Låt oss odla vår trädgård

"Låt oss odla vår trädgård", Candide (Voltaire, 1759)

Jag tänkte följa upp förra veckans inlägg då det kom att bli ett omtalat sådant, vilket jag finner mycket roligt. Att vi är flera som vill sprida den kunskap vi sitter inne på till människor i allmänhet, men kanske ungdomar i synnerhet, är inget annat än vackert. 

Det var ungefär 90-100 st elever som besökte min föreläsning, vilket måste ses som extremt bra då den dels låg efter skoltid (kl 15:30), dels var av icke-obligatorisk karaktär samt att många elever har andra fritidsaktiviteter. Lägg därtill att skolan har cirka 700 elever så framgår att intresset är stort!

Under föreläsningen var det främst två ögonblick som kom att väcka min uppmärksamhet. Den först var då jag visade nedan bild med budskapet att man skall spendera efter att man har sparat, och inte tvärtom. Detta kändes som att eleverna blev..."upplysta". Innan jag visade den bilden frågade jag hur många i publiken som prioriterar att spara varje gång de får sitt studiebidrag och bad alla som valde att spara innan att spendera räcka upp handen. Resultatet var cirka 10 händer i luften. När jag sedan bad de som sparar vad som blir över (OM det blir något över) räcka upp handen var det, såklart, cirka 90 händer i luften. I denna stund spred sig ett sorts fniss som ömsom signalerade "herregud, det är ju självklart att man skall prioritera sparande", ömsom "jag skäms". 

För oss invigda är det en självklarhet att vi prioriterar vårt sparande och det kan te sig, i brist på bättre ordval, konstigt tillika tragikomiskt, att människor inte väljer att prioritera sig själva genom att investera i en trygghet. Jag försökte få eleverna att komma till insikt om detta. 

Vart kommer ungdomarnas beteenden från? Media? Föräldrar? Vänner? Samhället? Säkerligen en mix av samtliga och egentligen är frågan inaktuellt att debattera. Det bästa vi kan göra, ja, Vi, är att fokusera på de unga; ty, det är dem som vi kan hjälpa och kan vi få dem att få in detta beteende(!) med att prioritera sitt sparande, kommer de i sin tur att sprida till sin framtida avkomma. Istället för dagens onda cirklar kan vi hjälpas åt att skapa goda sådana. Utopisk önskan från min sida? Kanske. Är det möjligt att åstadkomma? Ja, tveklöst!

Det andra ögonblicket som slog mig var då jag visade bilden om "miljonärskalkylatorn" samt även Stefan Thelenius sparkalkylator. Diagram, bilder...dessa är lättatolade och när eleverna såg att det ej krävs mycket för att uppnå astronomiska summor såsom 100 000 kr, infann sig en känsla om att de inte såg det som en dröm; en omöjlighet, utan istället dess atonym; en möjlighet!

Förutom att i inledningen samt successivt under föreläsningen betona att allt med investeringar är förknippat med risk, var jag lika noggrann att poängtera vikten av att de har tiden på sin sida. Som ungdomar, med en ålder mellan 16-19 år, har de just extremt mycket av denna "råvara" och att inte förvalta den vore dumstridigt.

Efter föreläsningen var det dels många som stannade kvar för några korta och snabba frågor, dels många som skickade mail under kvällen. Jag avlsutade närmligen med att säga att om de önskade fler föreläsningar/möten, skulle de maila mig. Såhär, cirka två dagar senare, har jag fått cirka 75 mail/munliga anmälningar. Det många efterfrågar är mer hur man går tillväga. Hur man skapar ett ISK; hur man öppnar ett fondsparande; hur man flyttar från nuvarande bank till Avanza eller Nordnet 
etc. 

[...]"Cristofer, jag startade ett konto på Avanza igår"[...]

Utöver detta finns även frågor om avgifter och andra kostnader med att byta bank, starta nya konton, ha två banker, skatter etc. Även om jag gick igenom om ISK och KF är dessa frågor fullt förståeliga; ty det är inte enkel fakta de fick till sig på dessa intensiva 75 minuter.

