Don't forget your survival gear

"Och de församlade dem till den plats som på hebreiska heter Harmagedon. Och den sjunde göt ut sin skål i luften. Då gick en stark röst ut från tronen i templet och sade »Det är gjort.»

Och nu kommo ljungeldar och dunder och tordön, och det blev en stor jordbävning, en jordbävning så våldsam och så stor, att dess like icke hade förekommit, alltsedan människor blevo till på jorden.

Och den stora staden rämnade söder i tre delar, och folkens städer störtade samman; och Gud kom ihåg det stora Babylon, så att han räckte det kalken med sin stränga vredes vin. Och alla öar flydde, och inga berg funnos mer. Och stora hagel, centnertunga, föllo ned från himmelen på människorna; och människorna hädade Gud för den plåga som haglen vållade, ty den plågan var mycket stor. Och en av de sju änglarna med de sju skålarna kom och talade med mig och sade: »Kom hit, så skall jag visa dig, huru den stora skökan får sin dom, hon som tronar vid stora vatten, hon som jordens konungar hava bedrivit otukt med och av vilkens otukts vin jordens inbyggare hava druckit sig druckna.»" - Uppenbarelseboken, vers 16:16-17:2

Den yttersta domen (ca 1536) - Michelangelo

Kurserna rasar, din portföljs värde minskar snabbare än Magnus Ugglas 4 sekunder och överallt är det enda du läser: "Panik!", "Börserna rasar", "Slakt!", "Nu faller världens börser" etc. Du känner dig kallsvettig. Dina lemmar darrar likt du led av Parkinson och i magen har en knut mer solid än den gordiska dito bildats. Du andas snabbare och snabbare, känner kalla, knapp märkbara svettdroppar bildas ovanför munnen och lika snabbt som du torkar bort dem är de tillbaka. Du ser dig omkring. Överallt pågår livet som normalt men i ditt sinne råder raka motsatsen. Just nu har du "förlorat" mer än 40 % av ditt totala kapital och inom dig skriker en röst: "Sälj! Sälj! Sälj!". 

Din blick fluktuerar, inom dig växer osäkerheten likt en gröda och en desillusion infinner sig. Även om det tar dig emot uppdaterar du kontosidan och kastar även ett öga på Dagens Industri. De fyrtio procenten har nu blivit fyrtioen...paniken ökar. Snart fyrtiotvå och därefter fyrtiotre. Bakom dina ögon figurerar dominobrickorna och du bävrar för varje kommande brickas fall. "Sälj!" skriker din inre röst ännu en gång. Sakta och klumpigt fattar du grepp kring musen. Det är densamma du använde då du köpte de innehav som nu, mer eller mindre, ruinerat dig. För bara ett par dagar sedan var den en av dina bästa allierade. Med dess vänstra musknapp hade du gjort flera tryck som ledat till att du, med råge, ökat ditt kapital  och allt kändes mer topp än GB:s Tipp-Topp. Nu är den din värsta fiende. Dina fingrar är klumpiga och handflatan våt. Du tar ett djupt andetag och...

Människans psyke är programmerat att det vill undvika alla sorters obehag, bekymmer, problem, smärtor etc. För varje sekund som dessa känslor tillåts råda ökar benägenheten att snarast bli kvitt dem - kosta vad det kosta vill! Kroppen agerar snabbt med att koppla in det sympatiska nervsystemet på bekostnad av det parasympatiska dito och innan du ens hunnit reflektera över det befinner sig din kropp i DEFCON 1. Radarn lokaliserar snabbt "det onda" och dina officerare levererar statusrapporter till ditt medvetande om vilka alternativ som är bäst lämpade att bekämpa farsoten med. Tyvärr tar dessa ej hänsyn till vad som (kanske) är bäst i ett längre perspektiv. Därtill talar de mycket högljutt med hyperboler värre än en gatuförsäljare, vilket får dem att framstå som tillförlitliga  Detta förfarande gör att dina smarta rådgivare, som du annars, i mindre stressade situationer och när det parasympatiska nervsystemet tillåts regera, lyssnar till, beges mindre plats. 

Detta beteende är något som lever kvar inom oss sedan tiden innan då vi upptäckte att det var mer smidigt att gå på två ben samt att laga mat över eld inte bara ökar energiuttömningen av födan utan även förhöjer smaken. Sedan dess har vårt släkte utvecklats såväl psykiskt som fysiskt, men de primära instinkterna om att fly eller fäkta lever fortfarande kvar - kosta vad det kosta vill.

