MSI PLC - missiler, bensinstationer och smidesproduktion

MS International plc (Ticker: MSI) bedriver design och tillverkning av specialtekniska produkter och tillhandahållande av relaterade tjänster. Företagets segment inkluderar ”Defence”, ”Forgings” och ”Petrol Station Superstructures”. Försvarsdivisionen bedriver design, tillverkning och service av försvarsutrustning, avdelningen ”Forgings” bedriver tillverkning av smidesprodukter, medan avdelningen för Petrol Station Superstructures är engagerad i design, tillverkning, konstruktion, underhåll et cetera av bensinstationer.

Smidesdivisionen/industridelen producerar ett urval av originalutrustning såsom gaffelarmar för truckar, och annat som är essentiellt inom bygg-, jordbruks- och stenbruksindustrin. Utöver produktionen producerar de även eftermarknadsprodukter. Petrol Station Superstructures-divisionen bedriver verksamhet inom design, tillverkning och konstruktion av bensinstationsluckor, närbutiker och biltvättbyggnader i Storbritannien och Östeuropa.

Som framkommer är bolaget såväl känsligt som okänsligt av den rådande konjunkturen, då försvar och service av bensinmackar måste bedömas som relativt okänsliga för denna.  

Bolaget är noterat på Londons AIM-lista och (telefon)handlar du via Avanza kan du antingen ha aktien i en depå, eller på ett ISK, då banken tillika mäklaren tog bort möjligheten för oss sparare att ha AIM-noterade bolag i vår KF. Emellertid betalas ingen källskatt på bolag som är noterade i UK, men man måste dock ta i beaktande att saker kan hända vid en eventuell (hård/mjuk) Brexit.

Bild på en av bolagets vapensystem

Sett till verksamheten är det främst försvarssegmentet som lockar mig. Det är hemskt att säga men vapen har alltid sålt och kommer(!) fortsätta att så göra. Ofta kan vi dödliga i Svedala läsa om hur Saab antingen har vunnit ett kontrakt, eller förlorat ett sådant och mer ofta än sällan är dessa på enorma summor. Detta är mer vanligt än dess antonym inom denna bransch, vilket gör att vissa kvartal kan bli lidande. Således är det viktigt att aldrig stirra sig blind på ett enskilt, eller ett fåtal enskilda, kvartal när bolag likt dessa analyseras.

Ett av de fregatter som British Royal Navy har. På dessa finns vapensystem från MSI

Vad som även lockar inom vapen- och försvarssegmentet är allt underhåll och den service som tillkommer, dvs. efterhandsmarknaden.

MSI har historiskt haft många kontrakt från British Royal Navy (BRN) och har även haft samarbeten med BAE System, vilket var det bolag som fick mig att ”upptäcka” MSI. Dock har antalet kontrakt från BRN minskat de senaste åren, vilket har gjort ett detta segment inom MSI har tappat. Ett, av många, exempel på MSI och dess produkter hos UK Navy är denna artikel, då ett vapensystem testas.

Emellertid sitter inte ledningen på sina händer, utan ämnar utöka antalet kunder och trots att de är relativt förtegna i såväl sina rapporter som på sin hemsida framkommer att de utför service på cirka 190 vapensystem i över 18 länder.

De vapen som finns på denna obemannade båt är skapade i ett samarbete mellan MSI och BAE (b.la. kulsprutan i fören). Båten är likt en drönare och styrs av en människa via joypads.

Management äger en stor del i bolaget, men utöver dem har även Cavendish Asset Management ett ägande om 17 procent. Bolaget är förvisso listat, men tycks mer drivas likt vore det privat och onoterat. Detta kan vara en såväl för- som nackdel beroende vad envar investerare söker (jmf. Svenska ”Kopparbergs).  

Bolaget är skuldfritt, har en stor kassa, äger fastigheter för cirka £20m och har fina kassaflöden. Emellertid är de beroende av tillväxt, nya kontrakt samt omvärldens utveckling (olja, industri och försvar…). En kassa är alltid positivt, men då måste också ledningen använda den på ett bra och smart sätt, annars är det risken att det blir ett Byggmax och Skånska Byggvaror av det hela…

Beträffande nyckeltalen tycker jag att det ser lockande ut (om inget annat anges är data hämtade från Börsdata och siffror inom parantes är det tioåriga snittet).

Vid en kurs om 208 GBX handlas bolaget till P/E 9 (12,6), EV/EBIT 2,4 (5,6) samt har ett PEG-tal på 0,72 (0,3). Bolaget har en historisk och stabil bruttomarginal kring 27,5 %, en rörelsemarginal om 6,3 % (7,5) samt en vinstmarginal på 4,9 % (5,9).

