Hur att hantera extra och oplanerad inkomst?

Detta blir nog bloggens kortaste inlägg under dess korta historik. Dock är den filosofiska frågan angenäm och möjligtvis kanske den säger något om hur man är som en person(?). Om det vågar jag ej uttala mig om, då jag inte hittat några adekvata argument för såväl det ena som det andra lägret. Dock letar jag just nu bland de filosofiska pappersbuntar (läs: böcker) som jag har hemma för att se om denna fråga finns diskuterad bland "de visa".

Förställ dig detta; Du är DU (och eftersom du läser denna blogg har du en ekonomisk medvetenhet; du vet vikten av inkomst/utgift samt hur mycket makt du de facto har över ditt liv, ditt kapital etc.) och just nu är du ute på en promenad. Plötsligt hittar du 500 kr på vägen. Ingen person syns på långa vägar. Du tittar dig ännu en gång omkring; ingen syns till.

I denna fas i berättelsen brukar många liknande dito om etik och moral stanna upp och fråga: "vad skulle du göra och varför?". Dock tänker jag fortsätta och göra det enkelt för dig. Du tar pengarna.

Frågan jag vill komma till är istället: hur hanterar du dessa? Är det pengar som du kan spendera hej vilt, då de egentligen inte är "dina"? Eller räknar du dem som till dina andra, hårt inarbetade, dito och håller i dem likt de vore de sista du hade?

Nu kommer en lite rolig ändock konstig framställning av mig som person komma fram och jag vill betona att den på intet sätt säger mycket om mig, men visst avslöjar den ändå lite.

Likt många(?) har jag en standardfrukost som jag ofta äter; grekisk yoghurt, musli, proviva, te, bröd, smör och pålägg. Näst intill alltid köper jag min grekiska yoghurt på Lidl, då den är den absolut bästa vad gäller pris kontra smak och konsistens. Tidigare åt jag Lindhals grekiska yoghurt, men efter bara ett försök med Lidls dito var valet enkelt - såväl godare frukost som mer pengar kvar kassan, då det skiljer cirka 7 kronor de båda märkena emellan.

Nu har jag hittat en ny favorit, men som är EXTREMT mycket dyrare: Fontanas grekiska yoghurt. Denna ligger på 33 kr jämfört med Lidls på 20 kr. Att tillägga är att en burk av Lidls yoghurt räcker till fyra frukostar för mig medan Fontanas räcker till 3 stycken. Således....lyxfällandyrt!

Och varför pratar jag om något så banalt som detta undrar du? Jo, nu kommer vi till punkten om hur jag skulle tänka kring dessa 500 kr. Jag skulle se dem som "extra/spenderbara" pengar på sådant jag behöver men som kanske räknas inom kategorin "extra dyrt". Lägga dem på det jag vill, oavsett kostnad kontra kvalitet, smak etc. Jag skulle också tänka mig att bjuda kompisar, familj e.d. på mat/fika/bio men jag skulle nog inte köpa mig t.ex. en tröja endast utifrån att jag vill ha den (men egentligen inte behöver den, för då hade jag redan köpt den).

Kort sagt: jag skulle plocka upp femhundringen och använda den till att köpa sådant som jag konsumerar, men då unna mig lite dyrare/lyxigare dito; finare/dyrare vin, kött, yoghurt, fisk et cetera. Andra kanske tänker att de fortsätter köpa/göra precis som vanligt och ser det hela som en extra inkomst på 500 kr (och fortsätter leva "snålt").

Hur skulle du göra med denna femhundring? Skulle du spendera hel vilt på vad som helst? Skulle du göra lite mer likt mig? Eller skulle du spara den och fortsätta konsumera likt du ej hade hittat den?

Säger detta om hur man är som person och hur man handskas med "oförutsedda" pengar? Låt oss applicera det hela på investeringar. Du får 50 000 kr i arv; hur spenderar du dem? Hej vilt på förhoppningsbolag á la Anoto e.d., eller köper du kvalitetsbolag som ändå är lite väl "dyra" för tillfället? Eller, lägger pengarna i krigskassan och fortsätter din investeringsstrategi precis som vanligt?

Kanske jämför jag äpplen med päron, men jag finner ändå denna filosofiska tillika hypotetiska fråga intressant.

Emotionella konton?

"There is nothing in the world so irresistibly contagious as laughter and good humor" Scrooge

Pengar är ett känsligt ämne, vilket jag tror vi alla är medvetna om. Krig och konflikter, äktenskap och vänskap, hälsa och flourishing har genom historien påverkats av pengar. Detta är nog en kunskap för gemene man. Dock, utöver att pengar de facto är ett känsligt ämne, hur påverkar våra känslor vårt förhållande till dessa? Vi har tidigare varit inne på ämnet när jag skrev om Is happiness for sale? men här försöker jag angripa från ett annat perspektiv.  

