Utveckling efter ca 4,5 år

Vissa skriver månadsrapporter, andra håller sig till kvartal medan övriga antingen skriver halvårs- eller helårsrapporter. Ej heller skall vi glömma dem som inte skriver överhuvudtaget, vilka kanske är än mer intressanta(!?).

Tidigare, innan jag blev offentlig, var jag mer öppen med min ekonomi och hur siffrorna såg ut. Emellertid är jag inte bekväm med att låta alla och envar få en sådan djup inblick i min privatekonomi och jag skall ej ljuga och påstå att det blev lite tråkigt ett tag, för det var en härlig dopaminkick att få skriva och berätta om utvecklingen och få det skrivet, offentligt.

Jag gör fortfarande noggranna uppföljningar över hur min ekonomis alla nyckeltal utvecklas och det är verkligen en svår känsla att beskriva för alla som inte är insatta i den värld som du och jag rör oss inom. Då jag förstår att det blir mindre roligt för dig som läsare att inte se vad alla procenttal betyder, ämnar jag i alla fall visa hur trenden ser ut.

"[...]Stolt? Absolut, för detta resultat har jag kämpat för[...]"

Det totala kapitalet har, sedan januari 2015, utvecklats med 156 %. När detta delas på de fyra och ett halvt år som har passerats framkommer en genomsnittlig tillväxt på 34,6 %. Jag har ingenting att jämföra med, men jag blir riktigt glad av att se denna siffra. Stolt? Absolut, för detta resultat har jag kämpat för. Det har inte givits till mig likt en leksak i ett Kinderägg, utan det är otaliga timmars med slit, ett dynamiskt mindset, en motivation och en ren och skär ”jävlar anamma” som ligger bakom.

Totalt kapital räknat från januari 2015 till sista augusti 2019

En viktig faktor för det ökade kapitalet, förutom portföljens organiska utveckling, är att spara och här finns många som har som ambition att ha en sparkvot på allt från höga 35 % till superhöga 75 %. Jag är av uppfattningen att ett sparande skall ske utan att det "skadar" individen, dvs. visst handlar sparande om uppskjuten konsumtion, men det får aldrig bli så illa att individen upplever sig lida, för då har det gått för långt.

Själv har jag aldrig upplevt att mitt sparande och min ekonomiska mindset har skadat mig, utan mitt förhållningssätt till pengar och sparande är något som jag ärvt av mina föräldrar, som ömsom har berättat om dess vikt, ömsom visat via sina egna ageranden. Således lever jag på ett sätt som inte erfordrar stora utgifter, men jag drar mig ej heller från att unna mig om viljan och energin finns.

Mitt sparande är högt och en, av flera, stor anledningar till detta är det faktum att jag fyller min (fri)tid med saker som jag just nu vill göra och dessa ting är, mer eller mindre, gratis; studier samt mitt skrivande i allmänhet och min kommande bok i synnerhet (uppdatering om dess status kommer nästa vecka). Dessa två ting tar en stor tid i anspråk och således "missar jag" (läs: nödgas välja bort/tacka nej) vissa andra evenemang. Det är tråkigt, men det ändrar inte faktum - ty när du säger "ja" till en sak, säger du också "nej" till många andra alternativ. Jag har som ambition att bli klar med min master till juni 2020 och därefter kommer mer tid att frigöras, vilket högst sannolikt kommer att påverka utgifterna.

Sedan skall det tilläggas att jag älskar att investera och se pengarna växa, vilket såklart gör att jag vill se till att tillföra kassaflöde till den växande portföljen.

När jag beräknar sparkvot tar jag inte med mina utdelningar, utan det är lön och andra inkomster, såsom försäljningar på tradera e.d., som tas med. Sedan januari 2015 och fram tills sista augusti 2019 ligger årssnittet på cirka 77 %.

Beträffande utdelningar har jag egentligen sommaren 2015 som startposition, då jag i samband med greklandskrisen beslöt att lämna värdeinvestering och istället övergå till en mer utdelningsfokuserad sådan. Dock fick jag även en del utdelningar för räkenskapsåret 2014, vilka tillkom mig anno 2015. Således tycker jag det mer passande att ta med dessa summor i denna redogörelse, som sträcker sig från de som mottogs under 2015 till idag, september 2019.

Sedan 2015 har utdelningarna ökat med 328 %. När detta delas på de dryga 4,5 åren fram tills idag framkommer att ökningen per år har varit cirka 72,8 %. Den största skillnaden syntes mellan 2014 och 2015, vilket ter sig logiskt i och med strategiförändringen. Mellan dessa år ökade utdelningen med 127 %.

Den utdelningssumma som jag erhåller under 2019 känns... surrealistisk. Snöbollseffekten är sannerligen magisk.

