En filosofs lärdomar

"Det enda riktiga misstaget är det som vi inte lär oss något av" J. Powell

I kontrast till många av mina inlägg kommer jag här inte presentera ett filosofiskt huvudbry, utan jag kommer istället att presentera lite lärdomar jag tagit sedan jag började med aktier. Många av dessa (alla?) står att läsa på andras bloggar men då jag främst skriver för mig själv finner jag det adekvat att få dem nedskrivna.

Det första lärdomen jag tagit är att inte satsa på förhoppningsbolag där du varken kan eller har någon historik om ledningen, där du saknar en bra insyn i bolaget och dess ekonomi, där du inte har utvärderat affärsidén och där du mer köper för att andra säger det än att du själv gjort din research.
Denna lärdom fick jag efter en tråkig visit i Anoto långt innan jag startade bloggen. Detta kostade mig mycket... mycket.

Den andra lärdomen som kom till mig var i Vardia, som hände för cirka 1 år sedan. Här hade jag verkligen gjort min research och allt kändes solid. Inte ens Herkules själv skulle kunna rucka på den säkerhet jag kände och jag valde att vikta 10 % av portföljen i detta bolag. Vad hände? Jo, en redovisningsprincip från revisorn (som, enligt mig, även var ett bevis på en dålig ledning) gjorde att det som bolaget redovisat som intäkter och vinst inte gällde och således var tvungna att ändras. Kaos, nyemissioner, ny ledning etc. följde och vill du läsa mer ingående finns det bara ett ställe att göra det på - hos Aktiefokus.
Lärdomen jag drog av detta är att oavsett hur "säker" jag är ska jag inte vikta mer än 10 % av portföljen till ett enskilt bolag. Därtill skall varje bolag jag investerar i gå med vinst.
Vardia kostade mig nästan lika mycket som Anoto gjorde.

Lärdom nummer tre kom till mig under sommaren 2015. Då jag hittills i mitt "aktieliv" ofta upplevt en sorts "stress" kring mina investeringar; något sorts kontrollbehov av att alltid, alltid, vara uppdaterad, kolla varje nyhet, varje kursutveckling, varje blogg etc. kände jag att jag försökte "kontrollera" något jag ej kunde. Missförstå mig inte, ty nyheter, som leder till kunskap, är bra, men det finns också en gräns. Således valde jag att satsa på utdelningsaktier i stora bolag, som mer eller mindre, följer index, där jag har tron att "buy&hold...forever" kommer leda till att jag står som vinnare. Detta främst genom utdelningar, sekundärt genom potentiell värdeökning.
Lärdomen av detta är att de fåtal säljtransaktioner jag gjort sedan dess inte skett på grund av en kursrörelse eller ett nyckfullt, ogenomtänkt, förhastat tillika godtyckligt beslut. Istället har de skett på grund av att ett bolags förutsättningar e.d ändrats, såsom i fallet med Kinder Morgan. Likaså har denna strategi hittills enfat givit mig pengar (förutom den miserabla sortin i KMI, som kostade mig dryga en halv månadslön).

Även om samtliga av ovan nämnda lärdomar är viktiga känner jag ändå att den fjärde är den mest aktuella. Även om jag inte köpt allt på en gång har jag ändå begått misstaget att köpa för mycket på ett för kort tidsspann. I kontrast till allt jag läst (men ej tagit till mig "fullt ut") har jag inte applicerat månatliga inköp e.d. Hade jag gjort detta skulle de relativt höga GAV jag just nu har vara något lägre och min direktavkastning något högre. Dock kan mina beslut inte låta sig bli ogjorda utan det enda jag kan göra är att följa den läxa jag lärt mig. Vad gäller mina innehav, av vilka en majoritet kläds i en röd färg dessa börsdagar, gör jag ingeting. Kanske är jag blåögd tillika naiv(?), men jag väljer att, likt en religiös sektmedlem á la Helge Fossmo, att tro på att mina bolag mer kommer att öka i såväl värde som vad gäller utdelningar än det motsatta sett till en tidshorisont på +10 år.

Ytterligare en lärdom som jag verkligen har fått nöjet att få erfara är att diskutera kring mina tankar kring investeringar, b.la. genom bloggar och Twitter men även i "irl" (om vi ska använda oss av Internetspråk á la WOW-Jocke). Jag har en underbar kontakt med flera via olika sociala medier men med respekt för dem, dessa kära diskussionsvänner, väljer jag att inte namnge dem, då alla kanske kommer att "mailbomba" dem;)
Att sätta ord/text på sina tankar kan göra mycket och detta gäller när man ska skriva av sig om såväl aktier som om andra planer och mål i livet. Ett fint exempel på det är nog Frivid42.

Detta är mina lärdomar. Jag ämnar inte att ge rådet till någon att inte satsa på ett förhoppningsbolag om denne nu tycker att det är värt det/känns bra. Vi är alla olika men mitt råd till alla, speciellt nytillkomna krigare, som dagligen strider på världens börser, är att inte låta sig tro att man är "oövervinnerlig" eller att "detta ej gäller mig". Likaså, och detta är mycket viktigt; satsa aldrig mer än vad du har råd att förlora och ta aldrig lån för att att investera i värdepapper. Det är ditt liv. Ditt liv! Skulle du vilja spendera en stor del av detta med vetskapen om att du kommer leva på existensminimum bara för att du "tog en chans" på något som "kändes säkert" (märk: K.Ä.N.D.E.S)? Är det värt det? Även om nedanstående citat är träffande och fyllt av visdom kanske ovan text (och andra dylika) kan hjälpa dig att undvika uppleva det?

