Banker och kryptovalutor

Under sommaren har jag sett och följt diverse trådar på såväl twitter som i diverse forum om hur krypotvalutor kommer att ersätta den valuta som vi idag använder. Facebook ämnar införa Libra, Tencent och deras WeChat har redan ett integreratbetalningssystem och därutöver finns bitcoin och andra, mindre kända, kryptovalutor.

I hela världen sliter just nu såväl bankernas högsta höns som politiker i sina peruker och frågar sig själv hur detta skall stävjas, eller i bästa fall kontrolleras till allas, men framför allt deras egen, fördel och vinst. Ett exempel på detta är det hot om böter för bara utvecklandet av en kryptovaluta som demokraterna i USA kommunicerade den 15 juli.

"[...]där ägodelar var lika eftertraktat som att Ulla Andersson skulle bli finansminister[...]"

För att förstå valuta måste vi gå till grunden vad pengar är. De är ett påhitt. Ja, de är ett rent och skärt påhitt som är kopplad till en tro. En tro på att dessa papperssedlar och mynt är ekvivalenta med t.ex. en Coca-Colaburk, eller en Tesla model S. Det som binder samman människor är en tro, en gemensam föreställning om ett eller flera fenomen och föreställningar. ”Men”, tänker du. ”Detta är ju religion!”. Korrekt – det är exakt vad det är. Definitionen på religion är ”… en kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition” (ne.se). I den riktiga och sanna definitionen finns ingenting om en Gud eller ett större väsen, utan detta är teologi (polyteism eller monoteism).

Så, för att återgå till valuta och pengar. Människan gick från att vara nomader på savannen för cirka 30 000 år sedan, där ägodelar var lika eftertraktat som att Ulla Andersson skulle bli finansminister, och således var det byteshandel som nyttjades. I takt med att människan lärde sig konstbevattning och jordbruk kom hon att bli bofast. Jordbruk ledde till att vissa fick mer skörd än andra, vilket de kunde sälja. Fortfarande rådde främst byteshandel, men nu började det bli möjligt att via egendomar och ägande få status (förr var det status utifrån förmåga att försvara, jaga, leta föda, vara vägvisare et cetera). För att visa sin status blev det vanligt att de som hade en stor avkastning på sitt jordbruk, eller sina djur, kunde köpa inredning, slavar som skötte de mest basala sysslorna, större hus och marker och så vidare. Betalningen skedde oftast i form av mat och säd, dvs. idkades en sorts byteshandel.

I takt med tidens gång kom valutor att skapas, med allt från snäckskal till kakaobönor och mynt av silver och guld. Vad dessa hade gemensamt var att deras värde delades av alla som var delaktiga i samhället – de hade en gemensam tro om att X kakaobönor var ekvivalent med en mula eller dylikt. Det fungerade för att alla trodde på det. Idag skulle du nog skratta ifall någon erbjöd dig 10 kilo kakaobönor för din nyinköpta Tesla, men vad är det som säger att människor inom 100 år inte kommer göra detsamma åt oss? "Papperslappar!? Haha, ja de var inte kloka de där romarna... förlåt, människorna".

I takt med imperier och globalisering (ja, jag använder verkligen de breda penseldragen), kom pengar som vi idag känner dem att bli alltmer accepterat som den värdsliga valutan. Sedan det första myntet hade även banker, och andra finansiella institut, kommit att uppstå och för dem var det essentiellt att tron på valutan kvarstod, för den dagen som några skulle stå vid ICA:s kassa och vägra betala 10 kr för ICA Basics Mozzarella, då de ansåg att den enbart var värd 1 krona, max, skulle det bli problem.

Likaså visste, och än idag vet, de att tron till valutan är ”a och o” för deras existens och när nu nya valutor börjar att blomma upp likt maskrosor, är institutioner såklart rädda, för de är inte ansvariga för dess tillkomst tillika tillväxt. Om jordens befolkning skulle få en större tro till de nya valutorna, såsom bitcoin, skulle bankerna förlora det fundament som gör att de flyter och ett besök hos Titanic skulle vara nära förestående.