Kontrafaktiskt historia

President John F. Kennedy nås av beskedet att Sovjetunionen, med Chrusjtjov i spetsen, har påbörjat uppbyggnaden av ramper för ballistiska robotar på Kuba. Genast sammankallar han sin stab, där såväl högst uppsatta militärer som hans egen "irländska maffia" ingår. 
Han upplever en enorm stress tillika press under det långtgående mötet och inom sig känner han sig ömsom rädd och utsatt, ömsom vredgad och förargad. Känslorna och tankarna om möjligheten att Sovjetunionen mycket väl kan vara först med att trycka på knappen tar honom överhanden och han finner mer logik för de invasionsvänliga rådmedlemmarnas argument än O'Donells, Mcmaras, R. Kennedy och Rusks dito. 
Senare samma dag sitter Kennedy bakom sitt skrivbord i det ovala rummet. Blicken stirrar in i en kamera och bakom denna står såväl familjemedlemmar och hans närmaste vänner som personal och rådsmedlemmar. Sakligt, korrekt och tydligt påbörjar han ett tal; "My fellow americans, with a heavy heart, and in necessary fulfillment of my oath of office...".

Om ni varit observanta under det ni hittills läst har ordet känslor och tankar florerat, både explicit och implicit, flera gånger. Dessa är oss människor ständigt närvarande, om än med varierad grad. Ovan har vi läst om personen vars kapital sjunkit vid en börskrasch och om Kennedy och dennes Kubakris och hur de låter sina tankar och känslor styra dem. Vi har tidigare diskuterat att människor är mer emotionellt än logiskt tillika rationellt styrt släkte. Mer ofta än sällan fattar vi beslut utifrån känslor, vilket faktiskt, för en observant, ter sig högst besynnerligt. Tänk efter, hur ofta har du inte gjort sporadiska och oreflekterade inköp av t.ex. kläder, parfym, teknikprylar etc. bara för att du i stunden upplevt en enorm lycka, ett "flow", ett nirvana? That's what I thought. Jag kan också tänka mig att det  senare på kvällen eller de närmstkommande dagarna, mer ofta än sällan, infunnit sig en sorts ånger? I rest my case.

Men, tänker du. Är det inte naturligt att lyssna till sina tankar och känslor? Lyssna? Absolut! Följa? Inte nödvändigtvis. I går kom en tanke till mig hur fränt det vore att tända två bengaliska eldar, sätta på E-types "Free like a flyin demon", klä av mig naken och streaka på gatan blåsandes i en vuvuzela där jag bor. Gjorde jag detta? Nej. Jag bestämde att inte göra en handling av tanken. 
Likaså, samma helg som Grekland röstade nej i folkomröstningen, fick jag en känsla att satsa 50 % av mitt totala kapital i Bull X15. Känslan sade att detta kan inte bli mer än rätt och att allt skulle lösas under måndagens morgon. Lyssnade jag till den? Ja. Följde jag den? Nej! 

I grund och botten är tankar...

• ljud, ord, berättelser eller språkfragment
• sanna/osanna - vi tror inte automatiskt på dem
• inte absoluta befallningar - vi behöver inte lyda dem
• klocka/okloka - vi följer inte automatiskt deras råd
• Är aldrig hot! Även om de är smärtsamma tillika upprörande utgör de inget hot mot oss

Vad gäller känslor gäller, i stort sett, detsamma. Vi är inte ålagda att blint lyda dem!

Nu tänker du att du ska lära dig att kontrollera dina tankar därjämte känslor. Förvisso kan det vara en bra idé, men forskning visar att den kontroll du tror dig ha bara är en illusion så grymt applicerad att Joe Labero framstår som Tobbe Trollkarl. Du kan inte ha full kontroll över dina känslor. Tänk dig att någon sätter en laddad pistol mot ditt huvud och säger åt dig att inte vara rädd. Om du känner så mycket som minsta gnista av rädsla kommer personen att skjuta dig. Skulle du klara detta? Möjligtvis skulle du kanske klara av att spela lugn, men bakom fasaden skulle nog allt utom just detta råda.

Okej, tänker du. Känslor kan vara svåra att kontrollera, men med mina tankar är det en annan femma. Njae...tyvärr. Likt fallet med känslorna kan du ha en viss "kontroll", men även här gäller illusionen. Fokusera blicken på nedan bild och försök sedan att inte tänka på den under 3 minuter. Gick det bra? Once again I rest my case.

