Först Saas. Sedan BaaS. NU... CaaS?

Software as a service (SaaS) har länge varit modeordet framför övriga och då jag skrev om IBM lyfte jag även fram det som jag tror kommer att överta tronen: Blockchain as a Service (BaaS). Dock tycks även ett nytt begrepp födas under detta intressanta räkenskapsår vi har kommit att benämna 2019 – CaaS. Då jag utgår från att fantasin må vara stor hos dig, men kanske inte riktigt på Carol Lewis-nivå skall jag hjälpa dig: Clothes as a Service.

Hennes och Mauritz, men även Something borrowed, Gina Tricot med flera, har nu börjat testa hur ett erbjudande om att kunder kan hyra kläder mot en viss kostnad, vilken ännu inte har kommunicerats. I H&M:s fall kommer erbjudandet att rikta sig till medlemmar, som kommer erbjudas att hyra utvalda plagg från Conscious Exclusive-kollektioner och detta kommer först att testas på flaggskeppsbutiken vid Sergels Torg.

Några som redan har kommit igång är det amerikanska Express Inc., som tycks ha en fungerande affärsmodell, där kunden betalar $69(!) i månaden. På deras hemsida kan man läsa om hur deras affärsmodell fungerar och tydligen tycks de går runt på det. Utöver nämnda finns även Rent the Runway, som tycks ha en nästintill identisk struktur likt Express Inc. Detta bolag har ett börsvärde +$1 miljard, efter att ha tagit in $125 miljoner i en emission. VD, Jennifer Hyman, har sagt att hon ämnar göra sitt bolag till Amazon Primes motsvarighet – ”Amazon Prime of Rental” (källa: Business Insider).

Denna del av de många erbjudanden som H&M med flera börjar att lansera kommer med en smak om ömsom vin, ömsom vatten. Förvisso är det positivt att det kan bli en cirkulär kedja mellan säljare och köpare, men frågan är om detta inte kommer att leda till en ännu större konsumtionshets? För många individer är det viktigt att ständigt hålla sig à jour med det senaste modet och kan man ständigt byta sin garderob, och detta med hjälp av en ”personal shopper (extra kostnad?), kan det leda till en ökad konsumtion. Med konsumtion menas inte ett köp, ut ett ”hyr”. Förvisso kan bolagen få tillbaka sina kläder och med det återanvända dem dels genom att hyra ut dem igen, dels genom att kassera dem och sedan skapa nya tygstycken. Det jag ställer mig frågande till är om den miljövänliga nyttan i sådana fall blir så stor(?).

I en tid där sociala medier spelar en sådan stor roll att det som Black Mirror (S03 E01) gör satir av snart är en realitet, kan uthyrning av kläder snarare bli motsatsen till det som de är ämnade till. Om de nu är ämnade till mindre konsumtion, ty, som Keyser Söze sade, är djävulens största trick att övertyga människan om att denne ej existerar. Kan detsamma sägas om textilbolagen? Utåt försöker de ge sken av att vara miljöns främsta kämpe á la Greta, medan de egentligen ämnar att enbart öka sin försäljning, kosta vad det kosta vill?

H&M:s flaggskeppsbutik öppnar inom en snar framtid och det skall bli mycket intressant att följa hur detta projekt går. Vad tror du – är ”CaaS” här för att stanna, eller är det en tillfällig hause, likt tamagotchi var anno 1996?

Mindset & VD-sjukan

Ytterligare en gång blev inlägget långt, men som jag tidigare har skrivit kan du, läsaren, dela upp din läsning alternativt acceptera att det inte finns några genvägar till kunskap, insikter och reflektioner. Ibland kan det räcka med en rubrik och, eventuellt, en ingress, men detta är enbart vid ett fåtalet tillfällen.

En av de främsta psykologiforskarna när det kommer till psykologi i allmänhet, men personlighets-, social- och utvecklingspsykologi i synnerhet är professor Carol S. Dweck. Hon har varit professor vid Columbiauniversitetet, men är nu professor  i psykologi vid Stanforduniversitetet. Som om detta ej vore nog är nämnda även medlem i American Academy of Arts and Science. Undertecknad är inte ett dugg avundsjuk, då denne, under dessa semestertider, har utsätt sig till områdets "Ove", vilket inte är en roll att negligera...