"[...]ha popcornen klara att poppas och de gamla hederliga 3D-glasögonen á la tidigt 1990-tal klara[...]"

Det vi idag ser från ECB, FED och andra stora finansiella institutioner är en rädsla för att tron på den gemensamma valutan – aka. ”pengar” – skall tappa i värde. Om detta skulle bli en sanning kommer det bli en sorts anarki med och på valutamarknaderna innan en sorts stagnation och normalisering skulle kunna skönjas.

Bankerna vet att de nya valutorna är bättre, säkrare och mer anpassade efter den teknologiska värld som vi lever i - och rör oss mot, men de vet vikten av att resan från de gamla mynten och sedlarna måste ske kontrollerat och med största säkerhet. Således kommer vi få se stora och kraftiga utlåtanden från ovan nämnda de kommande åren om riskerna med kryptovalutor, för om du ger pöbeln en smula, kommer den snart att inte bara kräva hela kakan, utan även bagaren.

Således kan vi alla se till att ha popcornen klara att poppas och de gamla hederliga 3D-glasögonen á la tidigt 1990-tal klara för det spektakel vi komma se. 

Historia, perspektiv & protektionism

Jag hade först tänkt skriva ett inlägg om att det är fraktfritt på matsmart fram t.o.m. den 30 juni, men någon hann före både en, två, tre och fyra gånger... Efter detta tänkte jag skriva ett inlägg om att "predika för de redan frälsta", men fann det något... ja, inte paradoxalt, utan mer... självklart att ej göra?

Detta inlägg är, likt många, relativt långt men låt inte detta avskräcka dig. Som Farbror Barbro säger; "Det finns inga genvägar (till det perfekta ljudet)".

Jag har flera gånger diskuterat ämnet historia och dess relevans för förståelse; förståelse för allt som händer, för ingenting händer utan en orsak och denna är mer ofta än sällan alltid historiskt betingad. Samtliga av dagens konflikter har en historiskt aspekt, såsom USA vs. Ryssland (läs: Sovjet), Israel vs. Palestina, USA vs. Afghanistan, USA vs. Nordkorea, Trump vs. Donald Tusk, Xi Jinping, Merkel, Macron med flera (den observanta kan se att "USA" omnämns mer än en gång...).

Politik har alltid varit en ingrediens i konflikter och även pengar, "skatter" (att plundra), värdeföremål, råvaror eller dylikt. Det är ingen raketforskning att kunskap om historia och tidigare historiska händelser per automatik ger kunskap och insikt i historiska politiska händelser, varför de hände och varför en viss följd tillika konsekvens inföll. Med en gnutta av ovan nämnda raketforskning kan vederbörande även producera och skapa sig en uppfattning om hur A, i framtiden, troligtvis kommer att leda till B. Självklart finns inga garantier för att framtiden blir en repris på historien, men mer ofta än sällan tenderas händelsekedjor med samma/liknande ingredienser att upprepas.

Jag är av uppfattningen att för att bli en bra investerare krävs inte bara kunskap om att läsa en årsredovisning med dess balansrapport samt att kunna se, studera, tolka och sedan räkna på nyckeltal, utan det krävs även kunskaper om psykologi, ha ett starkt psyke, dvs. kunna applicera psykologikunskaperna, samt kunskap om människans historia.

"[...]är den främsta arten; herren på den ökända täppan[...]"

Tidigare har jag hyllat böcker såsom Sapiens: en kort historik om mänskligheten, Om tyranni: tjugo lärdomar från tjugonde århundradet, Synteism: att skapa Gud i internetåldern, Det globala imperiet, Svart Athena och Sidenvägarna: En ny världshistoria, för att nämna några, kring detta ämne. Inlägg om Sidenvägarna: en ny världshistoria samt Svart Athena hittar ni här och här. Ytterligare en bok som jag utgår från, då jag väl har fått hem den och fått gräva ned min näsa bland dess sidor, att räkna till ovan är Lessons of History, vilken jag vill tacka Patrik Wahlén för. Vad dessa ger är en övergripande bild över människan, dess framgångar och erövranden, men även dess misstag och motgångar. Till skillnad från många andra böcker, såsom diverse kursmateriell på valfri historiekurs, är dessa mer målande; mer pedagogiska och mer övergripande, men ofta med bra och träffande detaljerande exempel.

