Cloetta - är det det rätta?

I den senaste Aktiespararen (2019: 10) är det en intervju med Cloettas VD, Henri de Sauvage Nolting. Bland annat avhandlas köpet av Candyking och problemen som här tillkom, e-handelns framväxt samt frågan om sockrets vara, eller icke-vara. Beträffande e-handel är det intressant att se att Cloetta satsar i Nederländerna, men också i ett samarbete med Tesco i Storbritannien. Just dessa länder bedöms av VD ligga i framkant gällande just e-handel.

Utöver detta ställs VD mot väggen angående sockrets vara, eller icke-vara, och här är svaret att de är mycket observanta på vad som händer på marknaden och på vad kunder efterfrågar. Därtill hävdar de Sauvage Nolting att de flesta köper godis en till två gånger i veckan och då kanske tankarna om undantag från vardagens regler om godisförbud ges överseende(?). Därtill framkommer att 20 % av bolagets produkter är antingen helt sockerfria, eller i en upplaga om ”X procent mindre socker”, såsom den senaste Gott & Blandat-påsen, som nu finns i en version med 30 % mindre socker.

Bolagets huvudmarknader är de nordiska länderna samt Nederländerna. I UK är bolaget marknadsledande gällande smågodis medan de befinner sig bland de främsta gällande pastiller et cetera. Godis står för 58 % av den sammanlagda omsättningen, choklad för 18 % och pastiller för 12 procent. Beträffande resterande omsättningsprocent är det tuggummi, nötter med mera som kläms ihop.

Cloetta är ett bolag som jag sett många diskutera och det framhålls som ett av de mer ocykliska tillika konjunkturokänsliga bolagen bland övriga, för ”det finns alltid utrymme för en kexchoklad, eller en plopp” på vägen ut ur butiken. Utöver detta skall ej heller deras pastillers roll negligeras, då bolaget tjänar stora pengar på dessa – framför allt i Storbritannien. Om detta och mycket mer framkommer i Nicklas Anderssons podcastavsnitt om bolaget, i vilket Jacob Broberg, f.d. IR-ansvarig på bolaget står för svaren på Mr. Googles frågor. Utöver detta kan även Kvalitetsaktiepoddens och Market Makers’ specialavsnitt med Lynchöping rekommenderas, då Cloetta, Saab samt Sectra avhandlas

Undertecknad har vid flera tillfällen tittat på Cloetta och ömsom har styrkor identifierats, ömsom dess antonym. Vinsten är förvisso i stigande trend, men stegen från föregående period är så små att de får ett grodyngel att framstå som vore det ett en jätte. Jag har ofta hakat upp mig på att det fria kassaflödet visat en slagig historik samt att vinstmarginalen är allt annat än opålitlig. Nu skall jag inte säga för mycket, för så mycket har jag inte läst på, utan det har mer varit då artiklar blivit virala samt då en natt har förgyllts med ett ändlöst surfande på Börsdata.

Källa: Börsdata

När jag investerar bygger jag inköpen och ökningarna dels på story, dels på numbers. Gällande godisfabriken från Köpenhamn blir jag inte lika starstruck som jag blir med LVMH, för att nämna ett bolag bland flera. Det är flera faktorer som får mig att vara kluven till Cloetta:

1.     Smågodis är (enormt) stort i Norden i allmänhet, men Sverige i synnerhet. Om Norden förbises – var finns tillväxten? Nederländerna är absolut en marknad att ta in i beräkningarna, men sedan? Har inte ”the Swedish smågodis” försökt att invadera och etablera sig i USA sedan Ebba Grön sjöng ”Staten och Kapitalet”?

2.     Om det nu är en sådan ”stabil verksamhet”, hur kommer det då sig att VPA har varit mer ostabil än den svenska regeringens ekonomiska politik sedan det blev ett regeringsskifte?