I Dwecks alster, Mindset - Du blir vad du tänker, går professorn igenom hur ditt mindset påverkar hur du för dig i olika situationer. Jag har tidigare läst många böcker inom nämnda genre i allmänhet, men populär- och utvecklingspsykologi i synnerhet, men detta till trots gav denna bok lite nya perspektiv. Ofta kan jag känna att mycket av det som står i alster likt dessa är att det är "same same, but not different". Emellertid finns det, ofta skall tilläggas, vissa små, ändock nyttiga, guldkorn att finna i de flesta.

När jag läste denna kom jag vid ett par tillfällen att komma på mig själv med att dra paralleller till flera av börsens framträdande personer, såsom Karl Johan Persson, VD på H&M (för den som nu inte hade vetskap om detta...), vilket implicit återkommer genom nedan text.

Dweck lyfter fram att det finns två olika sorters mindset; det statiska och det dynamiska.Människor som har ett statiskt mindset är människor som tror att egenskaper tillika förmågor är huggna i sten. De drivs av ett starkt behov att visa vad de går för, om och om igen. De går med övertygelsen att de enbart har en viss mängd intelligens, en viss personlighet, en viss moraluppfattning et cetera och att det då är bäst att visa upp rejäla doser av detta då tillfälle ges. Att visa sig något mindre bra för en specifik uppgift eller i en specifik situation duger inte, för det är att vara svag och att utsättas för svårigheter som de upplever att de ej kan bemästra på en gång är ekvivalent med nederlag och skam. För personer likt dessa handlar "Livet" om att visa att de kan, istället för att lära/att bli/att utvecklas. Kan jag inte visa att jag är bäst, eller bland de främsta, finns ingen idé att jag ens försöker. Det som är fascinerande med denna tanke är att underförstått, och i det omedvetna, har hjärnan ett mindset; en tro att den ej kan utvecklas och att allt är, mer eller mindre, redan bestämt. Evolutionsteorin, vad är det?

Ett exempel som kan lyftas fram är Eros, som idag har fått tillbaka sitt halvterminsprov. Betyget är strax över godkänt och detta gör att Eros blir besviken. Inte nog med detta upptäcker han, då han går tillbaka, med tunga steg, till sin bil och där upptäcker att han har fått en p-bot. I sin frustration ringer han sin vän för att dela med sig av sin dag och dessa händelser, men upplever sig något avspisad av vännens svar.

En person som har ett statiskt mindset skulle vid detta tillfälle tänka: "jag är fullständigt misslyckad", "Jag är en looser", "Någon däruppe gillar inte mig", "livet är orättvist och det lönar sig inte att anstränga sig", "jag är den mest otursförföljda människan i hela världen" et cetera.

Personer med ett dynamiskt mindset är, föga förvånande, av raka motsatsen. Dessa går med övertygelsen att hinder, utmaningar, prövningar, svårigheter med mera är sådant som gör att de utvecklas och blir smartare och bättre. Misslyckande existerar inte, utan när de ej lyckas ser de detta som en lärdom och att en orsak till att de inte lyckas kan bero på att de inte anstränger sig tillräckligt eller ännu inte riktgt förstår, ännu. Just detta "ännu" är något som jag ofta poängterar för mina elever, vilka jag alltid försöker hjälpa att se/förstå att skolan handlar om att lära för livet, inte att lära för provets skull, eller gud förbjude; lärarens skull. Jag är noga med att säga att "ja, det är svårt att skriva en uppsats och du kan inte allt, ännu (underförstått; men du kommer att lära dig; att utvecklas; att bli bättre, kunnigare och smartare). Detta försöker jag berätta och visa via såväl ord som sätt; jag är noga med att säga att jag ej kan allt och att jag alltid lär mig; alltid utvecklas och detsamma gäller för dem. Anledningen till att jag, och de, gör detta är att det finns en "hunger" och ett mindset som inte ser misslyckanden, utan möjligheter.

De med dynamiskt mindset lever enligt devisen "Att bli är bättre än att vara". Just denna mening är, när den ges tid att reflekteras över, mycket träffande. Att bli betyder att du alltid är på väg mot något; alltid vill något; alltid vill utvecklas. Förvisso är det skönt och härligt att vara bäst; att vara något. I alla fall för en kort stund, men på dag 311 är det inte lika roligt, anser jag.

"[...]De ser sig inte som värdelösa[...]"