Det som dessa böcker har som styrka, vilket skolmateriell ofta saknar, är att de ger ett alternativt perspektiv. I Sapiens: en kort historik om mänskligheten ger Harari en träffande bild om att det är två faktorer som gjort att människan idag, från att för cirka 70 000 år sedan ha varit en obetydlig organism, är den främsta arten; herren på den ökända täppan. Dessa är: förmåga att samarbeta och organisera sig i antal som överstiger 200 samt förmåga att visualisera och samlas kring en gemensam tro.

Ytterligare ett exempel som en av dessa böcker ger framkommer i Sidenvägarna; en ny världshistoria, där författaren, Frankopan, träffande framlägger hur ett par conquistadorer seglar över den stora pölen, dödar Sapa Inca, förslavar flera indianstammar, startar en gruvverksamhet där de pumpar guld likt det vore en gratisvara för att sedan skeppa det till Europa, vilket sedan leder till att Spanien blir en stormakt, att mer pengar hamnar i omlopp, vilket i sig ger mer välstånd, men även större klassklyftor et cetera et cetera vilket i sin tur leder till inflation i Kina!

"[...]de skulle titta på dig likt du vore an mänsklig gestaltning av hunden Ratata[...]"

Schimpanser, våra närmaste släktingar, kan också samarbeta, men de måste först känna varandra, dvs. ha kunskap om varandra för att utveckla och skapa en tillit. Detta behöver ej människan, ty hon kan, utan att vare sig känna piloten eller flygvärden/flygvärdinnorna, sätta sig på planet och lita på att dessa tar henne till Sorrento. Utan att någonsin ha träffat dessa gör resenären två saker, nämligen 1) litar på personer som den aldrig har träffat, men som den utgår från är fullt kapabla att klara av flyguppgiften och 2) genom detta samarbetar denne genom att sätta sig på sin plats, spänna fast sig och genast tillkalla ovan nämnda flygvärdar för att beställa något stärkande.

Gällande tro är detta att likställa med religion, i ordets sanna bemärkelse. Ja, du läste rätt; sanna bemärkelse. Definitionen på religion är "en gemensam trosföreställning om X". Detta X kan vara kristendom, men det kan även vara pengar eller socialism. Gällande Gud och dennes plats har denne ej något med religion att göra, utan det ryms under "teism". En som bryskt men träffande lägger fram detta, och som ofta är intressant och underhållande att lyssna på, är Alexander Bard i bland annat Aron Flams pod, Dekonstruktiv Kritik.

Tro kan alltså gälla pengar; vi människor har, sedan en lång tid tillbaka, gemensamt "kommit fram till" (förstå mig rätt) att en sedel med diverse motiv tillika serienummer är fullt lika med t.ex. en Tesla, espressobryggare, banan eller, för att dra till med något extra lyxigt, Kalles kaviar. Försök göra detta med schimpanser. De skulle titta förunderligt på dig, nej, de skulle titta på dig likt du vore an mänsklig gestaltning av hunden Ratata, om du höll fram en 20-kronorssedel och sa att du önskade tre fina och färska bananer.

Gällande tro och t.ex. socialism, kapitalism, marxism et cetera gäller samma; det de alla har gemensamt är att det finns en grupp, såväl liten som stor, individer som tror på ett visst förfarande och att det är det rätta - "en gemensam föreställning om X".

