Banker och kryptovalutor

Under sommaren har jag sett och följt diverse trådar på såväl twitter som i diverse forum om hur krypotvalutor kommer att ersätta den valuta som vi idag använder. Facebook ämnar införa Libra, Tencent och deras WeChat har redan ett integreratbetalningssystem och därutöver finns bitcoin och andra, mindre kända, kryptovalutor.

I hela världen sliter just nu såväl bankernas högsta höns som politiker i sina peruker och frågar sig själv hur detta skall stävjas, eller i bästa fall kontrolleras till allas, men framför allt deras egen, fördel och vinst. Ett exempel på detta är det hot om böter för bara utvecklandet av en kryptovaluta som demokraterna i USA kommunicerade den 15 juli.

"[...]där ägodelar var lika eftertraktat som att Ulla Andersson skulle bli finansminister[...]"

För att förstå valuta måste vi gå till grunden vad pengar är. De är ett påhitt. Ja, de är ett rent och skärt påhitt som är kopplad till en tro. En tro på att dessa papperssedlar och mynt är ekvivalenta med t.ex. en Coca-Colaburk, eller en Tesla model S. Det som binder samman människor är en tro, en gemensam föreställning om ett eller flera fenomen och föreställningar. ”Men”, tänker du. ”Detta är ju religion!”. Korrekt – det är exakt vad det är. Definitionen på religion är ”… en kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition” (ne.se). I den riktiga och sanna definitionen finns ingenting om en Gud eller ett större väsen, utan detta är teologi (polyteism eller monoteism).

Så, för att återgå till valuta och pengar. Människan gick från att vara nomader på savannen för cirka 30 000 år sedan, där ägodelar var lika eftertraktat som att Ulla Andersson skulle bli finansminister, och således var det byteshandel som nyttjades. I takt med att människan lärde sig konstbevattning och jordbruk kom hon att bli bofast. Jordbruk ledde till att vissa fick mer skörd än andra, vilket de kunde sälja. Fortfarande rådde främst byteshandel, men nu började det bli möjligt att via egendomar och ägande få status (förr var det status utifrån förmåga att försvara, jaga, leta föda, vara vägvisare et cetera). För att visa sin status blev det vanligt att de som hade en stor avkastning på sitt jordbruk, eller sina djur, kunde köpa inredning, slavar som skötte de mest basala sysslorna, större hus och marker och så vidare. Betalningen skedde oftast i form av mat och säd, dvs. idkades en sorts byteshandel.

I takt med tidens gång kom valutor att skapas, med allt från snäckskal till kakaobönor och mynt av silver och guld. Vad dessa hade gemensamt var att deras värde delades av alla som var delaktiga i samhället – de hade en gemensam tro om att X kakaobönor var ekvivalent med en mula eller dylikt. Det fungerade för att alla trodde på det. Idag skulle du nog skratta ifall någon erbjöd dig 10 kilo kakaobönor för din nyinköpta Tesla, men vad är det som säger att människor inom 100 år inte kommer göra detsamma åt oss? "Papperslappar!? Haha, ja de var inte kloka de där romarna... förlåt, människorna".

I takt med imperier och globalisering (ja, jag använder verkligen de breda penseldragen), kom pengar som vi idag känner dem att bli alltmer accepterat som den värdsliga valutan. Sedan det första myntet hade även banker, och andra finansiella institut, kommit att uppstå och för dem var det essentiellt att tron på valutan kvarstod, för den dagen som några skulle stå vid ICA:s kassa och vägra betala 10 kr för ICA Basics Mozzarella, då de ansåg att den enbart var värd 1 krona, max, skulle det bli problem.

Likaså visste, och än idag vet, de att tron till valutan är ”a och o” för deras existens och när nu nya valutor börjar att blomma upp likt maskrosor, är institutioner såklart rädda, för de är inte ansvariga för dess tillkomst tillika tillväxt. Om jordens befolkning skulle få en större tro till de nya valutorna, såsom bitcoin, skulle bankerna förlora det fundament som gör att de flyter och ett besök hos Titanic skulle vara nära förestående.