Utdelningar från 2015 till augusti 2019

Jag tycker mig ha funnit en väg som tycks leda mot Rom och har inga planer på att göra några större utflykter från denna och vet att jag mer snarare än senare uppnår en utdelningskvot som kommer att kunna erbjuda valfriheter som få är förunnade. Just nu älskar jag mitt jobb, där jag har lika underbara kollegor som elever, och siktar inte på att uppnå någon sorts FIRE, utan det är mer nöjet som driver mig; nöjet att analysera, att investera, att möta utmaningar och utvecklas; att se hur ett frö kan växa och bli en skyddande och skuggkastande palm. Att addera är att jag är helt inställd på att saker kan och med största sannolikhet kommer att ändras. vilket jag har skrivit tidigare om.

Jag fick en fråga för ett par veckor sedan om vad, på ett mer allmänt plan, det är som driver mig. Svaret är, relativt, enkelt: jag vill utvecklas och jag vill förstå. Att "förstå" är ett mål som aldrig fullt ut kommer att nås och just den delen är det som jag uppskattar lite extra, ty Sokrates hade korrekt då han sade att ju mer han visste, desto mer insåg han att han inte visste.

Till alla som har följt mig sedan dag ett och till alla som gör sitt första besök idag - ett stort tack för all stöttning och alla kommentarer som ni har förunnat mig! 

Bokslut 2018

Varning för ett långt inlägg. Således kommer här en sorts innehållsförteckning. Först kommer årets utveckling i min portfölj att diskuteras samt en uppföljning av målen som sattes i början av 2018. Detta följs av spridda tankar gällande vad 2019 kan komma att innehålla och slutligen presenteras en "årets lista".

Ytterligare ett år har nått sitt slut och ett nytt står för dörren, där det b.la. det kommer att vara 500år sedan Cortés landsteg och besegrade Aztékriket, 100 år sedan Versaillesfreden slöts och 100 år sedan fjärde-maj-rörelsen i Kina, där det sistnämnda just nu är Kinas regerings huvudbry. 

Detta år, 2018, har bjudit på mycket och jag tror det är få som trodde att börsens andra halvlek skulle gå så illa som den har gjort. Själv har jag inte berörts något nämnvärt, eller för att vara ärlig; jag har inte berörts alls gällande det sentimentala och psykologiska, utan jag vet att det är exakt såhär spelet går till. Beträffande om jag har blivit berörd rent siffermässigt i portföljen är svaret, såklart, "ja". Portföljen har som mest vart uppe på cirka +14 % detta år och ser nu ut att sluta på - 2,4 %. Grämer jag mig? Njae... visst skulle det vara roligt att hela tiden se ett ökat värde, men då jag främst fokuserar på utdelningar och att begränsa nedsidan är mitt fokus på att bolagen mår bra och fortsätter leverera bra kassaflöde som ömsom bidrar till bolagets fortsatta utveckling, ömsom till mig, och övriga aktieägare, i form av utdelningar.

Då Avanzas sida just nu, nyårsdagens morgon, enbart tycks kunna erbjuda "2019" kan jag inte själv välja datum. Emellertid togs denna bild på nyårsdagen och genom att välja "1 år" framkommer samma data som då jag väljer "i år".

Jag började med en utdelningsinriktad strategi sommaren 2015 och sedan dess ligger jag före SIXRX. Genom att slå detta har min "aktiva" förvaltning varit god. Ser jag till hur mycket arbete, tid och energi som har lagts ned är jag nöjd. Hade jag däremot suttit 24/7 och inte presterat bättre hade jag missnöjd. Således är det av vikt att inte bara stirra sig blind på om SIXRX har besegrats, utan om överavkastningen är representativ och acceptabel utifrån den tid tillika energi som har lagts ned. 

Då Avanzas sida just nu, nyårsdagens morgon, enbart tycks kunna erbjuda "2019" kan jag inte själv välja datum. Emellertid togs denna bild på nyårsdagens morgon och genom att välja "3 år" framkommer ändå en majoritet av de data som önskas visas sedan min start 2014.

Ytterst sällan brukar vinnaren analysera varför denne vann (vilket är synd/en skam), utan det brukar oftast vara förloraren som gör detta och vad denne i sin tur gjorde för fel. Många har varit vinnare under flera år men får nu för första gången känna på en förlust. Ett tips är att se detta scenario som vi befinner oss i som en möjlighet till analys, lärande och utveckling. Ty, what dosen't kill you, only makes you stronger, skall en vis man, kvinna eller ickebinär person ha sagt.

Vid förra årets bokslut skrev jag att jag ämnar ta in mer investmentbolag och detta har jag följt. De investmentbolag som finns i min portfölj är Investor, Industrivärden, Bure, Öresund, Creades, Latour och Kinnevik. Ratos finns kvar, men detta är ju mer att räkna som private equitybolag än ett rent investmentbolag. Svolder lockar, absolut, men då Öresund har en corner i detta fina bolag är jag kluven till att äga det mer direkt. Jag hade förväntat mig att se mer handlingskraft från Traction detta år, speciellt sedan börsens nedgång i augusti, men är det något som de styrande i detta bolag tycks kunna är det att sitta på såväl händer som fingrar. Dock kan ju börsen gå ned ytterligare -10 % och då kanske de utnyttjar sin kassa. Ett intresse från mig finns att ta in dem, men inte till dagens värdering.  