Grovt draget skulle det kunna sägas att det som Trump just nu försöker med är att övertala de som har en annan tro än honom gällande USA:s handelsavtal. Ja, det är förvisso att förenkla, men utifrån fakta tolkar han, och hans följare, dessa och skapar sig ett visst perspektiv, medan andra tolkar fakta och skapar sig ett annat. Således har skapas två trosföreställningar, likt de mellan Palestina och Israel, kapitalism och socialism, eller för den delen, marxism. Olika perspektiv har, historiskt, lett till såväl samarbeten och lyckade utgångar som konflikter och krig och för att undvika det senare kan en väl insatt person, som besitter tillräckliga kunskaper att se hur olika tolkningar och perspektiv sammanfaller/inte sammanfaller och agera utifrån dessa.

"[...]tur att jag i alla fall behöll merkantilisminriktningen, för annars kanske jag hade fått utstå ett ännu värre öde[...]"

Ett exempel på detta kan ses under medeltiden och renässansen fram till att upplysningen inföll i början av 1700-talet. Under medeltiden var det ren och skär protektionism; alla såg till att ömsom försvara sina gränser, ömsom att via krig eller giftermål att utöka dessa. Gällande handel var den extremt liten och det var ej förrän Hansan kom in i bilden, vilket var en följd av sidenvägens öppning et cetera, som handel kom att utvecklas och med det kungars insikt att det nog finns förtjänster med detta. Många länder kom att följa denna trend, där handel sågs som en tillgång; en möjlighet utvecklas, skapa relationer till andra nationer samt utöka den inhemska kapaciteten. Dock gjorde ej alla länder det och det tydligaste exemplet är Frankrike, som under1600-talet applicerade merkantilism. Kung Ludvig XIV och hans fränder var förvisso kunniga gällande kultur, men gällande ekonomi var de att likställa med Ulla Andersson. Trots att statskassan sinade och trots otaliga varningar från deras finansministrar, fortsatte de att applicera nämnda merkantilism, vilket i slutet gjorde att landet blev bankrutt. Även denna förklaring är en grov förenkling, likväl ej en lögn eller missvisande bild. Medan bilan föll, folket svalt och otaliga krig förlorades tror jag inte att Ludvig XVI tänkte "tur att jag i alla fall behöll merkantilisminriktningen, för annars kanske jag hade fått utstå ett ännu värre öde".

"[...]Helst skall det vara en rubrik utan någon artikel. Smärtgränsen går vid en ingress, men icke mer![...]"

Nu behöver nuvarande situation, där protektionism diskuteras, bli likt ovan/historien har visat, men det vore ignorant och försumligt att inte ta med denna kunskap i sina beräkningar. Om en protektionism blir mer gällande, kanske investeringar mer kommer att handla om de bolag som ligger i "rätt" länder som blir det viktigaste? Således investerar man mer i ett land än i ett bolag?

Ovan böcker är, Harais och Snyders alster undantaget, krävande och låter sig inte så lättsamt läsas. Detta brukar mer ofta än sällan, i alla fall hos gemene ungdom, vara likställt med "orkar inte...". Helst skall det vara en rubrik utan någon artikel. Smärtgränsen går vid en ingress, men icke mer! Kort, enkelt, koncist och utan några krusiduller är det många som önskar, men tyvärr är livet, människan och vår historia ej det. Vi är så extremt komplexa att vi ännu inte, trots att anno 2018 har infunnit sig, har listat ut exakt hur vår hjärna fungerar, eller hur långt ett snöre är. Eller hur man kokar det perfekta ägget. Eller... ja, jag tror att ni förstår. Således erfodras vilja, motivation och ansträngning; ty ingenting är gratis. Något som däremot är gratis är denna video med Harari, då han gästar Island för sitt boksläpp anno 2016. Videon är cirka 80 minuter lång, men låt dig ej avskräckas, för det är åttio mycket underhållande, matnyttiga och högst intressanta minuter.

Trossystem

"Ett sammanhängande trossystem" är definitionen enligt SAOL. Nationalencyklopedin skriver att det "är en kulturyttring, som inte låter sig infångas av någon heltäckande definition". Wikipedia (huga!) definierar enligt "En kollektiv tro, som grundas på en trosföreställning [...]".