"[...]ha popcornen klara att poppas och de gamla hederliga 3D-glasögonen á la tidigt 1990-tal klara[...]"

Det vi idag ser från ECB, FED och andra stora finansiella institutioner är en rädsla för att tron på den gemensamma valutan – aka. ”pengar” – skall tappa i värde. Om detta skulle bli en sanning kommer det bli en sorts anarki med och på valutamarknaderna innan en sorts stagnation och normalisering skulle kunna skönjas.

Bankerna vet att de nya valutorna är bättre, säkrare och mer anpassade efter den teknologiska värld som vi lever i - och rör oss mot, men de vet vikten av att resan från de gamla mynten och sedlarna måste ske kontrollerat och med största säkerhet. Således kommer vi få se stora och kraftiga utlåtanden från ovan nämnda de kommande åren om riskerna med kryptovalutor, för om du ger pöbeln en smula, kommer den snart att inte bara kräva hela kakan, utan även bagaren.

Således kan vi alla se till att ha popcornen klara att poppas och de gamla hederliga 3D-glasögonen á la tidigt 1990-tal klara för det spektakel vi komma se. 

Lloyd Banking Group

Lloyd Banking Group
Handlas på brittiska marknaden
P/E 10,6
ROA: 0,68 %
ROE: 11,5 %
Yield:  5 %

När brittiska banker kommer på tal brukar det ofta vara Barclays, eller HSBC, som nämns. Mer sällan än ofta nämns dock Lloyds Banking Group, vilket är smått komiskt, då banken har en gedigen historia. Kortfattat kan säga att banken är en avel av Taylors and Lloyd, som bildades anno 1765 i Birmingham. Genom avknoppningar och förvärv kom banken att växa sig allt större och starkare, ja, precis som Ferdinand, tills 2008 inträffade... dock gick man ej under och man var, egentligen, när rena fakta studeras, aldrig nära. Dock bedömde många externa experter och även den brittiska regeringen detta, vilket gjorde att sistnämnda gick in och "räddade" banken, trots att den, egentligen, inte behövde en livboj. Som mest kom den brittiska regeringen att äga cirka 77 % och har sedan dess skalat ned sitt ägande till... noll procent anno 2018. För en mer detaljerad genomgång om de kritiska åren 2008-2013 rekommenderas denna länk.

Vad gjorde Lloyds Banking Group för misstag 2008? Det enkla och korta svaret är; samma som övriga storbanker - man förvärvade finansgiganter till vad man själv ansåg var låga priser. Mer sant var nog att priset var hutlöst, då dessa "giganter" mer eller mindre var att definiera som korthus. Ett av de största köpen/förvärven som man gjorde var det av Halifax, en bank som grundades anno 1853.

"The goeverment today confirmed it will take majority control of Lloyds Banking Group, with the taxpayer owning 65v% of the voting shares in return for insuring 260bn of the group's toxic assets." (The Guardian, 2008)

Under tiden som Lloyd Banking Group var under pappa statens kontroll/ägande, kom deras utdelningar att utebli. Detta var ett restriktion från den Europeiska kommissionen, vilken trädde i kraft med regeringens övertagande och skulle gälla t.o.m. 2012. Detta står att läsa i samtliga bokslut från dessa år, bland annat i bokslutet 2011 (s. 11). Detta är anledningen till den uteblivna utdelningen, vilket många, däribland undertecknad, gärna vill se. Således kan inte en "underbar utdelningshistorik" á la Johnson & Johnson eller Castellum ses. Emellertid finns en tydlig anledning till detta. Sedan 2013, då restriktionerna försvann, har banken återgått till utdelning; en som också visar en stigande trend. Att tillägga är att bolaget brukar DRIP men "default-läge" är, åtminstone om du handlar via Avanza, att du får rena dollares.. förlåt. pundes. Gällande DRIP rekommenderas denna länk, vilken blev viral i samband med att H&M lade fram sin önskan om att införa detta förfarande.