Så, vad ska man göra när känslorna och tankarna kommer i stressiga situationer och allt känns hopplöst och miserabelt? Innerst inne vet du att sälja och ta förlusten, trots att bolagens värde ej ändrats utan det som sker är en kraftig korrektion, är det minst logiska, rationella tillika korrekta beslut att ta. Dock, känslorna av skam, rädsla, fruktan därtill tankarna om undergång, "fattigdom", tack- och adjö, so long and thank's for all the fish etc. säger: ta smällen så är det sedan slut. Allt kommer bli bra. När du tryckt på knappen och realiserat förlusten kommer det kännas mycket lugnare. "Fattigare", ja, men mycket mycket lugnare.

Jag kan inte tala om vad du ska göra eller vad som fungerar bäst för dig i utsatta situationer. Dock, det jag kan göra är att ge dig lite råd samt tips.

Det första är att inte försöka kontrollera tillika ge de "onda" tankarna samt känslorna något spelrum. Låt dem istället bara vara. Se dem som ett skepp som seglar fram genom ditt medvetande. Du står på bryggan och ser skeppet närma sig. De ber dig gå ombord men du bara står där och ser skeppet passera för att fortsätta mot horisonten. Kanske kostar du till och med på dig att både le och vinka till dem. Snart är de borta och du ser dem ej mer. Detta förfarande - acceptans - är väl använt inom dagens psykologi; KBT, ACT, mindfulness, och har positiva evidensbaserade resultat. Därtill finner vi det omnämnt av USA:s egen lilla bamsebjörn Dr. Phil, och om denne gigant bland giganter säger det, måste det väl vara sant(?). 

Ett annat förfarande är att du låter de "onda" tankarna få röster tillhörande skådespelare, figurer e.d. du finner roliga. Låt oss ta Homer Simpson som exempel. Föreställ dig honom ståendes vid sidan om dig när du sitter framför dina röda siffror. Han sätter ord på dina tankar om undergång, domedag, hopplöshet, utsatthet etc.: "Doh! It's over. Game over. The world is going to end and I am hopeless. God, why do you do this to me. Why God? Why?!". Plötsligt framstår tankarna som rätt löjliga och du upptäcker att de bara är just tankar och inget mer.

Känns ovan förfarande svårt att applicera kan du även ställa dig vissa frågor såsom

• Vinner jag något på att lyssna på denna tanke/känsla?
• Hjälper den här tanken/känslan mig att agera på ett konstruktivt sätt för att nå de mål jag har?
• Vad uppnår jag, både kortsiktigt och långsiktigt, om jag väljer att tro på tanken/känslan?

Slutligen, innan jag kommer visa några mer konkreta förfaranden att använda, vill jag även föreslå ett agerande som, av vissa, kan låta tarvligt. Dock är detta, likt ovan råd, evidensbaserade och väl använda av såväl legitimerade psykologer som s.k. "livscoacher" och hobbyterapeuter.

Metoden går ut på att du intar ett metakognitivt ställningstagande till dina "domedagstankar". Istället för att tänka "Det är kört" ska du tänka "Jag lägger nu märket till att jag tänker att det är kört". 

Vi kan ta ett annat exempel. Anna är överviktig och går ofta med tankar om detta samt att hon är ful, oälskad, oattraktiv osv. Om man hela tiden lyssnar på dessa tankar (falska sanningar) blir man slutligen benägen att ta dem för sanna. Istället borde Anna tänka: "Just nu uppmärksammar jag att jag tänker att jag är oattraktiv". Genom att skapa en distans, en metakognitivitet, sätts tankarna på en piedestal där de blir synliga att kritiskt granska och ifrågasätta. 

Vi har alla våra olika strategier för hur vi ska agera och tänka när det blir "kristider" i väskan. Många investerare, som är utdelningsjägare, har som uttalad strategi "buy & hold - forever & ever". En bra och stabil investeringsstrategi men jag vågar mig nog på att tro att många av dessa hade svårt att "walk the talk" under Greklandskrisen och oktoberdippen 2014. Istället för att se köpläget tror jag många av dem lät "domedagskänslorna/tankarna" styra. Således blev det nog  ej mycket walk av the talk.

Jag själv har länge haft svårt att göra verkstad av mitt snack, men sedan februari/mars anser jag mig ha blivit mycket mera lugn. Jag har lärt mig att intaga ett känslolöst, rationellt tillika logiskt resonerande kring mina innehav. Min placeringshorsisont är +10 år och de pengar jag "spelar" med är sådana jag inte har behov av på denna tid. Likaså är jag medveten om alla riskerna med detta spel.