När vi får en summa pengar placerar vi den alltid i en speciell kategori, ett "mentalt konto". Det är beteendeekonomins tydligaste fynd. Vi sätter vår lön på ett konto, sparpengar på ett annat, vinstpengar på det tredje och arvspengar på det femte. Hur vi sedan hanterar och spenderar dessa likvider beror till stor del på vilket mentalt konto vi placerat dem i. Mycket exempel och forskning visar att användandet av dessa mentala konton mer ofta än sällan leder till irrationella beteenden och beslut.

De senaste årens forskning har visat hur mentala konton har en stor emotionell laddning. Och mer än så, nämligen hur vår sinnesstämning påverkar vår vilja att spendera pengar, vilket vi tidigare diskuterat här.

Tänk dig att du får ett brev som förklarar att du fått en summa pengar från en släkting. Bara några dagar tidigare har du fått reda på att släktingen har en obotlig sjukdom. Tror du att det påverkar ditt sätt att spendera/använda pengarna?

Peter McGaw, professor i marknadsföring och psykologi, har i en rad studier visat att detta har en stor påverkan. Vissa deltagare utsattes för ett scenario där pengarna hade en tydlig negativ emotionell laddning. Andra fick veta att pengarna istället var en lotterivinst och blev således förknippade med mer positiva känslor. Studierna visade att en negativ emotionell "stämpel" gör att man spenderar pengarna på mer nyttiga ändamål, såsom välgörenhet, utbildning eller hälsosam mat. Lotterivinster, som mer har en positiv emotionell "stämpel", spenderades istället på Iphone 65, Playstation 39, BMW X5, inköp av en grekisk ö etc.

Slutsatsen är tydlig: pengarnas emotionella laddning har stor påverkan på vår konsumtion och hur de spenderas. Hur ofta har du inte gjort, eller varit riktigt nära att göra, ett aktieköp när du varit på ett extra bra humör och börsen varit blå?

"If you cannot control your emotions, you cannot control your money" Warren Buffet

Dock, pengar och känslor är ett komplext ämne, vilket vi ska se ytterligare exempel på.

Du som har läst eller sett på Charles Dickens`"En julsaga" (kan varmt rekommendera denna) vet att Ebenezer Scrooge är snål, sniken och självcentrerad, dvs. raka motsatsen till den svenska regeringen i denna flyktingskris. Dessutom verkar han också ganska olycklig. Han vill inte spendera sina pengar på någon annan än sig själv. Men, efter att ha fått besök av några, minst sagt, karismatiska varelser förändrar han sitt sätt att spendera och hjälper andra människor i grannskapet. Då når han något som närmast kan liknas vid flourishing. Troligtvis hade inte Charles Dickens ekonomisk psykologi, filosofi därjämte lyckoforskning i åtanke då han skrev historien, vars orsak var att betala av en skuld, men hans karaktär är ett fint exempel på detta.

Kan vi lära av denna karaktär? Kan vi läsa in att Scrooges sätt att spendera pengarna hade påverkan på hans nedstämdhet?

Kanske, då en rad sinnrika studier nämligen har visat att nedstämda personer tenderar att vara både mer självcentrerade och spendera mer pengar på sig själva (jmf. nämnda, Joakim Von Anka m.fl.). Om man ska tro på de senaste årens lyckoforskning, likväl som gammal visdom, är detta en dålig metod för att bli lyckligare - pengar kan inte köpa lycka. Förvisso kan de säkert underlätta, men att kunna köpa en känsla bryter med all logik! Att spendera pengar på sig själv ökar istället ens egen självcentrering - egocentrism - och leder, i längden, till ett ökat missnöje, som i sin tur leder till ökad personlig konsumtion. En negativ spiral blir här tydlig.


Ebenezer Scrooge fick besök av tre spöken som hjälpte honom att förändra sitt beteende. Vi andra kan hoppas på detsamma men får nog mer förlita oss till kunskap och söka hjälp inom psykologin och dess forskning (alt. läsa Kalle Anka). Vi vet exempelvis att konsumtion, god och utförd med rätt orsaker tillika på rätt sätt, leder till en mer positiv sinnesstämning.

Ett tydligt exempel på hur de mentala kontona fungerar och hur de används tror jag står att finna i hur en majoritet av Sveriges befolkning använder sin eventuella skatteåterbäring. Mina vänner och bekanta brukar ofta se dem som en sorts "lotterivinst" och köper ofta något "onödigt" eller "onyttigt". Tänk vad intressant det skulle vara om Skattemyndigheten kunde ge dem en annan emotionell laddning. Kanske skulle folk då bruka sina pengar till mer samhällsnytta, såsom att skänka till diverse hjälporganisationer eller dylikt.

Känslor och pengar är ett mycket intressant ämne som går att attackera från flera håll. Det är fascinerande hur man kan känna sig mer "lycklig" om man är rik (till en viss nivå). Hur kan känslor egentligen hänga ihop med döda materiella ting? Hur kan man säga att man "älskar" sin Iphone, sin bil, sitt hus, sina pengar etc? Förvisso menar nog 99 % inte detta bokstavligt men här väcks ändå en tanke.

Har du några emotionella konton? Hur tänker du kring din konsumtion? Hur mycket spenderar du på dig själv tillika andra och vilka känslor ger det dig?