Jag ser verkligen fram emot att fortsätta med detta och vissa nämnde att det kanske skulle vara kul att starta en, för skolan, lokal förening för de som är intresserade och att man har regelbundna träffar. Jag bara log och kände hur känslan av nöjdhet frenetiskt pumpades ut i envar lem. Extra tydlig blev denna känsla då jag mötte en elev i trappen under torsdagen: "Cristofer, jag startade ett konto på Avanza igår" samt då en elev idag, fredag, besökte mitt arbetsrum för att berätta att denne dels "plöjt" 8 avsnitt av #pratapengar, dels skaffat konto på Avanza och börjat fundera på hur denne skall investera sitt månadssparande.

En rolig kuriosa att berätta är också att många kollegor frågade väldigt mycket vid både torsdagens och fredagens lunch. Många hade ej möjlighet att komma och frågade om jag kunde tänka mig ha det igen... ännu en gång spreds känslan av nöjdsamhet.

Tänk att kunna få bidra till att människor, med allra största sannolikhet, får det bättre rent ekonomiskt och därmed får en stabil tillvaro därtill trygghet. Att få visa dem att de, för att citera Voltaire, kan "odla sin trädgård". Det är en underbar altruistisk känsla!

Att föreläsa om nyckeln till frihet

Att berätta och "undervisa" - men framför allt inspirera - om den värld vi alla dagligen rör oss inom; den som finns med oss i våra tankar; i våra drömmar; våra framtidsplaner; ja, i våra liv, är det nog många som någon gång tänkt tanken att de skulle vilja göra. Onsdagen den 26/10 kommer jag att göra just detta. Då har jag nämligen en öppen föreläsning på mitt jobb för såväl elever som personal. Stora aulan är bokad och jag har marknadsfört via såväl uppsatta "affischer" som via digitala vägar (Facebook, Instagram och allt annat som dagens ungdomar visats med).

"Do not save what is left after spending but spend what is left after saving"

Jag ser verkligen fram emot att få ha denna föreläsning och bland både elever och kollegor talas det redan mycket om den. Då den ej räknas som ett obligatoriskt moment var jag tvungen, vilket rektorn beklagade men absolut stödde, att lägga den efter skoltid, dvs. kl 15:30-16:45. Detta kan säkert få några att avböja sin vistelse men jag har poängterat att de kan komma och lyssna tills de måste iväg på någon annan fritidsaktivitet eller tills de antingen tröttnar eller känner att detta med sparande/investeringar ej är något för dem (om fallet är likt det sistnämnda blir jag rädd...).

Jag tror inte det kommer vara svårt att väcka allas intresse och engagemang - vem vill inte "tjäna" mer pengar och veta/förstå hur man kan skapa avkastning på sitt kapital? Nej, det svåra är för mig att bedöma är var jag skall börja och hur mycket jag skall ta med i denna första, av flera planerade, föreläsning. Jag har varit i kontakt med Unga Aktiesparare och de har berättat att de mer än gärna vill komma och besöka/föreläsa och det är något jag hoppas kommer inträffa. Om min föreläsning blir väl emottagen är min plan tillika förhoppning att dessa skall få ha 1-3 föreläsningar fram till sommaren (och att jag då ej har några).

Nyckeln till frihet?

Jag har börjat skissa på en Power-Point, då jag anser det mer lättarbetat än Prezi. Därtill är den lättare för eleverna att använda på mobiler samt att ladda ned och ha i "offline-mode". Sedan är jag en sådan som hellre ser till funktion tillika syfte mer än till ett snyggt yttre/flashigt utförande. Oavsett kommer samma budskap och innehåll att förmedlas och det är huvudsaken.

Jag tänkte dela med mig av mitt utkast, med tillägget tillika betoning på att det är just ett utkast. Vad anser ni att jag har missat? Skall jag stryka något? Något som det behövs läggas mer tyngd på? Jag är tacksam för all sorts feedback!

Jag är väl medveten om att det är svårt att ge feedback då ni ej vet mitt "manus" till alla bilder, men jag tror nog att ni, smarta som ni är, nog klarar av att någorlunda fundera ut vad jag kommer säga till samtliga bilder.

"The best time to plant at tree was 20 years ago. The second best time is now"

Utöver ovan kommunicerade "medvetenhet" kommer ytterligare en; ja, det är långt och ja, det är mycket. Jag är inne på att korta ned men har ännu ej beslutat vad. Det är en av anledningarna att jag vädrar detta med er. Lägg också till att denna PP kommer läggas ut på skolans intranät, så längden kan med fördel förbli, men att jag enbart nämner att mer finns att läsa, som jag tyvärr ej hinner gå igenom på denna föreläsningstid.