Utdelning
Detta år har kommit att bjuda på en bra utdelningsökning för hela min portfölj. Jag väljer att inkludera extrautdelningar, såsom SHB har gjort, samt utdelningar som skett i form av aktier i bolag, såsom Öresund gjorde med MQ och Bilia, eller som Kinnevik med MTG (jag har sålt samtliga av dessa). 
Utdelningstillväxten, jämfört med 2017, vars utdelningstillväxt var +39 %, landar på +30 %, vilket är mycket, mycket mer än vad jag prognostiserar för. Likt tidigare år är källskatten borträknad.

Totalt kapital
Då marknaderna skakar likt en skallerorms skallra har, såklart, det totala kapitalet sjunkit sett till 2017, då det ökade med +22,5 %. I år, 2018, landar siffran på +8,5 %, Ser jag dock längre tillbaka är trenden intakt; onward and upward. 

Det totala kapitalets utveckling

Sparkvot
Jag brukade redovisa denna, men jag kom att bli mobbad av några få, dryga vänner. Detta har gjort att jag inte vågar berätta om årets...

Portföljen/innehav
Jag är kluven till att presentera mina innehav, då jag inte vill att de elever som jag diskuterar börs och investeringar med skall "copy & paste", utan att först själva läsa på. Hittills har jag enbart sätt bevis på det motsatta. Under denna hösts nedgång har jag varit extra noga med att "stämma av" med dem som är mer aktiva än andra och det har bara varit "jag är lugn och fortsätter köpa med det som jag avvarar från studiebidraget + jag är ung och tiden är på min sida" eller dylikt. Detta är, såklart, underbart att få höra.

Det som jag "kan" visa är detta:

I mitt bokslut för 2017 skrev jag:

"När det är nyår tycks en tendens vara att man skall avge löften, som att en måndag i mars, eller för den delen, en torsdag september, inte anses lika passande för detta. Likt världens befolkning tycks lida av en sorts autism den dagen som avslutar ett år är inget annat än fascinerande; "Jag skall bli än mer tjockare", "Jag skall inte tagga ned, utan tagga upp", "Detta år skall jag banne i mig vara jobbets odåga tillika djävul", "Jag lovar att att börja ta bilen istället för cykeln till jobbet" et cetera. Förra året satte jag ej några mål och för detta år är jag inne på samma linje. Då jag investerar mycket nära index har jag ingen förhoppning(!) att slå detta jämförelsemått. Utifrån detta är det då ej heller logiskt att säga "jag skall slå SIXPRX med X procent".

De mål jag ämnar uppnå ligger mer på det personliga tillika professionella planet.

• Jag ämnar klara av de studier jag återtagit HT17/VT18. Just nu har jag klarat alla examinationer. Klarar jag alla resterande kommer jag bara ha ett år kvar på denna masterkurs i pedagogik.
• Strukturera upp min tid och lösgöra mer sådan för det sociala. ja, jag skall eftersträva att försöka kunna strukturera min tid än bättre för att kunna göra mer aktiviteter förutom de spontana besöken på stadens gym (enbart för dess ångbastu samt jacuzzi... och yoga, då jag "känner" för det) eller de, ändock få, spontana fikastunderna med vänner. Från att ha varit mästare i manipulation därtill fusk i såväl RISK som Ticket to Ride samt Settlers, har mina kunskaper sinat till en nivå likställd Chansar Mests sparkvot. Det. Är. Inte. Okej! Således - frigöra mer tid till vänner, nära och kära.
• Göra en resa till Italien eller Frankrike i syfte att ömsom bara njuta, ömsom besöka vingårdar."

Två av dessa har uppnåtts. Jag tog min magister i juni och fortsätter nu mot en master. Om jag ej gör några uppehåll, eller får andra förhinder, kommer denna att nås i juni 2020. Ett långsiktigt mål som jag har är att få undervisa cirka 50 % på universitet (och vara kvar 50 % i "verkligheten/praktiken") och då främst på lärarutbildningen. Den utbildning som idag erbjuds blivande lärare är under all kritik och gällande pedagogik och didaktik, för att inte nämna bedömning, saknas mycket. Mycket. Och detta är inget annat än tragiskt, för skall Sverige AB klara sig krävs bra skolgång för samtliga elever i syfte att ständigt hävda oss som en kunskapsnation. Om lärare inte ges bästa möjliga förutsättningar att hjälpa unga elever med detta... ja, det krävs ingen master i matematik för att räkna ut resultatet.

Jag har lyckats strukturera upp min tid än mer, men detta till trots blir mitt sociala liv lidande av ömsom studier och jobb, ömsom andra åtaganden. Dock har, och fortsätter jag göra, allt som jag kan påverka för att hålla detta mål levande och få den tid jag vill med vänner, familj och släktingar.