"Lloyds TSB snatched the Halifax from the jaws of the credit crunch - but with thousands of jobs on the line and HBOS's capital problems far from solved, the giant new bank will need skillful handling to ensure that it is a succes." (The Guardian, 2008)

Banken har sin verksamhet i Storbritannien och enkom Storbritannien. Här skiljer de sig mot sina peers, såsom Barclays och HSBC. Detta kan ömsom ses som en fördel, då de har en mindre marknad, lagar, regler et cetera att förhålla sig till, ömsom en nackdel, då de är utlämnade till den brittiska ekonomin i allmänhet, men de brittiska bolagens välbefinnande i synnerhet. De bolag som Lloyd främst riktar sig mot tillhör nivåerna "mellan" och "små", men självklart har de även några större kunder. Detta gör att de kan betraktas som cykliska, vilket två artiklar på Motley Fool tar upp; "Beware of the Siren call of the Lloyds share price" samt  "4 reasons the cheap Lloyds share price dosen't appeal to me". Skribenterna hävdar att när UK:s ekonomi stagnerar, och sedan/eventuellt fallerar, kommer Lloyd att drabbas hårdare än övriga banker, då de inte har andra marknader som kan hålla lönsamheten uppe. Detta kan absolut stämma och investerare bör ta dessa varningar på allvar. Emellertid bör också investerare se det faktum att banken är kraftigt överkapitaliserad, har en gedigen historia, en kunnig och erfaren styrelse samt har de dragit lärdomar av 2008 samt 2011. Hell, de har ju varit med i varenda kris, nedgång, sättning you name it sedan T-Rex sprang runt och jagade vegetarianer. På tal om att de är överkapitaliserade - nämnde jag att de detta år iscensatte ett återköpsprogram på £1bn av sina egna aktier.

Ett trevligt axplock från bokslutet anno 2017: "In line with our progressive and sustainable ordinary dividend policy, the Board has recommended a final ordinary dividend of 2.05 pence per share, taking the total ordinary dividend for 2017 to 3.05 pence per share, up 20 per cent on 2016. Given our strong capital generation the Board has also announced its intention to implement a share buyback of up to £1 billion, equivalent to up to 1.4 pence per share."

Banken, som har sin gedigna historia, har hittills lyckats att acklimatisera sig till alla de förändringar som skett sedan dess grundande. Nu, anno 2018, är det IT som är nästa steg. I Sverige syns detta tydligt då många banker stänger ned kontor för att möta kunden "på nätet" samt investerar multum i fintech. Utöver detta har nischbanker, såsom Resurs, Collector, Avanza, Nordnet med flera blommat upp, vilka alla erbjuder produkter som inte gör det lätt för storbankerna. Hur simmar Lloyd i dessa farliga vatten? Faktum är att de simmar "pretty damm good". FSTech, som är en av Storbritanniens största hemsidor/aktörer som delar ut priser till nationella bolag för deras framgångar och utvecklingar inom IT, har prisat Lloyd flera år i rad. Därtill har banken vunnit "Business Bank of the Year" 12 år i rad, en svit som bröts 2017. Som om detta ej räcker kan deras prisskåp anno 2017 beskådas här; ett prisskåp som inte går av för hackor.

"Lloyd could double if U.K. gilts catch up with U.S. treasuries" (Fullständig analys: Seeking Alpha, 2018-03-21)

Undertecknad är emot generaliseringar per definition, men kan ej undgå att tänka: "SEB" fast versionen mycket större samt att de enbart är nationella. Vi ser här en bank för de lite mindre bolagen och som även vågar satsa ordentligt på IT/fintech.