Jag vill ännu en gång tacka bland annat Alexander Boman på Avanza, Stefan Thelenius och Utdelningsstugan för era tillstånd att använda materiell från era sidor samt 40procent20år för bra bilder och diagram. Ni har besparat mig mycket tid och ännu en gång visat att ni är underbara människor - tusen tack!

Här finner ni min Power-Point

Scotomisation

Alltid, ja, märk mitt ordval; alltid, när människan ser, lyssnar, läser etc. gör hon det utifrån sin världsbild. Om detta har vi tidigare diskuterat och jag kommer nu presentera mer fakta kring detta fenomen; fakta som kan ligga dig i fatet när det kommer till att i allmänhet tolka, men i synnerhet att fatta beslut.

Hos människan finns en psykologisk tendens att se vad de vill se och inte se vad de inte vill se. Detta gäller till exempel vid såväl faktiska situationer som då man läser, tittar på konstverk, läser rapporter, läser en blogg et cetera. Man har på förhand redan bestämt sig för vad man vill läsa och vad man inte vill läsa. Denna "sjukdom", vilket jag anser är ett passande begrepp, kallas för "Scotomisation" - ett begrepp som introducerades kring 1920-talet. Termen kom att introduceras av Rene Laforgue. Även Freud kom att förfäkta detta och skrev bland annat till sin kollega år 1925"...that is infantile...not to acknowledge the external world but to put the ego itself into its place...(Winnicott, D.W, 1960).

"[...]vi ser vad vi tror och inte vice versa[...]"

De med en bred ordkunskap, eller för de som arbetar med eller är kunniga inom optik, vet att ordet härstammar från "scotoma", vilket betyder "... ett område i synfältet som har nedsatt eller upphävd synuppfattning" (ne.se). Kunnig eller icke kunnig inom optikens sfär vågar jag nog påstå att allt fler vet vad "blinda fläcken" är. Denna kan ses som ett fysiologiskt skotom som bildas i synnervens utträde ur ögat.

Perception innebär att se därtill bearbetning av information genom ett filter bestående av intellekt därtill känslor. Det är just därför människor ser på saker på olika sätt; ty är den där, snart söndertjatade, bägaren full eller halvfull? Scotomisation kan vara såväl ett falskt förnekande som en falsk bekräftelse på våra uppfattningar.

Ytterligare en känd psykolog, R.D. Laing, beskriver begreppet likt ovan och förklarar det som att handlar om en psykologisk process för en enskild människa där denne förnekar existensen av vad denne ser med sina egna ögon och att de egentligen ej vill se vad de ser och därmed ej heller tro på detta. 

Utifrån detta samt ovan nämnda framkommer en intressant aspekt; vi ser vad vi tror och inte vice versa. Ta t.ex. de som tror och ständigt spanar mot himlen efter UFO:s. Varje gång något oidentifierbart syns eller dyker upp i deras periferi vill de tro att det är utomjordisk intelligens. Med denna tro som grund, mer undermedvetet än medvetet, lurar de sina ögon att se vad de vill se. Detta medan en annan, "icke-troende", rycker på axlarna och tänker "flygplan". 

Att koppla detta till investeringar är högst aktuellt. Just nu finns många inlägg om H&M att läsa inom bloggosfären. Någon som tidigare har skrivit mycket positivt, men som nu övergått till det motsatta, är Fundamentalanalys, som skriver både här, här och där om sin syn på bolaget. Yterligare några med negativa åsikter är SvD Börsplus, som författar följande. Några med mer positiv inställning är...hrmm, förlåt men jag kunde ej hålal mig att ta med dem; Börsveckan, som måndagen den 10/10 skrev följande. Ytterligare en med positiv inställning är bloggkollegan, vars återkomst nog ingen har missat; en återkomst jag verkligen uppskattar tillika hyllar, Lundaluppen. Sistnämnda nämner begreppet "kreativ förstörelse", vilket är högst passande.

"[...]handlas H&M till "låga" ca 18 i PE. Inditex handlas till cirka 35 i P/E[...]