Den resa som skulle ha ägt rum kom tyvärr aldrig att göra just det... Nytt försök görs detta år och då hoppas jag kunna hälsa på en kär vän (och snåla på dennes bostad, kylskåp och, inte minst men absolut viktigast, dennes vinkällare). 

Målen för kommande år påminner om 2018 års sådana: Fokus på livet, hälsan, familj, nära och kära samt vänner. Pengar och investeringar kommer alltid att finnas där och intresset visar inga tecken på att dö ut, utan snarare att öka. Emellertid känner jag att portföljen tuffar på i sin egen, indexliknande takt och då utdelningarna tickar in är det inte mycket mer än att återinvestera som ligger på mina muskulösa axlar. Förstå mig rätt, men ränta-på-ränta sköts bäst med minimal klåfingrighet och detta tror jag blir än bättre om jag inte lägger för många fingrar i blöt. Tiden är på min sida och jag skall bli än mer "duktig" på att bara segla med.

Jag har kommit upp i en relativt ansenlig del av bolag och känner mig mer komfortabel med en bred diversifiering. Jag har har varken tiden eller kunskapen att vara en stock-picker, utan således är mitt fokus är att leta bolag med stabila kassaflöden, som bedöms klara av en lågkonjunktur, såsom Nilörnsgruppen. Detta samtidigt som de dels kan skjuta ut utdelningar, dels växa på en skadeskjuten marknad. En fråga som väcks är: hur många bolag skall jag ha? Just nu har jag inget svar men jag har svårt att tro att jag går över 30-35 stycken. Nej, jag kan inte följa alla med en nitisk blick, men hur noga behövs Latour, Investor och dylika följas?

Studierna för 2019 skall klaras av och gör jag detta kommer jag vid denna tidpunkt om exakt ett år, dvs slutet av december 2019, sitta och svära vid min masteruppsats och min handledares förmåga att aldrig svara på mail en sekund efter att jag har skickat mina utkast.

Gällande bloggen kommer den att fortsätta, men jag har som ambition att köra ett inlägg/kvartal (inte för att detta är ett "mål" e.d., utan det passade sig bäst att nämna det här). Det finns många anledningar till detta, vilka inte kommer att ges något utrymme i detta långa inlägg (tro mig, du har ännu inte ens läst hälften av detta).

(Macro)Tankar om 2019
Är det något som historien har lärt mig (oss?), är det att vi bör förvänta oss det oväntade. Detta kom tydligt att visa sig under 2018 och sedan 2016 tycks det oväntade nu ha blivit det väntade: britterna röstade för ett Brexit, även om mycket tyder på att de inte förstod vad de röstade om, Trump vann, trots att allt innan den 9 november visade motsatsen, et cetera. Att tro, tycka och gissa spelar egentligen ingen roll, då det är vad som de facto händer som är det essentiella. Emellertid är jag enbart en människa och det ligger i min natur att tro, gissa och tycka. Således...

Allt under 2019 kretsar på ett eller ett annat sätt kring USA i allmänhet, men Trump i synnerhet; hans relation med Kina, Nordkorea och Thailand; hans fokus på att riva upp befintliga (handels)avtal och ersätta med mer liberala och USA-gynnande. Min tro är att ett avtal kommer att nås med Kina, men först under sensommaren. I omvärldens ögon kommer Kina vara de som drar det svagaste kortet och Trump kommer att bedriva sin nyvalskampanj - Keep America Great - på detta; mannen; legenden; den folkvalda som räddade USA och västvärlden från Kinas maktanspråk. 

EU står svaga. Den union som skulle vara ljuset i mörkret; urberget, sviktar. Britterna kommer att lämna, i Frankrike har Macron, en stark förkämpe för EU, stora problem. Hans skattepolitik riskerar att kollapsa iom. tillbakadragandet av den tänkta, höjda skatten på bensin. För att ersätta detta inför Frankrike nu en digitalskatt, en skatt de länge kämpat för att hela EU skall införa (vilket b.la. motarbetas av Sverige och som på nytt kommer att omröstas i mars). Medan de inhemska problemen ökar, ökar även pressen på Frankrike i dess roll som EU:s stornation. Landets budgetunderskott är mycket nära EU:s gräns på -3 %. Därtill har allt fler populistiska röster om ett urträde ur EU börjat höjas, och detta gäller inte enbart i Frankrike, då Italien är ett större hot/problem. Om dessa röster får en ökad kraft och om Brexit blir en mjuk sådan, finns risker att EU har påbörjat ett fall. I ett sådant scenario framkommer två vinnare: USA och Kina (och även deras "allierade", Ryssland). Således är maktbalansen sedan dryga hundra år tillbaka fortfarande intakt och det kalla kriget fortgår. EU och Euron kommer att ta stryk. Mycket stryk.