Hur skulle en person med ett dynamiskt minset ha förhållit sig till ovan exempel med Eros? De skulle ha tänkt tankar såsom "jag måste planera mina studier bättre och studera mer", "jag måste bli mer noggrann att titta var, när och hur jag kan parkera", "min vän har säkert en dålig dag, vilket är anledningen till att jag just nu känner mig avspisad" et cetera. Som framgår försöker de att finna lösningar; de vill lösa en situation/ett problem och de reflekterar kring hur de kan göra. De ser sig inte som värdelösa och, för alltid, dömda till att skrattas åt.

Som framkommer är de som har ett statiskt mindset aviga till utmaningar som de direkt inte kan bemästra, som om alla föddes till proffs, medan de med dynamiskt mindset ser utmaningar som ett tillfälle att utvecklas, lära sig mer och sedan kunna avancera ännu mer. Den positiva spiralen kan ej vara tydligare!

Det statiska och dynamiska kan ses i olika tillfällen, sfärer och vid olika situationer. Ett exempel är när dessa får tillbaka feedback eller ett betyg på ett prov. De med statiskt mindset är enbart intresserade av själva betyget och poängen. När de istället får information och feedback på hur de kan utvecklas och göra uppgifter likt de på provet ännu bättre, tar de ej åt sig (mycket), för de går, på ett omedvetet plan, med en övertygelse om att de flesta förmågor/egenskaper är, från början av livet, redan är satta (vilket är en konsekvens av att de undviker att konfrontera sig med utmaningar). Föga förvånande, igen, råder motsatsen gällande de med dynamiskt mindset.

"[...]men som snabbt slagits ned likt Foreman i "Rumble in the jungle"[...]"

Jag tror att det finns flera småsparare som har givit sig an börsen med ett stort sug; en stor vilja att tjänas pengar, men som snabbt slagits ned likt Foreman i "Rumble in the jungle". Detta hör nog till vanligheterna, men det som sedan skiljer är att det finns de som ger upp, för de lyckades ju inte (likt de skulle ha varit proffs på förhand; som om allt skulle vara "medfött" och redan satt i deras gener/gem) och de som ser motgången (observera; inte "misslyckandet") som ett sätt att lära; "Hur kan jag göra annorlunda?", "Vad var det som gjorde att jag fick detta resultat?" et cetera. Ännu en gång framkommer; "Att bli, eller att vara." och hur det sistnämnda är ett destruktivt mindset.

"Nej, jag har inte misslyckats. Jag har kommit på 2000 sätt att inte göra en glödlampa" (T. Edison)

Det dynamiska och statiska mindsetet kan ses bland chefer. Dweck kallar detta för "VD-sjukan" och lägger fram flera exempel, varav ett är Lee Iacocoa, som var VD för Chrysler Motors. Efter sina första framgångar som chef på bolaget anser Dweck att Iacoccoa liknade hennes fyraåring med ett statiskt mindset. Han tog hela tiden fram samma bilmodeller med enbart ytliga förändringar. Tyvärr var det modeller som ingen ville ha. Samtidigt hade japanska tillverkare börjat att tänka om helt när det gällde hur bilar skall se ut och vilka egenskaper de skulle ha. Vi vet alla hur det blev, ty det dröjde ej länge innan japanska bilar tog marknaden med storm.

Chefer ställs alltid inför sådana val; skall de genast ta itu med sina brister; sina tillkortakommanden, eller skall de skapa en värld där de inte har några sådana? Iocaccoa valde det senare. Han omgav sig med ja-sägare, gjorde sig av med kritikerna och tappade snabbt greppet om vart marknaden var på väg. Iocaccoa hade, som framkommer, svårt att möta utmaningar, så istället valde han att sopa dem under mattan. Är detta något som kan kopplas till Karl Johan Persson? Kanske, men jag har, i takt med tiden, allt mer kommit att bli mer avig till denna tolkning, vilket framkommer i den fortsatta texten.

Chefer står även inför ett annat dilemma; de kan välja kortsiktiga strategier som ökar bolagets aktiekapital och får dem att se ut som hjältar. Eller så kan de arbeta för långsiktiga förbättringar - riskera missnöje från Wall Street, då de lägger grunden för bolagets hälsa och tillväxt på lång sikt.