Vad är det som göra att dessas, och många andra, vara de får förbli onämnda, värderar och analyserar helt olika? Ser de ej samma siffror? Jo, men de väljer att se vad de vill se och ser vad de tror (märk ordningen). Detta gäller även undertecknad, då jag tror att jag sällan kan outsmarta min egen hjärnas dolda kraft tillika grepp om mig. Jag tror på H&M och jag har en positiv syn på bolaget. Grundar sig denna på en optimism á la Candide? Grundar sig den på att jag låter mig trollbindas av bolagets historik? Jag vet inte, men jag "vet" att den grundar sig på att min tro får mig att se vad jag vill se/tror mig vilja se, vilket är skrämmande.

Just nu, om man utgår från en vinst på 23 miljarder för 2016, handlas H&M till ca 22 i P/E. Inditex handlas till cirka 35 i P/E.
Utöver detta har VD Karl Johan Persson (som jag tidigare uttryckt ett visst missnöje med, då jag anser att VD-skap ej kommer med släktnamn) flaggat för kraftigt ökad vinsttillväxt och försäljningstillväxt 2017. Förvisso bara ord och vi har nog hört såväl en som två VD.ar säga samma sak tidigare, men likväl påverkar de min tro och därmed min syn. 

Lägg därtill att bolaget är skuldfritt, öppnar nya butiker på nya marknader därtill växer inom e-handel ,om än ej i samma takt som investerarna vill, men kanske måste de ge sig till tåls? Utöver detta har de påbörjat ett arbete med att införskaffa och erbjuda en lite mer dyrare kollektion, som skall vara mer modeinriktad, ges ett kvalitativt värde samt få klädkedjan att räknas till dagens "modehus". Detta är ett av deras steg att konkurrera mer med b.la. Inditex. Om detta lyckas vet jag inte. Jag hoppas ("tror"?) att de skall göra det.

"[...]Denna gång handlar mer det om muskler än inovation, och detta är något som H&M har[...]"

Beträffande online och dess vara tillika icke-vara. Självklart kommer online att utgöra en väsentlig del (tills nästa "fluga" kommer). Emellertid, kommer den fysiska butiken att försvinna? Sällan. H&M kan med fördel, om än mycket lättsamt/generellt jämföras med Walmart, som just nu genomgår samma process som H&M. Jag tror att den virtuella och den fysiska försäljningen kommer gå samman likt denna därtill denna videolänk visar. Denna gång gäller det ej "den enas död, den andras bröd". Nej, denna gång har spelreglerna ändras och jag tror ingen av oss riktigt kan föreställa sig vart det kommer sluta. Vad jag tror är att storleken, marknadspositionen, kommer spela en stor roll. Denna gång handlar mer det om muskler än inovation, och detta är något som H&M har.

Ett stort problem som jag upplever när detta fina företag diskuteras är att fokus snabbt hamnar på orealistiska förhoppningar om framtiden (vilka grundar sig på bolagets historia/tillväxt) eller, mer eller mindre, rena rama kraschscenerier. Detta då de flesta värderar och refererar H&M till dess gyllene era, en era som mycket väl kan vara slut. Dock betyder inte detta att bolaget slutar växa; de kommer fortsätta göra det om än ej i samma takt. Ej heller betyder det att det är ett dött lopp. Vad är det som säger att H&M inte kan fortsätta vara en bjässe fast med mindre tillväxt? 

Nödvändig eller tillfällig sanning?

För ett par månader sedan diskuterades om vi investerar utifrån magkänsla eller förnuft och dessförinnan om kunskap≠makt . Detta kan ses som en fortsättning på dessa (dock kan inlägget även läses som en fristående del). Jag vill varna för att inlägget är relativt långt därtill kräver en aktivitet av minst två hjärnceller. Att rekommendera är en dubbel espresso, tid samt en gnutta öppenhet.

Den tidiga moderna filosofin beskrivs ofta som delad i två skolor - den rationella (Descartes, Spinoza, Kant m.fl.) och den empiriska (Locke, Berkeley, Hume m.fl.). Att denna delning mellan de båda sfärerna är lika kristallklar likt Brineys separation med Timberlake krävs få hjärnceller att förstå. Dock är det inte lika självklart att de olika filosoferna passar in i en en dessa grupper; ty de både liknar och skiljer sig från varandra på ett mer komplicerat sätt en så. Vad som är intressant är i alla fall den grundläggande skillnaden, vilken bli intressant att att diskutera för oss, förhållandevis få, vars munnar vattnas när vi hör sådant som "utdelningshöjning", "P/E 10", "skuldfri", "stabil moat" et cetera. Nämnda stavas "epistemologi", det vill säga uppfattningen om vad vi kan veta och hur vi kan veta det vi vet. Enkelt uttryckt menade empiristerna att kunskap kommer från erfarenhet medan rationalisterna menade att människan kan nå kunskap enbart genom logiskt tänkande.