Att tillägga till ovan resonemang är Merkels avgång och det faktum att tyska partier, som är mer främlings- och flyktingsfientliga, vinner mark (samma ses även i andra EU-länder, såsom Ungern...), nyval inom EU:s beslutsorgan, där både Juncker och Draghi lämnar et cetera. ECB kommer sluta med sina stödköp men/och kommer räntan att höjas? Hur mycket sitter de i FED:s knä och hur mycket vågar de göra iom. alla hot som finns inom EU? 

En populitisk våg sköljer, inte bara över Europa, utan även i andra delar av världen. Sedan 1980-talet har inkomstklyftorna ökat och de rika har blivit rikare, medan de "fattiga" har blivit fattigare. Vem som är en ren popular, dvs. en "folkets kämpe", kan alltid diskuteras, men det är nog fler än färre som är beredda att hålla med om att Brasilen, Filippinerna, Indien, USA och Mexico just nu har en "vänsterrörelse" , som enbart tycks växa sig allt starkare. I takt med mindre skatteintäkter, vilket kommer att synas alltmer för envar år som förpassas, är risken/möjligheten(?) stor att denna våg får ökad kraft. I Storbritannien tycks just nu Labour vinna mark, där Corbyn förespråkar ökade skatter, främst indriva från de "rika":

"The problem in our society isn’t that headteachers, train drivers, or senior police officers are somewhat better off than average and need to be squeezed. It is that a tiny handful at the very top have run into the distance, too many of them taking their wealth with them. The top 10% of the population own 44% of the nation’s wealth. That’s where we need to look if we want to create a genuinely fair tax system. And over the longer term, it is by delivering the investment the Tories have failed on that we can create the secure, well-paid jobs that will provide a stable foundation for our tax system."

Hur kommer populismen att mötas tillika utvecklas/avvecklas år 2019? Jag tror att den kommer att stärkas, men detta beror inte enbart pga. de aktuella flyktingfrågorna. Folk är missnöjda; missnöjda på allt och inget, men egentligen är det strunt samma vad de är missnöjda med, för historiken visar att det är de styrande och ledande som får ta smällen, medan de som erbjuder ett alternativ enbart behöver segla med utan att lyfta ett finger (jmfr. Åkessons "icke-agerande" i dagens svenska politik). En ökad grad av populism är ekvivalent med hårdare tag mot företag, vilket såklart påverkar deras siffror. År 2019 är inte ett år som kommer att vara då den ökända droppen tillsätts till den lika erkända bägaren, men det kommer vara ett år då populismen vinner en ökad kraft. 

Så sent som på nyårsaftonen kom ett telegram om att den amerikanska tillika demokratiska senatorn, Elizabeth Warren, sonderar terrängen att utmana övriga kandidater inom det demokratiska partiet och därefter The Donald. Bara att läsa detta citat visar vad som tycks ligga henne, och således de potentiella väljarna, närmast hjärtat:

"Den amerikanska medelklassen är under attack […] Hur hamnade vi här? Miljardärer och storföretag ville ha mer av tårtan. Och de knöt politiker till sig för att få en större bit.”

Sverige: Här låter jag andra, mer insatta tillika mer välformulerade än jag själv, såsom Chansar Mest, skriva.

Sydamerika, Afrika och diverse andra områden skall även de behandlas, men jag väljer att ta det i ett senare inlägg, då detta inlägg har annars blir mer långt än annars.

Listan
Likt seden bjuder kommer här en kort, men förhoppningsvis informationstät, lista:

Årets tjänst

Börsdata

Årets tidning

Aktiespararen, men med tillägget att Dagens Industris samarbetsnummer med The Economist var en underbar läsning. Du finner länken här. Läs alla artiklar. Läs. Dem.

Årets tidning där jag önskar mer

Värdepappret. Snälla, drick en resurectiondryck och kom tillbaka!

Årets podd

Här blir det svårt. Jag måste nog säga att det är jämt skägg mellan Market Makers och Kvalitetsaktiepodden. Beror det på att de personer som driver dessa bor och verkar i Östergötland, Västergötlands ärkefiende? Nej...(?).

Årets bästa blogg

Låt mig säga som såhär; det finns många som jag finner mycket givande och läsvärda, och det finns också många som skriver om det som inte tilltalar mig. Med det sagt är dessa inte "dåliga" e.d, men innehållet i dem tilltalar inte mig. Jag har aldrig lockats att, minst fem gånger om året, läsa om hur jag kan spara pengar på matlådor och se över mina el- och bredbandsavtal. Eller byta telefonabonnemang. 

Ej heller att läsa om X bolags utdelningshistorik lockar från dessa. Denna är enbart 1/25 av en övergripande analys och det är som att belysa den vackra marsipanblomman på en, i övrigt, förfärlig, oätlig och gammal prinsesstårta. Om jag nu inte orkar att gå in på gurufocus, nasdaq eller dylikt (se min sida för olika alternativ) för att själv se en utdelningshistorik, har utdelningsjakt.se de flesta svenska bolag samlade. Således erfordras inget separat inlägg(?). Just sayin'.

Årets kommentator

Lars. Punkt. 