Två exempel på ovan finns att se. Albert Dunlap, som själv har sagt att han har ett statiskt mindset(!), som rekryterades 1996 för att göra bolaget Sunbeam lönsamt. Han valde kortsiktsstrategin att framstå som hjälte på Wall Street. Aktien sköt i höjden, men i det långa loppet kom bolaget att gå omkull, då det anno 2001 ansökte om konkurs. Men, hej, han fick ju i alla fall vara "hjälte" ett tag...!

Jag har ej läst denna bok, men frågan är om det inte är en skönmålning med ett stort "S", då, förvisso från Wikipedia tagen, fakta säger att det inte är rent mjöl som han tycks använda då han arbetar.

Motsatsen finns hos Lou Gerstner. Denne kallades in för att lösa IBM:s stora kris 1993, då aktien stod i ca 11 $, för att vända utvecklingen i bolaget. Han satte igång med den enorma uppgiften genom att se över IBM:s struktur, kultur och policyer. Under denna tid stod aktien stilla samt sjönk något, ändock ej nämnvärt. Samtidigt var Wall Streets kommentarer mycket spydiga och ni kan ju gissa att det inte fanns så många "köprrekommendationer". Faktum är att Gerstner kallades för en flopp! En dålig chef som inte förstod problemen; inte förstod hur att lösa och istället gick omkring och bara "lallade runt". Några år senare var dock IBM åter ledande inom sitt område och innan Gerstner avgick år 2001 stod aktien i över 122 $,

Se gärna videon om Gerstner nedan; om hans idé och mindset.

Inlägget har redan nått ett par spaltmeter för mycket, men jag tror, och hoppas, att texten har varit berikande och att kopplingar till flera bolag i allmänhet, men kanske H&M i synnerhet, framkommer. Har K-J Persson att statiskt eller dynamiskt mindset? Jag är verkligen kluven. Jag har tidigare varit mycket avig till honom, men efter att ha läst mer börjar detta att ändras.
Sedan finns även vinster i denna text att reflektera över kring sig själv och sina närmaste - är jag en person som vill bli, eller en som är? Vilket är bäst och varför?

Hennes & Mauritz

"Mystisk fågel, se 'fenix'". Likt detta lyder nationalencyklopedins definition för "Fågel Fenix". En mer ordrik definition på detta begrepp står bland annat att läsa i Plinius den äldres anteckningar, men även i andra diverse legender. Allt från en fågel som bränner sig själv på bål för att sedan återuppstå i en ny gestalt ur dess aska till en fågel, då åldern blir högre än en bloggares sparkvot och ryggen mer krokig än Maggans omtalade ostkrokar, som tillreder sig själv ett näste ur vilken en ny fågel träder fram så snart den gamla har dött, är axplock från dessa skrifter.

Till vardags brukar Fågel Fenix associeras med en f.d. "stjärna" som fått lida ett Golgatalopp värre en Mr. Kristus himself och som sedan, mot alla förväntningar, lyckas med det omöjliga och återuppstår ännu starkare än tidigare (ännu en gång; jämför med Mr. Kristus himself)

Just nu finns det i Sverige ett bolag som får lida sitt Golgatalopp och, nej, jag pratar inte om fingerbolaget. Bolaget är, föga förvånande, H&M, Svea rikes vackraste klenod; dess skrytobjekt; dess Ikea för kläder, barnarbete, dåliga reklamkampanjer et cetera.

Mycket har sagts om Hennes & Mauritz och många bra tillika adekvata inlägg bland bloggarna har skrivits. Vad är det som har gått snett, varför, varför har ledningen ej agerat och, kanske den viktigaste frågan; kommer de klara av att vända en mycket negativ trend?

I krigsgudens månad anno 2015 var H&M:s börsvärde ca 600 miljarder kronor, lönsamheten 40 %, P/E på 28 samt låg värderingen på eget kapital på höga 16 gånger. En jämförelse till detta är att snittet på Stockholmsbörsen då var P/E 17, där värderingen på eget kapital på dryga 3 gånger och lönsamheten cirka 13 %. Som tydligt framkommer var H&M extremt högt värderat och kanske var detta med rätta?

Vad var orsaken till denna höga värdering, dvs. vad hade H&M gjort rätt och vad hade gått dem rätt?
I mycket stor bidragande orsak stavas "dollarn", då bolagets inköp sker till 90 % i denna valuta. En låg dollar är ekvivalent med låga produktionskostnader och vice versa, vilket syns idag. De fyra åren som föregick anno 2015 hade alla haft en låg dollar på ett snitt om ca 6, 60 SEK. Då det framgår i H&M:s årsrapporter från nämnda år skedde 90 % av inköpen i dollar och resten i euro. Detta, men även andra faktorer, gjorde att bolaget klarade av att hålla en vinstmarginal på hela 59 %.