Return on Invested Capital (ROIC) ligger på 17,9 % (15,5), medan Return on Capital (ROC) ligger på 23,48 % (19,6). Bolagets avkastning på eget kapital är 10,65 % (11,5) och avkastningen på tillgångar är 5,4 % (6,1).

MSI är, som tidigare har kommunicerats, skuldfria och har en soliditet på 50,8 % (52). Kassan uppgår idag till £23m och de har haft vinst sedan 2011.

Bolaget handlas idag till en direktavkastning om cirka 4 % och har delat ut sedan 1997. Utdelningstrenden är stabil tillika växande och sedan 1997 har den aldrig sänkts. 

Utdelningstillväxten har varit ”okej”, men är lite mindre lockande de senaste 7 åren. För att få en hel översyn över bolagets utdelningshistorik finns denna sida. Utdelningsandelen ligger på låga 35,7 % (51) och sett till utdelning/FCF ligger detta på 16,5 % (45).

Utdelningstillväxt

12 månader	3 år	5 år	7 år	10 år
0 %	1,03 %	0,62 %	0,44 %	6,25 %

Källa: Börsdata

Efter att ha läst ett par rapporter och reflekterat kring bolaget, dess segment, historik tillika framtid lockas jag av det. Gällande bensinstationer tror jag de inte skall räknas ut redan nu, då det är minst 10-15 år kvar innan vi ser dem försvinna för den pågående elektrifieringen. Sedan är det ingenting som säger att bolaget inte kommer att vara en spelare att räkna med även då. Dock är detta enbart hypoteser.

Vapen och missilsystem är något som jag tror kommer att bestå under en lång, lång tid framöver och här handlar det om att vinna samt bibehålla kontrakt. Om jag har förstått segmentet korrekt är det höga inträdesbarriärer, vilket är såväl en för- som nackdel. Fördel om du har vunnit och äger ett kontrakt, nackdel då du inte gör det. Ledningen har historiskt visat sig duktiga på att överkomma bra tillika lönsamma kontrakt och jag kan inte göra annat än att utgå från att detta fortsätter vara gällande.

Det finns mycket mer att säga om bolaget, verksamheterna tillika segmenten, men en något sånär och övergripande skildring hoppas jag ovan framkommer(?). Vad är dina reflektioner om detta bolag och dess segment? Sedan tidigare äger jag Lockheed Martin, som jag köpte i samband med den text som jag skrev tidigare i våras. 

Lockheed Martin - stabil utdelning & tillväxt?

Lockheed Martin har börjat 2019 års första fem månader likt ett jaktplan, haha… förlåt. Vi bryter. Jag lovar att ej dra några fler dåliga, torra och brittiska skämt. Således… Världens största försvarsentreprenör har sett sin börskurs stiga med cirka 30 % hittills i år, vilket ej är förvånande efter den senaste rapporten som slog ned likt en missil... okej. NU lovar jag bot och bättring.

Jag har följt bolaget sedan strax innan jul, då jag beslöt mig för att ta in några aristokrater, dit Lockheed Martin tillhör.

Vad är det som lockar, förutom att flyga snabba flygplan, leka Maverick eller Will Smith á la ”Welcome to earth” i Independence Day?

Bolaget är verksamma inom en bransch som, "tyvärr", alltid har funnits och som, högst sannolikt, kommer fortsätta att finnas. Trots att människan säger sig vara en art som bryr sig om sina likar och vill allt och alla väl, dvs. är "altruistisk", framkommer inte det när historien studeras. Människan är ett rovdjur och även om vi föredrar flocken är vi alltid oss själva närmast, vilket gör att när valet står mellan att skita eller att skitas är svaret självklart. Om denna egoism, vilket det rör sig om, skall dras till sin spets, gäller den även på en mer övergripande nivå då jag går till ett "vi"; det är "vi" i denna grupp; "vi" i detta vi; "vi" i denna stat; "vi" i detta land et cetera. Såklart gäller även "vi i detta bolag". 

Vad är det som är detta tänkesätts största driv? Överlevnad, precis som då vi jagade med båge och spjut på savannen. Dock jagar vi inte primärt föda idag, utan medel att köpa detta för, dvs. pengar, råvaror eller dylikt. Sedan vill du, jag, vi skydda dessa, våra intressen och fortsatta förmåga att anskaffa pengar, föda, trygghet och säkerhet. Följaktligen kommer vapen, hur hemskt det än låter, vara en industri som alltid(?) kommer att finnas. 