För att nå detta lugn därtill accepterandet om marknadens ageranden, med förvissningen om att jag har koll på mina bolag, dess värden samt deras utveckling, har jag applicerat mycket av de exempel jag ovan nämnt. Jag har också använt mig av fyra andra, mer konkreta, förfaranden. 

1. Denna film som lättsamt och tilltalade presenterar hur utdelningsinvestering är/fungerar och hur du som investerare skall tänka och agera - "The Magic Yield on Cost"

2. Vid börsskärmen finns det två knappar: Den blåfärgade "köp" samt den rödfärgade "sälj". Ett knep är att du skapar dig en egen knapp, som du skriver ut och har på ditt skrivbord. På denna skriver du "avvakta" eller "behåll" och färger den grön. Det kan ibland vara lättare att göra en konkret handling av dina tankar. Genom ett konkret tillika fysiskt agerande stärker du tron på dina innersta övertygelser. Detta är en anledning till att många elitidrottare pratar högt för sig själva i stora tävlingar och avgörande ögonblick.

3. Ibland kan det, i stridens hetta, vara lugnande att titta på en graf som visar OMX och dess utveckling på ett +10års perspektiv. Därtill kan även det specifika bolagets kurskurva inom samma tidsperspektiv vara "lugnande" att titta på. Tilläggas till detta är att framtiden mycket väl kan komma att skilja sig från de historiska mönster som framkommer! 

4. Slutligen kommer en favorit. Här vill jag verkligen göra reklam och ge mina komplimanger till Sveriges tråkigaste investerare - "40procent20år", som inte bara driver Börsdata utan även har skapat ett kalkylark där du kan se din potentiella utdelning tillika portföljsvärde på en tjugoårshorisont (jag skulle gärna vilja se detta och liknande  inom det samhällsvetenskapliga samt ekonomiska ämnet på gymnasiet! Tror det skulle få fler unga att få ett grepp om vilka möjligheter som ligger dem vid fötterna).
Att tillägga är att ni även kan lyssna på nämnda bloggare, då denne blev intervjuad av Börspodden denna vecka, då de firade avsnitt 100.

Som sagt har vi alla olika strategier för att handskas med turbulenta perioder. Vissa väljer att följa/vara aktiva varje sekund medan andra "stänger av" med övertygelsen att det, i sinom tid, kommer vara blått igen. Om du tillhör dem som har problem att handskas med känslor/tankar om dina investeringar som du egentligen vet inte är logiskt, rationellt därtill noggrant övervägda kanske några av alla de ovan nämnda förfaranden kan vara dig behjälplig. Se dem som delar av en schweizisk armékniv - överlevnadskniv - där du väljer olika blad för olika tillfällen utifrån din unika situation. Om McGyver kunde överleva 7 säsonger med enbart denna bör även du klara det, eller hur?

Till de som "stänger av" hör en mycket kär vän till mig. När jag frågade honom om hans strategier vid turbulenta tider var hans svar (jag har valt att inte redigera språk e.d. och allt är kopierat från vår Facebook-konversation):

Jag har en otroligt avslappnad inställning till mina pengar på börsen, så faktum är att jag behöver inga strategier egentlgen för att hantera nedgångar. Visserligen har jag inte bränt mig á la vardia, men den typen av katastrofscenario kan du aldrig ha en "plan" för att hantera. Planen måste snarare vara att aldrig äga såna bolag och händer det ändå så är det absolut ingenting du kan göra något åt. [...] Handlar mkt om att våga/acceptera att du gett dig in i något som inte tillåter dig att ha 100% kontroll över situationen. Välkomna det faktumet istället för att försöka kontrollera den med kriterier och metoder, de leder sannolikt till osunt kontrollbehov. My 2 cents . Nu ska jag köra lite bil igen Ciao!

Det fiktiva "du" vi i början fick följa var tillräckligt stark att flytta fingret från musen och istället trycka på den gröna och egengjorda knappen "avvakta/behåll", som han hade vid sidan om musmattan. Darrande stängde han sedan av skärmen till ljudet av Homer Simpsons röst i sina öron. Idag, sommaren 2015, sitter han på sin nyinköpta Imac 27" Late 2014 med en Retina 5K-skärm, drickandes en espresso á la George Clooney och tittar på nedanstående klipp. 

1962, 22 oktober. Vita huset, Ovala rummet 

"Good evening my fellow citizens: This government, as promised..."


Har du några strategier som du applicerar vid turbulenta tider? Hur? När? Är det klokt att ha sådana eller fyller de ett tomt tillika osunt kontrollbehov?