Låter dessa definitioner bekanta? Känns det som att dessa passar in på dig, din föreställningsvärld om ekonomi och din unika, men av många delade, portföljsstrategi? Om ditt svar är nej på sistnämnda fråga, är det skrämmande, för det betyder att du ej tror på din strategi. Om svaret är ja, kan du karaktärisera dig själv samt alla som delar din portföljsstrategi tillika de som delar samma innehav, som religiös. Ja, du läste rätt. Ingenstans står det att läsa om någon Gud i definitionen av "religion". Gud har egentligen ingenting med religion att göra, utan är ett bihang; blindtarmen som, förutom att existera, egentligen ej gör något.

Nuns with guns

Jag har alltid haft ett kluvet förhållningssätt till religion; ömsom kan jag finna den vacker och jag kan avundas dem som tror (på något), ömsom finna det skrämmande hur denna tro kan göra de troende blinda, ignoranta och fientliga för och till andra föreställningsvärldar. Till de elever jag undervisar i historia brukar jag gå in på att grunden till en majoritet, ja, kanske t.o..m alla(?), krig har religionsfrågor som en av orsakerna. Det är hemskt och skrämmande att vissa människors avvikande trosföreställning ses som en anledning och ursäkt för att bedriva allt från hets, illdåd och krig.

Inom bloggosfären samt på twitter finns investerare med olika strategier, filosofier samt innehav. De som har samma strategi tillika filosofi delar en gemensam trosföreställning om att denna är den bästa. Många delar också samma bolag och har, likt ovan, en gemensam trosföreställning om att detta bolag kommer att utvecklas mycket bra. Dessa har en förmåga samt tendens att språkas, dunka varandra på ryggen och stå upp för varandra vid eventuella diskussioner. Känns detta bekant? Det borde det göra.

Sedan har vi de andra; de med andra strategier, filosofier och, troligtvis, bolag. Dessa har sin trosföreställning och, likt ovan, delar de denna gemensamt och är beredda att att försvara och stå upp för den.

För att exemplifiera men även förtydliga; medan det i den allmänna världen finns katoliker, muslimer, ortodoxare, buddhister, hinduer et cetera, finns det i el mundi de economica utdelningsinvesterare, värdeinvesterare, daytraders, swingtraders, förhoppningsbolagsinvesterare et cetera.

"[...]Gud vill det![...]"

Anno 1095 kallade Påve Urban II till korståg. Han såg med bedrövelse hur pilgrimer överfölls på deras pilgrimsfärder till Jerusalem men också på det faktum att staden ej styrdes av kristna. Sedan hade han även på sin agenda att dels motverka de interna stridigheter som förekom i Europa och med det stärka enigheten kring Jesus och den kristna läran, dels motverka det faktum att kungar och furstar kom att skapa sig en allt starkare ställning mot kyrkans väldiga makt. Detta hade framför allt kommit att göras tydligt då Henrik IV, Kejsare i det tysk-romerska riket, krävde att själv få tillsätta länsherrar på sin mark, medan kyrkan hävdade annat. Det hela slutade med att påven bannlyste Henrik IV, vilket ledde till att denne att korsade alperna för att besöka påvens residens Canossa, vandrade barfota uppför den branta vägen upp till slottssporten och för att slutligen be om nåd. Allt detta för att sedan, så fort han kommit hem och satt sig vid brasan, fortsätta med sitt motstånd och återta sina ståndpunkter. Således hyckleri i dess sanna form.

"[...]Tempelriddarna, som sägs ha funnit en gudomlig skatt[...]"

De kristna kom att samlas kring korset, ty påven förkunnade att "Gud vill det!". För den som ej kan sin historia mynnade korståget  bland annat ut i att de kristna blev inbördes osams, att de fick ännu sämre relationer med muslimerna (handel och kultur mycket blev negativt påverkat) och att Jerusalem fortsatte att vara under muslimskt styre. Således blev inget till det bättre (borträknat Tempelriddarna, som sägs ha funnit en gudomlig skatt, vilket gjorde dem mycket rika och så inflytelserika att Påven, anno 1307, kom att se dem som ett hinder och såg till att fredagen den 13:e för alltid kom att förknippas med något dåligt).