Ty människan har svårt att fullt ut lita på någon och när ingen tillit finns, vill man se till att vara förberedd om nu grannen får för sig att invadera eller, på något annat sätt, hota försörjningen. Ett av flera exempel är hur nationalismens framväxt under 1800-talet och början av 1900-talet resulterade i inte bara ett, utan två världskrig, för att inte nämna den tidigare imperialismen. Det som länderna gjorde var att hela tiden se och jämföra sig med varandra. När de såg att landet X rustade, gjorde de själva likadant, men mer och större. När land X såg detta, ökade de än mer sin upprustning och så vidare.

För dig som tycker att investera i vapen är oetiskt, eller vill påbörja en diskussion om etik inom investeringar, ber jag dig först läsa detta inlägg.

Lockheed Martin består av fyra divisioner: Aeronautics - som producerar stridsflygplan, som till exempel F-35, Rotary &  Mission Systems - som rymmer stridsfartyg och marinelektronik, Missiles & Fire Control - som skapar missilförsvar samt Space Systems - som producerar satelliter . År 2015 köpte företaget Sikorsky Aircraft, som producerar Black Hawk helikoptrar, från United Technologies (UTX) för 9 miljarder dollar.

Något som jag tror kommer att vara en av de största faktorerna till bolagets utveckling kommande år tillika decennier är deras verksamhet mot rymden. Likt imperialismen under 1800-talet och jakten på kolonier, för att inte nämna den än tidigare sådana, som påbörjades redan under sent 1400-tal, kommer rymden att vara den nya spelplanen. Det landet som är först med att få ett herravälde med satelliter (i alla dess "former"), kommer att vara de som också får mest inflytande och därmed makt i världspolitiken. USA:s regering har plöjt ned mängder av dollar i att vara före ärkerivalerna Kina och Ryssland, och här spelar Lockheed Martin en viktig nyckelroll. För mer om deras projekt rekommenderas deras hemsida. Under 2018 stod denna del av bolaget för ca 19 % av de totala försäljningarna, vilket står att läsa i länkade årsrapport.

Kärnan i Lockheed Martins portfölj är F-35 Joint Strike Fighter. Det är en av försvarsdepartementets viktigaste program, eftersom flygplanet, som kan axla flera roller och inte bara vara ett stridsflygplan, är utformat för att vara det mest avancerade insatsflygplanet för det amerikanska flygvapnet, marinen och flottan.

F-35 är så viktigt för de förenta staternas säkerhet att det bedöms som högst osannolikt att försvarsdepartementet kommer att låta programmet misslyckas. I stället är F-35 mer trolig att förbli en kärnkomponent i USA: s militärs - och många av deras allierade - luftförsvarsplan i flera decennier till. Således kommer Lockheed Martin sannolikt att njuta av en nivå av intäktsstabilitet och synlighet som få andra bolag upplever.

Lockheed Martin är dock långt mer än bara ett bolag med en ”one-pick-ponny”. F-35 står för cirka 30 % av bolagets intäkter, medan resten kommer från andra områden, såsom missiler, helikoptrar och satellitsystem, varav samtliga segment ser en ökande efterfrågan militären.

Lockheed Martin är särskilt skicklig mot hypersonics, eller vapen som flyger med minst fem gånger ljudets hastighet. Då Kina och Ryssland har en stor och välutvecklad teknik inom detta område har amerikanska militären gjort hypersonisk teknik till ett område med stort fokus. Följaktligen kommer Lockheed Martin sannolikt att ha en stark efterfrågan på sina hypersoniska missil- och missilförsvarssystem under de kommande åren.

 

Källa: Q1 presentation

Det första kvartalet avslutades med en backlog på över 130 miljarder dollar, inklusive några av militärens viktigaste program. Detta sätter landets ledande försvarsföretag på solid grund för en stark intäkts- och resultatutveckling under det kommande decenniet.

Med ovan som utgångspunkt framkommer då också att försvarsjätten blir lönsammare,  eftersom den utökar sin intäktsbas. Bolagets konsoliderade rörelsemarginal förbättrades till 15,9 % under första kvartalet, vilket är en ökning med 14,8 % mot föregående år. Utöver detta var det operativa kassaflödet 1,7 miljarder dollar, vilket skall jämföras med Q1 2018 då siffran var 630 miljoner USD. Viktigt att betona är dock att kassaflödet kan vara mycket varierande kvartal till kvartal, men över längre mätperioder är trenden tydligt uppåt.