En som förespråkade rationalismen, men ändå inte (jfr. valfri politiker som förfäktar valfritt vallöfte), var Gottfried Leibniz. Denne hävdade att i princip all kunskap kan uppnås genom rationellt tänkande men på grund av människans oförmåga att alltid tänka helt logiskt måste hon emellertid också lita till erfarenheter som ett sätt att nå kunskap.

"Vi vet nästan ingenting säkert, något vet vi a priori, det mesta vet vi av erfarenhet" 

För att förstå hur Leibniz kommer fram till denna slutsats måste vi kunna lite om hans metafysik - hans syn på hur universum är konstruerat (om du nu börjar känna att detta inlägg börjar likna en sorts uppsats om en filosof som gillade naturvetenskapliga ämnen och funderar på att sluta läsa, ber jag dig hålla ut - det kommer bli mer intressant ju mer du läser). Leibniz menar att varje del av världen, varje individuellt ting, är associerat till ett distinkt koncept eller, "enhet", och att varje sådan innehåller allt som är sant om tinget självt och även relationer till andra ting. Eftersom allt i universum hör ihop(?), följer att varje enhet är sammanlänkad med alla andra enheter och därför är det möjligt, rent principiellt i alla fall, att följa dessa länkar och avtäcka sanningar om hela universum genom logiska resonemang. Detta leder fram till Leibniz' "sanning genom logiskt tänkande".

Koppla ovan till hur du väljer att spara, investera samt till då du väljer att köpa tillika sälja. Kan du förmå dig själv att finna enheter i ditt sätt att agera och se hur dessa, för att sno Leibniz' begreppsval; "enheter", korrelerar därtill påverkar varandra? 
Med cirka 12 % av min väska allokerad i H&M har jag läst mycket om detta bolag den senaste tiden. Utifrån de siffror som framkommit, de analyser som såväl "experter" som bloggare skrivit därtill mina egna reflektioner anser jag mig ha kommit fram till ett "logiskt resonemang". Men...

"Alla ting i världen har en distinkt enhet..."

... Emellertid hävdar Leibniz att människans fattningsförmågaenbart kan handskas med ett litet antal sådana sanningar som ovan angivits och därför också är nödgad till att förlita sig på erfarenhet för att få fram "sann fakta". Detta är högst intressant att applicera på investeringar. Varje gång jag agerar i min portfölj kan jag inte undgå att rådfråga mina erfarenheter. Visst försöker jag att distansera mig själv; att tänka logiskt och från ett tredje-persons-perspektiv, men det är mycket svårt för det finns alltid en nervsignal som ringer till "erfarenheter", likt "ringa en vän" i programmet "Vem vill bli miljonär". Beträffande H&M har jag här, såväl medvetet som undermedvetet (paradoxal, ack jag vet), rådfrågat mina erfarenheter från då jag besökt butikerna, vad jag hört andra säga/tänka/tycka, vad jag har för erfarenheter av deras kläder, service ui butiken et cetera. Allt detta har sedan slagits samman med mitt "logiska tänkande" - min "logiska sanning". Ytterligare en erfarenhet som bereds plats är hur tidigare investeringsbeslut gått till, hur de har utvecklats, lärdomar utifrån detta med mera. Således är det ett brett spektrum av erfarenheter som vävs in med det logiska tänkandet.

"... Denna enhet innehåller varje sanning om detta ting, liksom dess samband med andra ting..."

Så, hur är det, enligt Leibniz, möjligt att gå från vetenskapen att det till exempel är blått på dagens börs till vetenskapen om vad som kommer hända i morgon? För filosofen finns svaret i det faktum att universum består av individuella, enkla substanser som kallas "monader". Varje monad är isolerad från andra och varje sådan innehåller en komplett representation av hela universum - i det förgångna, i nuet och i framtiden. Denna representation är synkroniserad så att alla monader har samma innehåll. Enligt Leibniz skapade Gud världen på detta sätt; "i en förutbestämd harmoni".