Lite siffror skadar aldrig

Beträffande ägandet i Lloyd består detta av främst institutionella aktieägare. De fem största är:

Oakmark Internationl Fund - äger ca 2,3 biljon aktier. Detta antal motsvarar 3,19 % av Lloyds totala aktier. För fonden ligger totalt 3,8 % av dess tillgångar i Lloyd Banking Group.

Dodge & Cox International Stock Fund - äger ca 1 biljon miljoner aktier, vilket motsvarar cirka 1,44 % av tillgängliga dito. För fonden ligger totalt 1,44 % av dess tillgångar i Lloyd Banking Group.

Vanguard International Stock Index - äger cirka 972 miljoner aktier, vilket motsvarar cirka 1,34 % av tillgängliga dito. För fonden ligger totalt 0,25 % av dess tillgångar i Lloyd Banking Group.

Artisan International Value Investor - äger 419 miljoner aktier, vilket motsvarar cirka 0,9 % av tillgängliga dito. För fonden ligger totalt 0,56 % av dess tillgångar i Lloyd Banking Group.

VA CollegeAmerica Cap Inc- äger 399 miljoner aktier, vilket motsvarar cirka 0,55 % av tillgängliga dito. För fonden ligger totalt 1,2 % av dess tillgångar i Lloyd Banking Group.

Efter att ha läst tillgänglig information, såväl på bankens hemsida som via andra tillgängliga publikationer, om ledningen och andra viktiga personer högst upp i bankens hierarki, kan undertecknad konstatera att samtliga har en gedigen erfarenhet. En nackdel är att många i ledningen, som förvisso har gedigen erfarenhet av branschen, har en kort historik på banken i fråga (reuters). Om detta är en för- eller nackdel kan de visa fortsätta tvista om; undertecknad är humanist väljer att inte försöka sig på att ta en ställning. Beträffande de tre högstas eget ägande ser fördelningen ut likt följande:

Mr. Antonio Horta-Osorio - 24.431.166 st

Executive Director, Group Chief Executive Officer 

Mr. George Mark Culmer - 13.846.629 st

Executive Director, Chief Financial Officer

Mr. Juan Colombas - 9.148.455 st

Executive Director, Chief Operating Officer

Efter en diskussion med nyckeltalskungen, George, a.k.a "4020", skaparen av Börsdata, kan de tyvärr för tillfället ej erbjuda den brittiska marknanden. Dock fick jag en mycket rolig nyhet berättad för mig om att detta "snart" (allt är relativt) kan komma att ändras. Således; glöm för tusan inte att fortsätta köpa denna tjänst, för snart kommer vi ha tillgång till allt fler marknader. Dock hjälper detta "snart" inte undertecknad med att presentera fina diagram. Dock har Lloyd Banking Group en fin finess på sin hemsida, där läsaren kan finna fina och talande diagram över vissa, om än ej alla, nyckeltal. Nedan har undertecknad valt att publicera en del av dem.

Utöver ovan kan även Simply Wallstreet rekommenderas för den som önskar en mer överskådlig bild av nyckeltal, dessa gällande såväl historik som framtidsprognoser. Undertecknad väljer dock ej att kopiera dem, utan överlåter till den läsare som har "orkat" att läsa ända hit att själv grotta ned sig.

Som framkommer är detta inte en bank/bolag som man kan finna en explosionsartad tillväxt i. Dock bedömer undertecknad att det finns vissa aspekter som analytiker tycks ha tagit höjd på gällande framtiden. Det första är återköpen samt att de är överkapitaliserade - detta kommer att hålla banken stabil i tider då det blåser. Utöver detta finns den härliga fruktan för Brexit. Faktum är att ingen vet hur detta kommer att sluta; hur mycket "exit" kommer det att bli? Vissa banker kommer och går, men de starkaste består.

Lloyd Banking Group har funnits i 253 år. Även om staten gick in och "räddade" dem (trots att det ej behövdes) anno 2008, har de stått stadigt i vått och torrt. För den som tror att historien kan och kommer att återupprepa sig, kan denna bank vara ett alternativ att investera i.