Trots sin starka produktportfölj, en massiv backlog och stark kassaflödesproduktion handlas just nu Lockheed Martin till en rabatt mot den genomsnittliga S&P500- aktien. Den främsta försvarsentreprenören, ja, det är nämnda Lockheed Martin, handlas för närvarande för 13,6 gånger framtida vinstestimat (P/E), jämfört med mer än 17 gånger beräkningar för S&P500. Medan försvaret tenderar att få ett något rabatterat pris, är detta desto högre för den övriga, och mer breda, marknaden. Denna är dock något mera cyklisk, vilket militären ej är.

Analytiker förutspår att bolaget kommer att öka sin vinst med 14 % årligen under de närmaste fem åren. Även om det kan tyckas vara högt för ett bolag likt detta, förväntar analytiker att USA: s militär kommer att satsa än mer på sina militära projekt, såsom F-35 och hypersoniska missilförsvarssystemen. Om detta blir en sanning kommer det, allt annat lika, driva en bra och stark genomsnittlig tillväxt för Lockheed Martin under de närmaste fem åren. Detta innebär att Lockheed Martins PEG-tal ligger på cirka 0,5 (beräknat på kursen om 342 USD), vilket indikerar att de är något undervärderade.

Bolaget bedöms ha stabila finanser och detsamma gäller deras historik. 

Utdelningsandelen har de senaste 10 åren snittat kring 49 % och är för innevarande år 43 %, vilket bedöms som mycket bra och varaktigt. Beträffande utdelningshöjningar framkommer nedan då data från gurufocus.com har hämtats.

12 månader	3 år	5 år	10 år
9,9 %	10,1 %	11,2 %	16,2 %

Om jag utgår från att snittet på 10 % kvarstår, vilket ändå känns högt, blir framtida DA följande (räknat på kursen 340 USD):

2020	2021	2022	2023	2024	2025	2026
$ 9,68	$ 10,648	$ 11,71	$ 12,88	$ 14,17	$ 15,58	$ 17,13
DA 2,84 %	DA 3,1 %	DA 3,4 %	DA 3,7 %	DA 4,1 %	DA 4,58 %	DA: 5 %

Utdelningar... ja, det är ej allt, men för en pilkastande investerare likt jag själv är bolag som delar ut en tacksam investeringsstrategi. Bolag som går i vinst, delar ut (i såväl bra som dåliga tider) utan att riskera balansräkningen, återköper aktier och även återinvesterar i sin verksamhet är bolag som jag tilltalas av, och här passar Lockheed Martin in. Under finanskrisen, som bör ses som en måttstock på världens bolag i allmänhet, men USA:s dito i synnerhet, förmåga att uthärda en ekonomisk härdsmälta värre än då Björnligan rånar Joakim von Ankas pengabinge, såg deras VPA ut likt följande:

2007: 7, 10 USD
2008: 7, 86 USD
2009: 7,78 USD
2010: 7, 23 USD
2011: 8,36 USD

Detta medan utdelningen var:

2007: 1,47 USD
2008: 1,83 USD
2009: 2,34 USD
2010: 2,64 USD
2011: 3,25 USD

När utdelningar och kursutveckling slås samman framkommer nedan Yield on Cost (YoC):

12 månader	3 år	5 år	10 år
2,76 %	3,62 %	5,43 %	10,3 %

Att väga in är att bolaget har gått från "BBB+" till "A-" i sitt kreditbetyg, vilket såklart hjälper bolaget när det kommer till rån och räntegrad. Sett till det segment som bolaget verkar inom är detta betyg ett mycket starkt sådant.

När bolaget studeras på Börsdata framkommer att många av de viktiga nyckeltalen mer följer en flat och horisontel linje, där trenden mot högre höjder är relativt svårtydd. Dock finns den där och det som är extra fint att se är den ökande vinsten. Till detta framkommer att skulden alltid har varit relativt stabil, vilket även gäller kassan. 

Bolaget har, som ovan nämnts, rusat detta år men handlas ändå till en rabatt sett till PEG-talet, som för närvarande ligger på 0,5. Dock är detta nyckeltal till en viss del beroende av analytiker och historik, och kan ej ses som en garant för framtiden. Ej heller kan det ses som en 100 % säker kaffesump. Jag har tidigare skrivit att historiken förvisso ibland tenderar att återupprepa sig, men att ett mer passande begrepp är "rimma". Det blir aldrig exakt likt tidigare, vilket är definitionen på "återupprepning", utan mer ofta än sällan blir det "snarlikt", vilket är mer nära begreppet "härma".

Jag tycker att detta bolag är ett som gör sig bra i en tråkig portfölj, där dess syfte tillika plats är att bidraga med kassaflöde. Har du samma åsikt? Om inte - varför?