Ofta när människan drar sig för något beror detta på obehag. Detta obehag är, i längden, kopplat till en rädsla. De som är rädda för ormar känner ofta ett obehag då dessa kommer på tals och en ren och skär rädsla då de vistas med dem. Detsamma kan sägas om nedgångar på börsen. Många känner nog ett sorts obehag då de minns nedgångarna vid millenniumkrisen eller finanskrisen och kan möjligt, om de ej dragit lärdomar, känna en rädsla då nästa infinner sig. Detta gäller såklart även de oinvigda.
Emellertid är rädsla bara en känsla. Likt det jag diskuterade för ett par veckor sedan, om människan och hennes förmåga att drabbas av panik, kan rädslor tränas bort, i alla fall en majoritet av dem.
Låt mig börja med en kortfattat överblick. Det limbiska systemet är ett komplex av nervceller på insidan av hjärnans båda hemisfärer med en delstruktur i vardera tinningloben. Det limbiska systemet utgörs bl.a. av amygdala, gyrus, cinguli och hippocampus.
Det limbiska systemet kallas för
känslohjärnan och tillhör det centrala nervsystemet. Det är på grund av detta
system som man blir irrationell vid förälskelser. Limbiska systemet påverkar också det autonoma nervsystemet
genom att göra individen stressad via det sympatiska systemet. Faktum är att även sexualiteten styrs härifrån, om du nu undrade... När det gäller minnet och inlärning har detta
system en mycket viktig roll, då hela människans beteende i grund och botten baserar
sig på att stimulera sådant som ger känslor av välbehag och undvika sådant som
ger känslor av obehag.
"[...]våra förfäder, som fann nöje i att jaga mammutar[...]"
Det är alltså i detta system som bland annat rädsla skapas och vad som framkommer är att rädsla är något som skapas via diverse triggers. Alla människor är, hör och häpna, unika och således har envar olika triggers? Ja, eller i alla fall nästan. Det finns nämligen vissa som är inprogrammerade sedan födseln, bland annat vassa föremål, höga höjder, ormar och ögon (psychology today; G.H. Orians). Dessa är arv från våra förfäder, som fann nöje i att jaga mammutar, hugga träd med stenyxor och ragga på kvinnor med trädklubbor, och kommer vara med vår släkt en lång tid till. Dessa ligger till grund för det kända uttrycket "fight or flight", vilket kopplas till det sympatiska och parasympatiska nervsytemet, vilka jag tidigare diskuterat ett flertal gånger.
Emellertid finns rädsla för börsnedgångar, karuseller, mat, alkohol et cetera ej med på ovan lista. Detta var ingenting våra förfäder kände att de behövde ägna tankemöda åt, vilket låter logiskt. Dessa rädslor är något som en individ har skapat, oftast då de upplevt en situation som har kommit att förknippats med obehag, panik, ångest eller dylikt. För att undvika detta igen lär sig kroppen att "karusell" är ekvivalent med "obehag" och således sätter den in ett "chip" i denna nervkoppling, som vid nästa tillfälle först kommer att signalera "obehag", då det kommer på tals, och "rädsla", då situationen blir akut, till hjärnans nervcentra.
"[...]kan en individ lära sig att lägga handen på spisplattan[...]"
Vad som är fascinerande med detta är att det är ett invant beteende. Ett annat sätt att formulera är att dessa saker är inlärda, detta såväl medvetet som omedvetet. En individ har, ännu en gång; medvetet eller omedvetet, applicerat ett visst förfarande till en viss sak, t.ex. att många firar den dagen de går på semester med en Dom Perignon 1983, eller att man undviker att lägga handen på spisplattan efter att tidigare ha bränt sig. Detta är saker som kan "av-läras". Även om det strider mot all logik, kan en individ lära sig att lägga handen på spisplattan. Den kan, även om det tar emot mer än spisplattan, lära sig att fira semestern med vatten och (knäcke)bröd. Ja, det kommer och kännas jobbigt och hemskt i början och det kommer ej vara roligt (och nej; jag vet att ingen har sagt att livet skall vara just det, men låt oss ej ta den diskussion nu).
Hur kan man bekämpa rädsla? Ja, bra sätt är att utsätta sig för den (KBT). Konfrontera den, se den i vitögat, utmana den et cetera. Okej, en börsnedgång kan vara svår att möta, då vi ej kan gå ut och leta upp den. Men här kan man förbereda sig genom att bekämpa de rädslor som man faktiskt kan utsätta sig för. Genom detta kommer man ha många positiva minnen om hur man övervunnit tidigare hinder och kan således applicera dem när väl en eventuell rädsla slår till vid nästa börskrasch. Om jag kommer ihåg att jag, genom att använda förfarande X, besegrade rädsla Y, kommer jag även att lyckas med Z, detta eftersom jag har bevisat att det är psykiskt; en föreställning!
Skriv, använd bilder, prata högt - välj vilken metod som passar bäst men/och kombinerar du dessa har du starka chanser att lyckas. Fungerar ej dessa finns alltid psykologhjälp, men... vem vill sitta med en hjärnskrynklare när man innerst inne vet att denne ej kan göra jobbet åt en? Ja, denne kan ställa bra och adekvata frågor, men innerst inne vet du såväl frågorna som svaren. Att då gå via en psykolog är både slösad tid och, för att använda ett slitet uttryck; #slösad krona. Förvisso får man gratis kaffe och kanske en kaka. Automatkaffe och, i bästa fall, Gilles småkakor...
"[...]Förvisso får man gratis kaffe[...]"
Hur kan man bekämpa rädsla? Ja, bra sätt är att utsätta sig för den (KBT). Konfrontera den, se den i vitögat, utmana den et cetera. Okej, en börsnedgång kan vara svår att möta, då vi ej kan gå ut och leta upp den. Men här kan man förbereda sig genom att bekämpa de rädslor som man faktiskt kan utsätta sig för. Genom detta kommer man ha många positiva minnen om hur man övervunnit tidigare hinder och kan således applicera dem när väl en eventuell rädsla slår till vid nästa börskrasch. Om jag kommer ihåg att jag, genom att använda förfarande X, besegrade rädsla Y, kommer jag även att lyckas med Z, detta eftersom jag har bevisat att det är psykiskt; en föreställning!
Skriv, använd bilder, prata högt - välj vilken metod som passar bäst men/och kombinerar du dessa har du starka chanser att lyckas. Fungerar ej dessa finns alltid psykologhjälp, men... vem vill sitta med en hjärnskrynklare när man innerst inne vet att denne ej kan göra jobbet åt en? Ja, denne kan ställa bra och adekvata frågor, men innerst inne vet du såväl frågorna som svaren. Att då gå via en psykolog är både slösad tid och, för att använda ett slitet uttryck; #slösad krona. Förvisso får man gratis kaffe och kanske en kaka. Automatkaffe och, i bästa fall, Gilles småkakor...