Börsvärdet på 600 miljarder har idag sjunkit till modesta 230 miljarder. vilket är detsamma som 60 %. Även SME:s vinstprognoser, som vid år 2015 låg på 29 miljarder, har sjunkit till cirka 20 miljarder, vilket är en sänkning om 30 %. Gällande P/E är det idag 15, medan Stockholmsbörsen P/E ligger på 17. Således handlas H&M under snittet, vilket mig veterligen är mer sällsynt än att se Chansar Mest hylla något drickbart som kommer från Italien, eller för den delen, någon annanstans på planeten Tellus som inte stavas "Frankrike". Beträffande relation till eget kapital är detta nu 3,9 gånger, vilket förvisso är lite över snittet ändock lågt historiskt. H&M är även bättre än snittet gällande ROE, vilket ligger på cirka 30 % mot börsens 12-13 %.

De senaste åren, sedan 2015, har bland annat medfört en högre dollar, som idag tycks ha positionerat sig kring 8 SEK. Utspätt på 2015-2017 har dollarn stärkt med cirka 23 %, vilket har medfört högra kostnader för familjen Persson. Vad leder detta till? Jo, nämligen att vinstmarginalen i produktion har dalat från 59 % till 54 dito, vilket inte bör ses som annat än kraftiga nedgångar i resultaträkningen.

Dollarn, okej, men är detta allt?

Dollarn påverkar, absolut. Emellertid är den ej ensam till Hennes & Mauritz negativa utveckling. En annan kostsam (haha) kostnad är bolagets stora satsning i datateknologi, men även i produktkoncept. Från 2012 har H&M spenderat 6 miljarder på datainvesteringar, vilket är cirka 700 miljoner per år. Räknat i ostkrokar är detta cirka 41 176 470 påsar. När de senaste årens årsredovisningar studeras syns en tydlig acceleration de senaste två åren. Cirka 600 miljarder på kostnadssidan är en plump som inte är liten i en balansräkning, även om bolaget heter "Hennes & Mauritz".

Dollarn, investeringar... är det något mer?

Det får ej glömmas att H&M även har konkurrens och motståndaren med ett stort "M" stavas Zalando, som följs av det lilla "m:et", som stavas Inditex. Intressant är H&M ej tappar mot det förstnämnda på dess huvudmarknader, Tyskland, Österrike och Schweiz, vilka utgör cirka 60 % av bolagets marknad. Gällande övriga Europa går Zalando med förlust.

Är e-handeln vad Apples touch screen var för Nokia? I sådana fall är P/E 15 dyrt, mycket dyrt för att vara ärlig. Om H&M:s nedgång mer handlar om dollarns påverkan samt enorma investeringar mer än ren och skär, därtill sund, konkurrens kan dagens P/E ses som aptitligt.

Ledningen i allmänhet, men förslaget om årets "utdelning" i synnerhet

Att säga att K-J. Persson har ett entydigt förtroende vore att överdriva; ja det vore som att ljuga. Gång på gång har denna man anklagats för att styra bolaget mot avgrunden och hittills tycks dessa siare á la Teresias ha fog för sina uttalanden. Gång på gång har denne, med styrelsen i ryggen, sagt att "vi kommer snart att vända. Snart kommer våra investeringar att bära frukt. Snart...". Jag har sett, lyssnat och tagit åt mig dessa sedan 2015, då jag gjorde mina första köp i bolaget. Sedan dess har få positiva saker hänt; kursen har sjunkit, marginalerna har pressats och VD:ns förtroende grusats.