"Att lära sig är ingen barnlek; vi kan inte lära oss utan smärta" Aristoteles

Även om jag inte upplever det jobbigt att titta på min portfölj dessa tider känns det ändå "tråkigt" (för att använda en mycket nära väns ord). Då brukar jag titta på nedan bild och bara tänka: "+10 år. Utdelningar. Återinvestering. Snöboll*."

*Denna snöboll kommer detta år, förutsatt att ingenting oförutsett händer, som t.ex. att Trump vinner valet och bestämmer sig för att mucka gräl med såväl Putin som Kings Sung II, leverera mig ca 4200 kr extra varje månad.

Sorrento, Italien - jordens paradis!

Månadsavslut

Ännu en månad har fortgått och likt historien har oktober varit starkare än såväl augusti som september. Det har varit lärorikt och intressant att följa de, minst sagt, kraftiga kurssvängningarna i portföljen. 

Under oktober har ett par inköp gjorts. Bland annat har Emerson Electric och TGS Nopec tagits in i portföljen. Om Emerson kan jag rekommendera Långsiktig investerings analys och vad gäller TGS har Värdepappret skrivit en gedigen sådan (även Långsiktig Investering samt Småbolag & Undantag har mycket matnyttigt skrivet om detta norska bolag).

Utöver dessa inköp har jag även gjort ett tredje dito: Travelers Companies Inc.(TRV). Jag hade inte läst eller hört något om detta, minst sagt, fina bolag innan Ägamintid skrev om dem på sin blogg. Därefter läste jag om dem på deras hemsida samt på Divided Mantra. Jag kommer ej gå in på för många detaljer à la en analys, dels för att det inte passar sig på tråkiga "månadsavlutsinlägg", dels då jag anser att såväl Ägamintid som Divided mantra lägger fram dem mer än väl. Därtill har Värdepappret sagt att de kommer skriva om bolaget i det nummer som släpps den 30/11. 

Det jag främst gillar med bolaget är att nästan 70 %, räknat de senaste 10 åren, av resultatet kan härledas till investeringsportföljen, som består av räntebärande papper på kort löptid. Ungefär 40 % av dessa förväntas mogna de kommande tre åren. Detta leder till den spännande frågan var räntan då kan komma stå, men då det mer står för dörren att den kommer öka/stiga/befinna sig högre kommer TRV att gynnas med sin konservativa portfölj.

Således är tre bolag intagna denna månad. Jag känner mig en aning "osäker", då jag nu har över 85 % investerat av mitt totala kapital samt att ca 20 % av dessa investeringar är i amerikanska bolag. Jag tvivlar ej på bolagen men det är ändå en otillfredsställande känsla som finns inom mig. Jag kommer ha kvar TRV men släpper inte känslan kan jag komma att släppa det, och då endast pga. att jag då  kommit fram till att jag just nu inte är mentalt mogen att ha mer än ca 1 200 000 kr investerat.

Det finns även en sorts obekväm känsla i att ha handlat mycket på en kort tid, vilket går emot många av de kriterier andra investerare har (vilka jag även försöker förhålla mig till).

Jag hade planer på att ta in Vardia och har flera gånger suttit med knappen på köp. Dock, och detta kan låta konstigt i betraktarens öron, har jag ej kunnat förmå mig att åter ta in det i min väska. Sedan sommaren, då jag drog upp mina investeringskriterier, har dessa mer och mer kommit att segmenteras och även om jag finner Vardia som en extremt fin, om än fortfarande riskfylld, investering förmådde jag ej att trycka på köpknappen. Jag tror inte att de kommer göra om samma redovisningsmisstag som tidigare och med en ny ledning samt fina förvärv såsom Espen Husstad (som direkt köpte 1 miljon aktier) borgar det väl. Dock, de går fortfarande ej i vinst samt kan jag ej släppa den förlust jag fick lida i bolaget (visst; jag valde förlusten då jag sålde).

Sedvanligt kommer här de obligatoriska månadssiffrorna. Sparkvoten förhåller sig på en jämn nivå och det känns roligt att se hur mycket pengar jag kan sätta i arbete. Denna månad landade den på 75 %, vilket är i linje med tidigare månader.

Vad beträffar utdelningar har en sådan inkommit och jag tackar NCC för en fin månadspeng på 2394 kr. Nästa månad väntas utdelningar från b.la. Atlas Copco, Johnson & Johnson och Kinder Morgan.

Då börsen gått mer plus än minus har det totala kapitalet kommit att öka och jag är för första gången över 1 400 000 kr vid ett månadsavslut! Nu hoppas jag att denna siffra är den nya ”botten” och att 1,5 miljoner kronor nås inom en inte allt för lång framtid. Dock är jag noga med att ständigt påminna mig den fina sagan om sköldpaddan och kaninen.

Hur blev din månad?