Årets konstigaste mål som jag inte riktigt förstår

"X antal följare på twitter". Jag vet att det inte var alla indianer i kanoten då jag levererades till världen och det har aldrig heller varit alla pommes på tallriken, men... vad ger detta? Vinner man något? Om du har 10 000 följare - vad betyder det? Did I miss a meeting?

Jag önskar alla läsare ett gott nytt år och "happy hunting". 

Portföljsvikt och sparkvot

Ständigt pågår den evinnerliga debatten om sparkvotens vara eller icke vara. I denna diskussion finns även andra, mer ingående diskussioner om utdelningar skall räknas in eller ej. Jag är av uppfattningen, likt i det mesta, ja nästan gällande allt, att envar gör likt den själv anser är bäst. Emellertid vill jag bidraga med mitt resonemang i debatten. Detsamma gäller diskussionen kring portföljsvikt och hur att förhålla sig därtill agera till denna. Bär med mig...

Sparkvot
Enligt mig är sparkvoten det som är över från lön, inkomster i form av helg/extrajobb, försäljningar på loppis, tradera, blocket et cetera. I den sparkvot jag håller räknas utdelningar inte in.  Sedan anser jag att sparkvot är ett trubbigt mått, för det kan vara missvisande trots att den sparande summan ändå är inget annat än fantastiskt (vilket i Chansar Mest fall är allt över 1 krona).

"[...]Ordspråket "que sera sera" är nog det som[...]"

Jag har aldrig ett uttalat mål att spara en viss summa eller uppnå en viss procentuell kvot, utan det blir ofta som det blir, vilket mer ofta än sällan är mycket relativt den genomsnittliga svensken. Detta tror jag beror på att jag till naturen är mycket sparsam och ekonomiskt lagd. Jag har aldrig känt ett behov av att ha en budget, för det har alltid varit pengar över när månadsslutet har närmat sig. Idag bokför jag mina kostnader tillika inkomster enbart för att det blir rätt så fina diagram tillika tabeller, men denna bokföring har inte som syfte att hjälpa mig spara en viss summa/en viss procentsats eller få en överblick på vad pengarna spenderas.

Ordspråket "que sera sera" är nog det som jag bäst anser passar mitt förhållningssätt till sparande. Att tillägga är att det ej är en sorts naivitet till sparande och ekonomisk sundhet från min sida, utan det är nog ett förfarande som med många år blivit lika fast och inbyggd som frasen "10 minuter" hos envar pizzabagare när man ringer och beställer allt från en till nittio pizzor.

Det skall dock tilläggas att jag säger annat till personer som frågar mig om råd beträffande investeringar, sparande och ett ekonomiskt tänk i allmänhet. Jag utgår aldrig från att någon är lika felgängad som jag är, vilket gör att jag säger att en bra regel kan vara att 10-20 % av inkomsten skall läggas i sparande och investeringar. Sedan ger jag alltid rådet att en budget kan vara ett bra tillika nyttigt verktyg att applicera, då det ger en översikt om hur mycket dollares som spenderas och på exakt vad.

Således mäter jag en sparkvot, men jag har aldrig som mål att nå denna likt döden väntade om den ej nåddes, utan den blir vad den blir och historiskt har den tenderat att bli hög. Jag är mer fokuserad på en viss summa, men har aldrig som mål att nå denna. Hamnar jag däromkring kan jag känna en belåtenhet, men jag känner inte dess antonym om motsatsen gäller. Att stirra sig blind och ständigt jaga är för mig inte sunt och jag tror att det i längden kan bli skadligt.

Psykologisk fara
Det finns, likt ofta, en psykologisk fara med att stirra sig blind på ett exakt tal, såsom en sparkvot på 60 %. Den mänskliga hjärnan är förvisso en maskin utan dess like, men kraften som den har är tveeggad. Typiskt för det mänskliga psyket är att det gärna vill skapa sig och behålla rutiner, regler, "lagar" et cetera, då detta kräver mindre energi (för hjärnan och kroppen lever vi fortfarande som primater på savannen, där näring var sällsynt).

Tänk på hur din (arbets)vardag ser ut; mer ofta än sällan gör du saker som du inte ens reflekterar över; duschen på morgonen, frukosten, vägen till jobbet med mera är bara exempel på invanda rutiner. Skulle du hoppa över en dusch, din frukost (om du nu äter en sådan varje dag) eller något annat av dina rutiner, kommer hjärnan att skicka en signal som skriker att något inte står rätt till. I fall likt dessa uteblir ofta hjärnans straff mot dig, men när det gäller uppsatta mål gäller något helt annat.

"[...]självhjälpsböcker säljer som smör i solsken[...]"