Det senaste (galna) utspelet från ledningen kom med rapporten den 31 januari 2018. I denna kunde följande läsas:

"Mot bakgrund av fortsatt stora investeringar inom bland annat digitalisering kommer styrelsen att utreda (förf. markering) möjligheten att erbjuda alla aktieägare en möjlighet att återinvestera erhållen utdelning i nyemitterade H&M-aktier"

Observera min kursivering av begreppet "utreda". En fråga jag instinktivt tänkte var; vad var det som behövdes utredas och varför ej utreda detta innan man kommunicerar med marknaden?
Många såg först detta budskap som en bra sak; "Pengarna kommer att hållas inom bolaget." Förvisso sant, men när envar fått reflektera mer än tre sekunder uppkom nog följande tankar:

1. Om jag ej vill återinvestera kommer mina aktier att spädas ut, vilket gör att de tappar i värde. Således är det egentligen inte ens ett alternativ jag får, utan det är mer en icke-fråga; jag måste återinvestera.
2. Familjen Persson ökar sitt ägande från ca 46 % till 48 % (inom ett par år kommer de ha 50 %).
3. Detta utspel kan ses som att de ej har råd att betala en utdelning via det fria kassaflödet, men istället för att sänka den ber de aktieägarna att återinvestera den (således finns det en prestige i att inte sänka utdelningen, vilket Persson den äldre har dementerat).

Paradoxalt är/var att om man anser denna reklambild rasistisk så är man rasist. Mamman hävdade att hon ej ansåg detta rasistiskt (bra) men att dialog med bolaget om ett eve. skadestånd hade påbörjats....

Diskussionerna kring utdelningen och dess hållbarhet har funnits sedan nedgången från toppen anno 2015, men har kommit att ljuda mycket högre de senaste åren. År 2017 kom man att splitta utdelningen på två olika datum, vilket kan ses som att man ej har råd att skyffla ut all på ett och samma datum. Hos många kom detta att mötas som en icke-fråga och jag tillhörde nog mer denna skara än de som såg mycket misstänksamt mot detta förfarande. "Bara jag får mina pengar", var en tanke som fick mer plats än övriga, mer kritiska tillika misstänksamma, hos mig.

"Utredningen" av att kunna erbjuda återinvestering med årets utdelning kom att grusas relativt snabbt och den 12 februari kom ett uttalande från bolaget att på grund av bland annat skattetekniska hinder kommer man betala ut utdelning likt förra året; 9, 75 kronor spritt på två tillfällen, den 11/5 samt 13/11. För mig är detta uttalande ekvivalent med att ledningen just nu ej vet vad de gör och att förslaget från rapporten den 31 januari var ett desperat försök att nå ett halmstrå, något som de ej lyckades nå.

Det absolut bästa H&M kan göra nu är att sänka utdelningen till 2-3 kronor, vilket täcks av det fria kassaflödet. Hellre ett sunt och "hälsosamt" bolag som klarar av att stå på egna ben, än ett skuldbelagt, som ej förmår att resa sig ur sängen. Emellertid tror jag att den som vågar yttra ett sådant uttalande i styrelsen åker ut med huvudet före.

I rapporten kom det också att presenteras de senaste siffrorna, där det stod att försäljningen steg med 1 %(!) medan man samtidigt hade ökat antalet butiker samt utökat onlinedelen. Detta är en eufemism för "negativ försäljningstillväxt" och "vi säljer mindre än förra årets jämförande kvartal". Man berättade även att online växer, vilket även kom att bedyras på bolagets kapitalmarknadsdag... förlåt, innan denna. Gällande online har man tidigare sagt att det är snarlika marginaler jämfört med butik. När man nu har börjat med att erbjuda gratis frakt blir min fråga hur pressade dessa marginaler blir? Är det lönsamt att lilla Anna i Motala köper ett par trosor och ett armband för totalt 40 kronor, där frakten ligger på mints detsamma?

Carry on folks, there is nothing to see or question here.

Kapitalmarknadsdagen

Gällande kapitalmarknadsdagen framkom lite intressanta fakta, men mycket lämnade outsagt. Här kommer ett litet axplock:

På de onlinemarknader som H&M Gruppen öppnade före 2012 står e-handeln för mellan 19 och 27 procent av den totala försäljningen.På de onlinemarknader som öppnats mellan 2013-2017 står e-handeln för 1-16 procent av den totala försäljningen

H&M har tidigare sagt att e-handelsdelen står för 25-30 procent av total försäljning på "vissa etablerade marknader" utan att precisera sig ytterligare... undrar vilka "etablerade marknader" som ligger över de 27 % som nämns i första meningen...

