen) det gemensamt. Eftersom jag är den mer intresserade i familjen, fungerar det som så att jag lägger fram ett förslag till min fru, Maribel, och sedan tar vi ett gemensamt beslut. Detta motverkar att jag allt för impulsivt går in och ändrar i portföljen och jag måste verkligen tänka igenom mina argument när de ska presenteras för någon annan innan beslut. På så sätt är vi också ett team även om våra intresseområden inte helt överlappar.

Hur insatt är din fru? Förstå mig rätt, men blir det aldrig som så “jaja, om du (Oskar) anser det så. När allt kommer omkring är det ju du som har de flesta och bredaste kunskaperna.”?

Detta är ungefär som på ett företag… även om experterna är mest insatta har man ändå en styrgrupp som man då och då presenterar för och som tar beslut. Detta ökar stringensen i tanken hos projektgruppen. Den huvudsakliga funktionen av detta är dock att jag inte drar fram alla dåliga förslag eftersom jag hindrar mig själv på analys-stadiet. Hade vi inte haft denna process kanske jag ibland blivit för ivrig...

För cirka 1,5 år sedan intervjuade jag ett flertal andra bloggare, då vissa sade sig lägga cirka 1 timma/dag på att  läsa om börsen och sina innehav. Warren Buffet trumfar dessa med sex timmar per dag. Hur mycket tid lägger du i snitt och vilka kanaler/informationssidor använder du dig av?

Vi gjorde ett relativt grundligt arbete när vi skapade vår portfölj, men det uttryckliga målet för denna var att vi sedan inte skulle behöva lägga så mycket tid på den. Jag skulle säga att jag lägger cirka 1 timme per bolag och kvartal för att vara uppdaterad med hur verksamheten går. Om det händer något överraskande tillkommer lite tid för att läsa om på om detta (uppköp, sammanslagning, vinstvarning).

När en aktie rör sig kraftigt uppåt eller nedåt så försöker jag bilda mig en egen uppfattning om detta är grundat i hur bolaget utvecklas, eller om det är mer en fråga om marknadens “humör”. I det senare fallet kan detta vara ett bra tillfälle att ta hem lite vinst eller köpa på sig mer aktier. Skulle säga att detta sammantaget innebär att jag lägger 1-2 timmar i veckan på portföljen men att det tidvis kan gå många veckor utan att jag ens tittar till den. Framförallt förlitar jag mig på information direkt från företagen via deras hemsidor eller pressmeddelanden.

Måste man läsa böcker om investeringar för att bli en bra investerare? Klarar man sig inte på att ”hänga med” i bloggosfären och läsa duktiga analytikers analyser?

Generellt tycker jag att man bör läsa mer böcker.. både om privatekonomi, investeringar men även inom andra ämnen. Även om det finns undantag, fokuserar tidningar, bloggar och analytiker mycket på det korta perspektivet. Tror att förutsättningen att lyckas som privatinvesterare handlar om att kunna hålla huvudet kallt och om man lyssnar för mycket på alla som skriker “vargen kommer” eller tvärt om är väldigt positiva, gör man det onödigt svårt för sig att agera övertänkt.

Låt oss lämna delen om väskan och gå in på ditt/ert liv. Ofta postar du bilder på att du bakar bröd och fikar vid en sjö e.d., men vad innehåller livet egentligen för er nu? Ägnar du dig till studier, skriverier, kurser e.d.?

Sanningen är den att vi gör ganska mycket samma saker som vi gjorde innan. Vi lagar mat, bakar, skriver, inreder och fixar hemma, tar barnen till sportaktiviteter etc. Den enda skillnaden är att det inte sker  ständigt med andan i halsen. Sanningen är nog att det man verkligen vill göra hittar man tid för även när man har fullt upp, men det är stor skillnad att göra saker så snabbt som möjligt bara för att klara av dagen eller att kunna njuta av processen.

Några nya saker har vi också gjort som vi aldrig hade kunnat ha tid med tidigare. Vi har skrivit en bok som kommer ut i januari om vägen ur ekorrhjulet. Jag har gjort några föreläsningar, deltagit i poddar etc.

Fru fri har vikarierat i skolan, tagit på sig ett styrelseuppdrag i en lokal idrottsförening och har varit vikarie i skolan enskilda timmar i några olika ämnen.  Fru fri har också startat en blogg (enkelboning.com) där hon skriver om vårt enkla liv utifrån sitt perspektiv med mer inriktning på återbruk och inredning.

Hur upplever du att omgivningen, såväl bekanta som randoms, reagerar på er och er situation? Många ser er säkert dagligen och efter alla skriverier om er då ni båda stämplade ut kanske det finns avundsjuka e.d.?

Det som vi hör har varit bara positivt. Däremot är ju också känslan att många är nyfikna men inte riktigt vågar fråga. Det är en ovanlig situation, vilket också gör att det kan vara svårt för andra att förstå hur vår tid ser ut. En utmaning kan vara att andra tänker att vi jämt har all tid i världen när det i själva verket är så att vi vill göra mycket av vår ”friköpta tid” och ser att den har mycket stort värde. Värde på ett vis då vi kan hänga mer med barnen och baka, laga mat etc. men också stort värde på de egna timmar vi har på en vecka. Har inte upplevt någon direkt avundsjuka.

Om du/ni fick göra något annorlunda med er resa till den ekonomiska frihet som ni har idag, vad skulle det vara och varför?

Detta har jag berört på bloggen och om vi började på samma punkt om vi gjorde för 7 år sedan hade vi nog ändrat mycket lite, vi trivdes med vägen mot frihet. Hade vi börjat yngre är det möjligt att vi valt andra utbildningar och jobbat deltid tidigare (mest nära till hands är lärare). Hade vi fått börja om idag hade det nog blivit som egna företagare och med ambitionen att jobba betydligt mindre än heltid.  

Ni har många som följer er och många av dessa är unga. En högst sannolik gissning är att lika många strävar efter den frihet som ni åtnjuter - vad vill du ge för tips, råd och visdomsord till dem?

Grunden till ett fritt liv för de flesta kommer gå via sparsamhet. Denna sparsamhet behöver bygga på en grundläggande insikt om att mer, större, nyare inte kommer göra en lyckligare, då man annars kommer känna att sparsamheten är för jobbig. När man väl kommit till den insikten handlar det om att designa ett effektivt liv där stora kostnadsposter som boende, transport, mat, kläder men också fritid hålls nere genom att det byggs in i livsstilen. Ett exempel på detta är att bosätta sig så att man kan gå eller cykla till det mesta som man behöver/vill göra vilket sparar enorma pengar på transport samtidigt som det höjer livskvaliteten. Ett annat sådant område är att lära sig att laga bra billig mat, baka etc., något som man sedan har glädje av under lång tid.

Som en avslutande fråga skall du, likt övriga, få berätta om vilka bolag som du tror, och varför som du tror, kommer vara bland de främsta kommande 5-10 åren.

Detta är en svår fråga då jag egentligen inte ser på vår portfölj på det viset, jag förväntar mig en stabil och bra avkastning över långa tidsperioder men har väldigt lite tankar om hur det kommer gå på kort eller medellång sikt. Skulle jag bli tvingad att leva med en portfölj med bara 5 innehav så skulle det troligen bli:

Investor, Kinnevik, Axfood och Brookfield Renawable Partner och Wallenstam.

Skulle jag tänka lite mer risk/möjlighet skulle jag i samma portfölj byta Kinnevik mot Ratos och Axfood mot Europris...högre risk men också högre potentiell uppsida!