Ponera att du har tränar upp dig under hela våren för att vara i form för "beach 2018". Målet är att klara 100 armhävningar, 100 situps och 100 push-ups på en begränsad tid, vilket du når i maj. Första gången är känslan underbar och du känner belöningskänslor. Samma känslor kommer även de nästföljande tillfällena, men sedan börjar dessa att tappa sin effekt. 100x3 är inte längre lika tillfredsställande och "good enough" för dig. Du ökar till 110x3. Känslan när detta uppnås är som första gången som du nådde 100x3 - underbar! Sedan är risken stor att denna (positiva/negativa) spiral fortsätter. Skulle du, Gud förbjude, göra mindre än 100x3 är det likställt med "värdelöshet".

Som framkommer finns en stor risk att en negativ spiral kan skapas. Självklart kan en person med "sunt tänkande" inte låta sig fångas i den negativa aspekten av denna spiral, utan istället se det hela ur ett mer metakognitivt synsätt. Emellertid är majoriteten av människorna mer benägna att just fastna i den negativa spiralen (självhjälpsböcker säljer som smör i solsken). Detta kan ses hos de som lider av t.ex. alkoholmissbruk eller ätstörningar. Gällande sistnämnda är det vanligt med "en köttbulle mindre" och efter en vecka, eller två, skickar inte denna minskade köttbulle samma belöning till hjärnan, så det tas bort ytterligare en och så vidare.

Detta, att ha mål som ömsom kan uppnås därtill ökas = välbehagskänslor, ömsom missas/ej uppnås = obehagskänslor och ångest, kan vara bra och nyttigt, men för att de skall vara det krävs ett starkt psyke och förmåga att ta ett steg tillbaka och studera sig själv från ett utomstående perspektiv - metakognitivitet. Jag är av uppfattningen att detsamma måste appliceras på sparkvot. Har du som mål att minst nå 65 % i sparkvot och misslyckas med detta efter sex månaders fin streak, ja, då kommer obehagskänslor och en känsla av att du bör "straffas", t.ex. genom mindre konsumtion e.d.

Sedan finns även aspekten om att skrivande, talande och läsande om personer med höga och fantastiska sparkvoter, som alltid uppnås utan minsta lilla problem, kan skapa en sorts stigmatisering, som bör tas i beaktande. Dock kommer jag ej gå in på detta i detta inlägg, utan väljer enbart att nämna det.

Förfarande som underlättar
Ett förfarande att använda för att ovan nämnda negativa spiral inte inträffar om man vill mäta sparkvot, är att sätta en mer dynamisk sådan- istället för 50 % kan man bestämma att den skall ligga i intervallet mellan 40-50 %.

Portföljsviktning
På många av de bloggar som jag läser skriver många att de "funderar på att hyvla i bolag X, som har vuxit sig lite väl stort nu" eller "jag funderar på att öka i bolag Y, som har minskat på senaste tiden på grund av den sänkta riktkursen från SEB" eller dylikt. Jag mäter aldrig ett innehavs viktning utifrån dess aktuella kursvärdering, utan enbart utifrån min investerade summa.

Exempel: Jag investerar 100 000 kronor i Handelsbanken, vilket på transaktionsdagen är 10 % av min portfölj. Om SHB sedan stiger 20 % samma vecka och övriga innehav står stilla, är min portföljsvikt fortfarande densamma, nämligen 10 %. Detta förfarande kanske är mer "aptitretande" om man applicerar utdelningsinvestering, för vad spelar aktuellt kursvärde för roll om det "bara är utdelningar som räknas" (förstå mig rätt)? Detsamma gäller såklart motsatt håll om SHB skulle sjunka 10 %.

"[...]Min portföljs skall i längsta möjliga mån sköta sig själv[...]

Genom detta förfarande blir jag aldrig påverkad av ett bolags värde i min väska och SHB kan såväl sjunka som stiga med 50 %, min viktning är fortfarande densamma givet att inga andra transaktioner har skett. Ponera att SHB sjunker med 20 % och jag köper mer, för jag anser att nedgången är obefogad, gör jag inte det för att innehavets vikt har sjunkit, utan för att jag ser ett köpläge. Om man alltid skall sträva efter att ha en "perfekt/jämn vikt", blir det alltid merarbete och det är just det som jag vill undvika. Min portföljs skall i längsta möjliga mån sköta sig själv.

Diskuterar jag klokt kring dessa två rubriker, eller är fallet som så att jag inte har alla pommes på tallriken/hästar i stallet/indianer i kanoten et cetera?

Life happens (igen)

Detta inlägg skrev jag för cirka 1,5 år sedan och med tanke på de senaste årsrapporter från diverse bloggare som jag har läst, kände jag ett "behov" av att publicera det igen. Jag är verkligen emot att posta "gamla" inlägg, men... ja, förhoppningsvis finns det nya läsare som kan finna nytta och nöje i detta.

Jag kommer ej ihåg exakt datum men det var kring våren 2016 jag upplevde att antalet bloggar tycktes växa snabbare än en hydras huvuden. Vad en majoritet av dessa har gemensamt är att de drivs av unga, mestadels, män som befinner sig i de "early twenties" (nedan text kan absolut även gälla de mer "äldre"). Att de är så unga och redan nu har uppmärksammat sparande- och investeringslivet är inget annat än bra därtill roligt för dem. Jag vill verkligen betona den välgång tillika lycka jag önskar dem!