3.     Är Cloettas varumärken så starka? ICA, Axfood med flera skapar allt mer egna produkter och risken finns att det bara är en tidsfråga innan de lyckas komma med ett par sådana som konkurrerar ut Cloettas’. Om smakskillnaden är näst intill obefintlig tror jag att kunder kommer att välja ICA:s eller Axfoods produkter givet att de kommer att vara billigare.

Detta är tre av de största frågetecken jag har kring godisbolaget och ömsom undrar jag om jag strider mot väderkvarnar, ömsom ser reella jättar(?). För den som är intresserad av räkenskapsåren 2008 samt 2009 finns de här. Att adderade till 2008 är att bolaget hade stora problem med en fabrik i Italien.

Äger du Cloetta? Varför? Varför inte? Är det en sådan ”stabil” bransch som många tycks hävda?

Etik är oetiskt(?)

Att definiera moral och etik är något som inte så lättsamt låter sig göras. Förvisso gör SAOL en gediget försök, men då det kommer till att praktisera det teoretiska är det nog fler än en som upplever att det inte är så enkelt, som den teoretiska beskrivningen låter sig göras. Enligt SAOL är etik "läran om moraliskt gott och ont, sedelära", vilket för läsaren in på vad moral är. Enligt samma källa definieras detta som "riktigt inställning till rätt och orätt". Observera begreppet "riktigt", vilket ställer till problem för en entydig tolkning av moralbegreppet, då vad som är "riktigt och korrekt" för mig inte behöver vara det för dig och vice versa.

I investeringskretsar brukar ofta begreppet "etik" närvara då det kommer till vissa speciella marknader, såsom de som berör betting och alkohol, för att nämna några. Många anser att det är etiskt fel, dvs oetiskt, att investera i bolag som verkar inom dessa sfärer, då de erbjuder produkter som kan leda till missbruk, vilket mer ofta än sällan i sin tur brukar leda till tråkiga situationer för de drabbade. Förvisso låter det ädelt att säga "jag investerar inte i bolag som har produkter som kan leda till missbruk", men det är inte bara att förenkla den djupa problematik som ryms bakom missbruk, utan mer att negligera den psykologiska faktorn hos envar människa och potentiella missbrukare.

"[...]missbruk inte är per definition bundet till betting och alkohol[...]"

Jag har ofta framlagt att människan är en ytterst komplex varelse och faktum är att hon idag, anno 2018, ännu inte fullt ut förstår eller ens kan föreställa sig hjärnans potential. Skulle hon kunna detta, skulle mycket av det onda, tråkiga och hemska som idag drabbar världens medborgare kunna hindras. Problemet är inte tjänsten eller produkten och det är inte de som erbjuder den/detta som skall bära ett sorts ock, utan om det är någon/några som skall göra det, är det, vilket är tråkigt tillika hemskt att säga, de som köper och nyttjar det som erbjuds. Varför, frågar du, och svaret är att missbruk inte är per definition bundet till betting och alkohol, utan det kan vara det till precis vad som helst.

Jag vill betona att jag inte ser lätt på psykiska diagnoser, för faktum är att jag har ett par bekanta som har lidit av hemska sådana och jag har även haft den tråkiga upplevelsen att ha en bekant som begått självmord på grund av detta, men till syvende och sist, när det kommer till missbruk, bottnar allt ut i den unika individens psykiska tillstånd. Till detta skall tilläggas att det ibland, ändock ej alltid, är som så att de drabbade, dvs. de som lider av missbruk/psykisk diagnos, inte är medvetna om detta, vilket ger problematiken ytterligare ett djup. Emellertid finns det även de som är detta men som inte klarar att ta sig ur det. Medvetenhet eller ej har de alla gemensamt att missbruket är ett symptom.

Det finns folk som lider av anorexia, ortorexia, bulemia och dess antonymer, såsom överätning, glass- och godisfrossande et cetera. Skall det i detta fall likt dessa sägas att ICA och Axfood skall sluta att sälja mat, för att det kan leda till att folk missbrukar detta? Hur blir det med bolag såsom Cloetta och Alvesta glass?