Stefan Persson: "Det finns osäkerheter om var H&M-gruppen står, och ledningen har förstått behovet av ökad transparens" [...] "Vi förstår behovet av mer transparens, då vi har underperformat både sett till marknadens och våra egna förväntningar", sade han. Min fråga/tanke: vad var bolagets förväntningar och hur svårt kan det vara att hålla dem? Skillnad är om man skall uppnå en viss försäljningskvot e.d., då väder (haha) kan spela roll. Men har man inom bolaget kommit fram till att vi skall säga X när X inträffar et cetera, så har jag svårt att se vad det svåra är... 

K-J. P: H&M-gruppen har en plan för att skapa lönsam tillväxt, en plan som i huvudsak omfattar en fortsatt utveckling av befintliga varumärken, ett ökat fokus inom varuförsörjningskedjan samt att skapa ny tillväxt.När det gäller H&M-varumärket har vi inte förbättrat oss tillräckligt snabbt. Vi är grovt räknat på samma nivå som vi var för några år sedan. Vi har tappat lite fokus, sett minskad trafik i butikerna och kunderna köper mindre (minskad konvertering)", sade Karl-Johan Persson och tillade: "Vi måste ta ett stort steg för att säkra att butiksmiljön är mer inspirerande och mer relevant." Vackra ord som påminner om hur den snälla och rara barnet blir påkommet med fingrarna i godispåsen, trots att det tidigare lovat att inte äta förrän efter middagen, där alla grönsaker skall ha ätits upp. Ord är en sak, agerande och handling en annan. Just nu, och de senaste fyra-tre åren har det mer varit det förstnämnda än det sistnämnda. Jag litar ej på dessa ord förrän bevis börjar skönjas.

Karl-Johan Persson får, sade han, mycket frågor från utomstående om H&M-varumärket har tappat sin position hos kunderna. Så är det inte, bedyrade han, "men vi har inte förbättrat oss tillräckligt snabbt": H&M befinner sig på ungefär samma nivå som för några år sedan vad beträffar mode, kvalitet, och så vidare. Att ett modeföretag, vars affärsidé är "mode till ett billigt pris" inte lever upp till 50 % av denna menings innebörd är inget annat än skandal.


Sedan 2015 har det, enligt mig, mer varit snack än verkstad och frågan är om detta kommer att ändras kommande kvartal och år? Kommer detta hangarfartyg, denna pråm att vända?

Som framkommer på dessa diagram går kostnader per kund upp (vilket syns med en sjunkande bruttomarginal) samt att deras investeringar, i såväl butikskoncept som e-handel, inte (hittills?) är lönsamma.

Källa: Börsdata.se

Källa: Börsdata.se

Läs gärna även Gottodix mästerliga inlägg om H&M.

En furste eller en narr?

Många är vi som ständigt ser och får höra allt mer negativt om H&M. Från att ha haft fler köp- än säljrekommendationer, råder nu det omvända. Förvisso tror jag det är få som låter sig styras av dessa, men det speglar ändå den kortsiktiga marknadens syn detta svenska storbolag.

Onsdagen den 29/11 publicerades en intervju med Stefan Persson, ordförande i H&M, i Dagens Industri. I denna framgick, föga förvånande, att han ej ser några direkt stora hinder för bolaget och dess framtid. Därtill anser han att det är för mycket fokus på online och för lite på butiker. Slutligen diskuteras utdelning och denne konstaterar då att det ”inte finns någon prestige” i detta, vilket ömsom kan tolkas att han inte drar sig för att sänka, ömsom att han vet hur att spela teater.

Som långvarig ägare i detta bolag studerar jag ej kvartal, ej heller halvår. Istället fokuserar jag mer på årsredovisningar och vet att förändringar, oavsett art, ofta tar längre tid än vad såväl jag själv som marknaden tror. Emellertid kvarstår min kritik mot att låta K-J Persson sitta kvar som VD. Det är uppenbart att denne ej lyckats förvalta det förtroende tillika uppdrag som han har. Gång på gång har hans få utlåtanden visat sig vara felaktiga och min åsikt är att det är dags att klippa navelsträngen.

I samband med Q2 gick bolaget ut och berättade att man skall sluta redovisa månadsförsäljning och istället införa kapitalmarknadsdag. Detta såg undertecknad som bra nyheter och blev extra tillfredsställd att de gav signal om att ha denna under Q4 anno 2017. Denna dag kom sedan att skjutas upp till februari anno 2018. För mig är detta ett tecken på att utvecklingen inte går som bolaget önskar och således hoppas de att köpa sig lite tid. Problemet är att det kan bli än värre och att de kan komma att ångra att de ej tog tjuren i hornen då de skulle ha gjort detta.