"Vi kan analysera dessa samband genom logiskt tänkande..."

Leibniz hävdar att varje människas själ är en monad och alltså innehåller en komplett representation av universum. Det är därför i princip möjligt för oss att lära oss allting som finns att veta om vår värld. Bara genom att analysera valfri planet, ett företag eller svärmor, kan jag sedan bestämma planetens temperatur, företagets tillväxtmöjligheter eller svärmors menstruationscykel. Emellertid är analysen som krävs i praktiken så komplicerad att den blir omöjlig att genomföra (kanske tur det?). Detta kallar Leibniz för "infinit" och eftersom jag ej mäktar med att slutföra denna utifrån enbart en analys är det enda sättet att komma till en slutsats att använda/utgå från empiri - erfarenheter. I detta sammanhang framkommer en intressant aspekt; beträffande hur jag kommer fram till ett svar - en sanning - blir frågan; är det en logisk eller empirisk sådan? 

"...När analysen är finit kan vi nå den slutgiltiga sanningen. Detta är nödvändiga sanningar"....

Således; är min "sanning" om att H&M är ett bra köp vid nuvarande nivåer en korrekt sådan? Är det en logisk eller en empirisk sådan? Finit eller infinit?

Problemet för Leibniz, och hans teori, är att han menar att logiska sanningar är "nödvändiga" i den meningen att de är oemotsägliga, medan empiriska dito är "villkorliga" - den kan förnekas utan logisk motsägelse. En matematisk sanning är en nödvändig sanning - att förneka en sådan motsäger betydelsen av de ingående vilkoren. men påståendet "det regnar i Spanien" är villkorlig, eftersom ett nekande inte innebär någon motsägelse - även om det ändå kan vara sant.

"...När analysen är infinit kan vi inte nå den slutgiltiga sanningen genom logiskt tänkande - bara genom erfarenhet. Detta är tillfälliga sanningar."

Leibniz skiljer mellan nödvändiga och tillfälliga sanningar och det är ej enbart en fråga om epistemologi, utan också om metafysik, dvs. tillvarons beskaffenhet. Filosofens monadteori innebär att alla sanningar är nödvändiga och att vi skulle upptäcke det ifall vi hade förmåga att slutföra den logiska analysen. Men eftersom logisk sanning är en nödvändig sanning; hur kan det då vara omöjligt att temperaturen på t.ex. Betelgeuses är 2 401 K istället för 2 400 k?

Leibniz hävdar att ingen kan nå ända fram i en infinit analys. Således framkommer det uppenbara att skillnaden mellan nödvändiga och tillfälliga sanningar verkar bero på vem som känner till dem/delar av dem och i sådana fall är det mycket svårt att se varför den ena är nödvändig och den andra både kan och inte kan vara sann.

Mitt innehav och mitt beslut att öka i H&M, som jag gjorde under våren/sommaren på nivåerna 260 kr, 250 kr samt 240 kr (nästa order ligger på 235 kr), grundar sig på såväl en logisk som empirisk sanning, då jag ej mäktade att enbart genom (logiskt) tänkande och analyserande bedöma huruvida bolaget är en bra investering. Utöver detta kan/har också erfarenheter tills tidigare köp i bolag, andra klädbutiker mm. spelat roll. 

Att hävda att en investering är en "logisk" sådan; grundad på en "logisk sanning" är ekvivalent med att ljuga. Ty människan kan ej enbart tänka sig till en en sådan. På grund av hjärnans begränsningar kan människan ej nå en sanning utan att också väva in empiri. Denna empiri kan bestå av flera olika delar, såsom jag ovan redogjort: empiri utifrån det specifika bolaget men också utifrån tidigare erfarenheter, röster, tankar et cetera.

Oavsett vad jag gör i livet utgår jag dels från (logiskt) tänkande därtill analyser och reflektioner, dels empiri och tidigare erfarenheter. 

Många av oss, förhoppningsvis alla, har investeringskriterier, men vad utgår du från när du kommer fram till svaren på dessa? Om du reflekterar över ditt sätt att investera och tänka kring dina innehav; ditt sätt att nå "din" sanning; din "logisk sanning", hur går du tillväga? Enbart logiskt tänkande? Enbart empirisk sådant? Båda? Tror du att din sanning är den slutgiltiga, eller har du uppnått en infinit sådan?