På många av dessa bloggar har skribenterna presenterat sig, berättat om mål samt hur de planerar att spara, deras YoC et cetera. Detta är verkligen fascinerande siffror men jag tycker att många (alla?) missar en viktig aspekt. De skriver i alla fall ej om denna.

Något som är intressant med livet är att det fortgår. "Shit happens", brukar man säga när saker går käpprätt åt skogen, men torde inte ett mer passande uttryck lyda "life happens"(?), för oavsett om det är en positiv eller negativ upplevelse, utveckling e.d., är det just ett sådant enkelt konstaterande att livet fortgår.

Undertecknad har en kalkyl, extremt lättsam måste tilläggas, på hur jag hoppas få det på det ekonomiska planet. Emellertid är jag medveten om, och detta hopppas jag innerligt, att jag kommer att träffa en underbar tjej och få barn med henne. Därtill kommer säkert en bil att behöva införskaffas inom en framtid, detta oavsett barn eller ej. En lägenhet med lite mer utrymme står också som ett troligt scenario i en inte allt för lång framtid. Att då utgå från en sparkvot på 65-75 % i månaden är att negligera det faktum att det ytterst sällan blir exakt som man planerat.
Att tillägga är att även det motsatta till ovan positiva händelser kan hända; plötsliga sjukdomar, familjeproblem, arbetslöshet et cetera.

"[...]sedan ser tillbaka på med ett leende större Trumps än tupé[...]"

Att använda Stefans sparkalkylator och där skriva in en summa som motsvarar en sparkvot på dryga 70 %, vilket en majoritet av de unga bloggare jag åsyftar tycks hålla, och sedan utgå från att det alltid kommer gälla är, enligt mig, inget annat än rena önskedrömmar. Eller att för den delen inte räkna med att vissa bolag kan sänka sin utdelning mer än vad övriga höjer eller dylikt, är, om inte önskedrömmar, detsamma som att skjuta sig själv i foten.

När jag räknar försöker jag att utgå från ett snittsparande tillika investerande som är betydligt lägre än det jag sparar och investerar idag. Jag hoppas verkligen att detta kommer att ske, för vad är inte livet om man ej får bilda och ombesörja en familj, eller i alla fall ha en underbar partner att skämma bort och bli bortskämd av? Mysiga fredagskvällar med ett glas vin och bara umgås samt diskutera om allt mellan himmel och jord; sömnlösa nätter med en skrikande bebis - stunder som man i ögonblicket säkert avskyr men som man sedan ser tillbaka på med ett leende större Gunilla Perssons självförtroende.

Att fokusera för mycket på sitt sparande; att alltid jaga procent i syfte att uppnå sitt mål i tid, eller ännu bättre; tidigare, skapar en risk att vederbörande kan blir beroende av själva sparandet och därmed aktivt väljer bort mycket av livets härligheter. Den sporadiska Lisebergstrippen, ett restaurangbesök, en sista minuten med gänget et cetera; allt detta är ju underbara aktiviteter och den dagen vederbörande aktivt väljer bort dem, i syfte att den ekonomiska kostnaden ger negativ konsekvens för det utsagda målet om finansiell frihet, befinner sig denne på extremt farliga marker.
Det tar ej lång tid för ett visst förhållningssätt slutligen blir en vana; en rutin; en livsstil.

"Your beliefs become your thoughts, Your thoughts become your words, Your words become your actions, Your actions becomes your habits, Your habits become your values, Your values become your destiny" (M. Gandhi)

Risken att fastna i ett sorts beroende, ett stadium där sparandet blir det primära och allt som bryter mot det ger en sorts "ångest" ökar för varje gång man aktivt väljer bort aktiviteter och vänner som man tidigare velat göra. Till slut, i en mycket mörk värld, kommer man sitta ensam i sin lägenhet och se på alla bilder som vänner lägger upp på sociala medier på diverse resor världen över som de har gjort. Visst gläds du med dem och visst skulle du önska att även du kunde göra detta och befinna dig där, gärna med dem. Dock vet du ju att sådant kostar och detta är ju ekvivalent med ångest och hack i de rullande sparkugghjulen.

"[...]Ställ in dig på att planet kraschar[...]"

Jag vill ej säga att man inte skall eftersträva hög sparkvot. Jag vill ej heller säga att unga skall bli mer frikostiga bara "för att". Det jag vill framlägga är att när Du gör din plan och strategi för hur Du vill spara och investera, räkna då med det värsta och hoppas på det bästa. Min far sade en gång en mycket udda likväl träffande sak då min familj skulle flyga till Sorrento; "Ställ in dig på att planet kraschar. Fatta vilken positiv överraskning om det inte gör det, för då får vi ju bada i poolen och äta all glass som vi önskar." Jag behöver nog ej nämna den blick min älskade mor gav honom...

Man behöver/ska ej vara renodlad pessimist, men absolut realist!