"[...]ge bilden av en stor mans ryktbarhet[...]"

Det återstår och se vad som kommer hända på denna kapitalmarknadsdag, men klart är att vi är många, såväl troende, såsom Lundaluppen, som kättare, såsom Fundamentalanalys, vill få uppleva något som kan liknas med ”kommunikation”. Gällande sitnämnda vill jag varmt rekommendera dennes senaste inlägg på tradingportalen, som behandlar just H&M.

Beträffande K-J Persson förstår jag att han ej haft det lättaste arv att bevara och utveckla, men att döma av vad som framkommit i det offentliga är hans insats under all kritik. Ja, nästan på regeringsnivå, vilket inte säger så lite…

Om han hade kunnat sin (litteratur)historia, hade han kunnat lära sig mycket. Låt oss se hur väl denne Persson står sig i förhållande till Niccoló Machiavellis tips till furstar.

1.     ”Fursten får gärna vara osams med stormännen. Det viktigaste är att hålla sig väl med folket, annars kan man störtas”
Ja, inte är det många ”stormän” eller några utvalda ur ”folket” som har känt sig så väl behandlade, eller?

2.     ”En klok furste kan följaktligen inte, och bör inte, hålla ord, när detta är till skada för honom och när de skäl som förorsakade hans löften inte längre är för handen. Om alla människor var goda skulle denna föreskrift inte vara riktig, men eftersom människorna är onda och inte är ordhålliga mot dig behöver du inte vara ordhållig mot dem.”
Kapitalmarknadsdagen någon…?

3.     ”Ingenting ger en furste ett så gott anseende som stora krig och personliga stordåd.”
Kriget mot Zalando är inte ens ett krig, det är en slakt där H&M och sistnämnda är ej de som håller i yxan…

4.     ”Det finns ingenting så svårt att ta itu med, ingenting så väldigt att leda, ingenting så osäkert framgång, som att införa en ny tingens ordning; ty den som försöker har nämligen alla dem till fiender som drog fördel av den gamla ordningen och han har endast ljumma försvarare i dem som drar fördel av den nya.”
Ja, detta har han nog läst! Bra jobbat, K-J!

5.     ”En vis person klandrar inte någon som har tillgripit en extraordinär åtgärd för att organisera ett kungarike eller konstituera en republik. Även om handlingen är klandervärd, urskuldar konsekvenserna honom […] ty den som brukar våld för att förstöra skall klandras, inte den som gör det för att förbättra.”
Herregud – även detta tycks han ha läst.

6.     ”Det är således klokt att inte upplysa någon om dina planer utan att handla i enlighet med de exempel som lämnats eller, om du ändå vill tala om dem, bara göra det med en person.”
Okej, nu börjar det bli för mycket… frågan är om K-J ändå är någon att räkna med?

7.     ”En furste bör således inte ha någon annan målsättning eller annat i tankarna och inte göra något annat till sin plikt, förutom kriget och dess regler och åtaganden.”
Hmm… stundom står att läsa hur K-J Persson investerar i diverse techbolag e.d. i tidningar såsom Dagens Industri.

8.     ”Framför allt bör en furste bemöda sig om att i vad han än gör ge bilden av en stor mans ryktbarhet och en lysande tankeförmåga.”
Phu… trodde att K-J skulle vinna denna kamp. Sofokles ett steg fram, K-J ett steg bak.

9. ”Entreprenörer är de som har förstått att det är en liten skillnad mellan problem och möjligheter och har förmågan att vända dem båda till sin fördel.”
   Ännu en sida som K-J hittills ännu ej förkovrat sig i. Skärpning!
   
10. ”Det är bättre att vara försiktig hundra gånger än att bli dödad en gång.”
    Hmm. Gång på gång har det förmedlats att H&M investerar massor i sin onlineverksamhet och att detta kommer att visa sig 2017… förlåt, 2018 var det visst. Undrar hur försiktig man har råd att vara?

Som framkommer måste K-J Persson antingen ha skippat litteraturstudierna under sin skolgång, eller gjort konststycket… förlåt; det hemska (läraren inom mig måste släppas fram) att ögna igenom boken och sedan förlita sig till rent och skärt ordbajseri. Frågan är om det är detta vi ser även nu?