Bland de som jag följer på Twitter finns många som ej delar den investeringsfilosofi som jag har. Detta gäller även de bloggar som jag väljer att läsa. Jag är också mycket noga med att bredda mitt perspektiv i vad jag läser och med detta, samt ovan nämnda, som underlag ömsom vidga min föreställningsvärld, ömsom ifrågasätta denna. Många blir ofta irriterade på dem som ifrågasätter deras innehav eller deras strategi. Mer ofta än sällan brukar dessa svara med personangrepp eller med något totalt onödigt tillika, i sammanhanget, oväsentligt. Istället borde de vara tacksamma. När någon ifrågasätter nödgas du att lyssna på argumenten och komma med motargument. Du tvingas reflektera över dina ställningstaganden utifrån de argument du fått. Kan du ej bemöta dessa är du ej säker i din tro och då bör du överväga om denna förblindat dig.

Det finns flera som skriver positivt om H&M och många är snabba med att sälla sig till skribentens positiva perspektiv och tro. De som höjer sin röst och säger annat brukar, tyvärr, ofta mötas med snäva kommentarer. Sedan tror jag att många också tänker "den där j***n igen" så fort en nej-sägare twittrar, bloggar eller kommenterar.

"[...]Pågens lingongrova skulle framstå som rena Skogaholmslimpan[...]"

Som exempel kan nämnas Lundaluppen och Magnus på Fundamentalanalys. Båda är högt ansedda och har visat på mycket bra track-records. De är även öppna och har under en lång tid visat att de är kunniga inom investeringsvärlden. Tidigare delade de samma tro om H&M, men sedan 2016 har Magnus konverterat. Sedan dess har han skrivit flera inlägg där han delger sina läsare sin negativa tolkningssyn på bolaget och alla de risker tillika hinder som just nu kan betraktas som synonymer till nämnda bolag. Detta har gjort att Magnus vid flera tillfällen fått motstå diverse dumma och ogenomtänkta svar/påhopp/anklagelser från de H&M-frälsta. Det är min övertygelse att dessa frälsta ej är pålästa, då de ej bemöter fakta med fakta. De vägrar att ta åt sig av andras tankar. De är förblindade av sin religion och nåde den som ifrågasätter. Vad de grundar sin religion på blir även det en fråga? Ryggtagande?

Ytterligare ett exempel är Fingerprint. Att ifrågasätta den sektens tro brukar mer ofta än sällan vara ekvivalent med personpåhopp som grova att Pågens lingongrova skulle framstå som rena Skogaholmslimpan. Här är de ej sena att utropa korståg och att "Crowhater vill det!" eller skicka en snapchat till spanska inkvisitionen.

Acceptans, förståelse, öppna sinnen och förhållningssätt är de kriterier som är ett måste om man vill utvecklas inom allt och som, i detta fall, investerare. Att hålla sig fast till sin religion är något många tenderar att göra, för den känns säker och är det något det mänskliga psyket gillar är det just rutiner, säkra kort, invanda mönster et cetera. Dock måste man ifrågasätta; våga se världen med andra ögon. Annars kommer utveckling ej att ske, för hur mycket har kyrkan utvecklats sedan anno noll? Herregud, det var först på 1960-talet de öppet "erkände" att jorden inte är universums mittpunkt...

Om det jag diskuterat kom förra helgen Financeamir med en mycket läsvärd krönika, i vilken han diskuterar vikten, men även risken, med att ha övertygelse; en tro om såväl sin strategi som sina innehav.

Går du på söndagspredikan? Manar du till Jihad?

Tillkännagivande: Undertecknad upplever sig själv som en agnostiker med en touch av buddhism och zoroastrism.