Det finns folk som lider av stora tvångssyndrom, som att inte gå i trappor, utan istället måste åka hiss eller de som lider av ett överdrivet behov att vara rena, vilket gör att bolag såsom Kone, Savaria och Colgate-Palmolive kan anses som oetiska att investera i.

"[...]Det finns idag människor, såväl unga som gamla, som missbrukar tv-spel[...]"

Men, säger du, mat måste vi äta, annars dör vi och här är jag dig enig, men måste vi ha godis? Måste vi ha glass? Dessutom kan det diskuteras, då det tycks råda en sorts vegan- och vegetarianvåg just nu, om det egentligen behövs produkter såsom kött? Forskning inom näringslära visar att det finns andra, mer näringstäta och "nyttiga" näringsämnen som inte bara är bättre ur ren näringsaspekt, utan även i miljöaspekt. Således; måste vi ha kött? Annars - hejdå SCAN och hej till t.ex. Ento, Lepsis och Hotlix, som är bolag som producerar och tillhandahåller mat där skalbaggar, insekter et cetera är proteinkällan, s.k. "bug business".

Det finns idag människor, såväl unga som gamla, som missbrukar tv-spel. Jag undrar hur många som, på åttiotalet, trodde att det skulle finnas organisationer såsom Internetakuten eller dataspelsakuten. Vänta nu; folk som är beroende av att spela kan väl inte stämma, är det nog många som skulle säga. Men, nej, det är väl inte möjligt? Hur kan man inte förmå sig att lyfta sig från Tetris eller Double Dragon? Inte kan väl framtida generationer behöva hjälp med detta? Svaret har vi idag och det är lika tragiskt som sant; människor, och främst unga, har stora problem att slita sig från spel och sitt missbruk, vilket leder till många tråkiga och negativa konsekvenser.

"[...]Även om det nu var Evelyn Beatrice Hall, och inte Voltaire[...]"

Ännu en gång framkommer att missbruk är ett psykiskt problem och det kan ta sig uttryck på många sätt; det handlar om att, kortsiktigt, bota en ångest; ett obehag, och ingenting annat. De som tröstäter gör det för att de, tillfälligt, mår dåligt och om det då råkar vara spraygrädde, glass eller godis är inte producenternas fel. Skulle du, med handen på hjärtat, kunna anklaga Paradox för att de erbjuder en produkt som kan leda till missbruk? En produkt som skapar och ser till att bibehålla ett missbruk? Hur många har inte fastnat i "bara en omgång till"-syndromet? Det är fullt "normalt", i den mån detta begrepp kan användas, men att glömma bort, förlåt; negligera och prioritera bort, att äta, sova, röra på sig, vara "social" IRL på grund av spelet, är inte "normalt".

Som ovan har kommunicerats bottnar etik i envar individs egna värderingar. Vad som är rätt för denne behöver inte vara det för en annan, och då det ej finns en fundamental grund för att hävda vare sig det ena, eller det andra, då missbruk, som är symptomen, bottnar i psykiska åkommor kommer denna diskussion, som i vissa fall är mer som en monolog, att fortsätta i all evinnerlighet. Förstå mig rätt, ty jag tycker det är bra att den finns och vill hävda att den måste finnas, men att döma andra är att gå ett steg för långt. Även om det nu var Evelyn Beatrice Hall, och inte Voltaire, som sade "Jag håller inte med i det du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det", är innebörden lika slående som självklar och viktig.

Således; alla är vi bundna till våra egna uppfattningar om vad som är etiskt korrekt och dessa bottnar i vår egen fenomenologiska uppfattning. Att diskutera andras och ifrågasätta är bra, men att kritisera och attackera är fel, då det i slutändan, som ovan sagts, handlar om envar individs värderingar. Följaktligen kan det ses som att det finns etiska och oetiska produkter/tjänster att investera i, men att definiera dem som just detta är upp till envar individ och det går inte att per definition säga att denna/dessa sfär(er) är oetiska, då allt handlar om hur du och andra upplever tillika uppfattar ett fenomen - fenomenologi.