En bombinvestering

Sorry, men det var svårt att inte köra med ett clickbait i detta inlägg. Varför detta inlägg heter "En bombinvestering" kommer att framgå lite längre ned i texten och rycker du redan nu ditt hår kan det finnas en risk att du är helt och hållet hårlös innan du har fått svar på tal.

Förra fredagen, den 23 augusti, publicerade jag ett inlägg om att jag övervägde att ta in Svolder i min portfölj. Min största tvekan till att inte göra det är det faktum att jag sedan tidigare äger Öresund, som äger dryga 15 % av nämndas kapital. Jag landade i att inte ta in detta på småbolag fokuserande investmentbolag, men hade jag inte ägt Öresund hade de utan tvekan delgetts en plats bredvid övriga investmentbolag.

Istället kom Kina och Trump att bjuda på lite fredagsnöje och medan jag lät popcornmaskinen gå på högvarv kunde jag se hur vissa aktier på min bevakningslista blev lite billigare. En av dessa var A.O. Smith Corp., som jag skrev en längre redogörelse om den sjätte maj anno 2019. Jag tänker i detta inlägg inte redogöra mer om dess verksamhet, utan allt står att läsa i det tidigare inlägget.

A.O. Smiths aktie har de senaste tre åren gått ned med cirka 6-7 % och de senaste 12 månaderna är siffran cirka -20 %, varav en orsak är deras rapport för det första och det andra kvartalet. Detta beror till stor del på handelskriget och de oroligheter som kommer med det. Jag är inte naiv, ej heller lider jag av någon sorts sjukdom som skapar en sorts utopiism (snarare tvärtom, tyvärr), men jag är övertygad om att denna dispyt kommer att vara löst inom 12-18 månader. Jag håller ej för osannolikt att en lösning nås innan mars-april 2020, då Trump vill kunna gå till val på att det var han, den stora, starka, mäktiga, som besegrade Kina och gjorde ”America great again”. Då valet kommer att ta mycket tid tillika uppmärksamhet kommer han vilja lösa allt minst 6 månader innan den 3/11 2020.

Förvisso kan resonemanget även vändas, dvs. att han vill gå till val med budskapet att han är den enda som kan lösa avtalet och om någon annan, såsom Warren eller Sanders, blir vald skulle det leda till att USA "förlorar". Oavsett utfallet och om det verkligen blir till USA:s fördel låter jag vara osagt, men jag är övertygad om att det i hans ögon kommer att vara en seger och att allt annat är ”fake news”.

Sedan är A.O. Smith ej bara avhängig den kinesiska marknaden, även om den står för en stor del. Bolaget rapporterar för två segment: ”Nordamerika” (64 %) och ”resten av världen” (36 %), där sistnämnda till stor del är den kinesiska marknaden. Emellertid expanderar man kraftigt i Indien (tillväxt om 30 % YoY under Q2) och andra tillväxtländer, och i takt med den växande skaran av medelklass, vilka säkert vill ha luftrenare, AC-maskiner och vattenberedare, bör bolaget kunna fortsätta att växa.

Likt ofta (läs: alltid) är jag för trigger happy, men jag köpte ”bara” hälften av den position som jag slutligen ser mig ha. Aktien har varit nere och nosat på $40 detta år, men när den var där hade jag redan förbrukat den månadens avsättning. Att nu köpa på $45 känns såklart mindre roligt, men faktum är att bolaget just nu handlas under såväl sitt 5 till 10-årssnitt på P/E-talet.

Sedan jag skrev min analys har fler nyheter hunnit flyta underbron och en av dessa är att bolaget har beslutat att öka sitt aktieåterköpsprogram med 50 % till en total summa om $300 miljoner under innevarande år. Detta ser jag som ett bevis på att bolagets finner sin egen aktie som köpvärd samt hyser god tilltro till vad framtiden bringar. Totalt har antalet utomstående aktier minskat med cirka 4 % de senaste 10 åren, vilket såklart har hjälpt VPA att växa.

Utöver detta kom bolaget att bli ifrågasatt av vissa s.k. ”experter” om att de antingen finjusterar sina försäljningssiffror för segmentet ”resten av världen” och att deras tidigare tillväxt dels är opålitlig, dels dömd att bli svag. Detta bemötte ledningen snabbt och inom ett par veckor var aktien, från att ha snuddat vid $40, tillbaka kring $43-45.

Bolaget är mer ett värde- och tillväxtbolag än ett rent utdelningsbolag. Dock skall tilläggas, vilket jag skriver i mitt tidigare inlägg, att de ökar sin utdelning kraftigt. Emellertid bör adderas tillika betonas att detta är historik och inte säger något om morgondagen.

Senaste 12 månaderna	3 år	5 år	10 år
33,3 %	26 %	26 %	21,2 %

Den 16 maj kom Motley Fool att göra ett litet specialavsnitt om A.O. Smith Corp. Och för den som vill få lite mer inblick i bolaget rekommenderas den varmt. Nedan video är från denna artikel.

Om detta inte är nog finner jag denna artikel på Seeking Alpha som mycket läsvärd, även om skribenten är lite väl positiv.

Det skall bli mycket intressant att se hur bolaget klarar av de utmaningar som de just nu ställs inför och om ett par år kommer det visa sig om det var en bra aktion av mig, eller en mindre bra sådan. Sedan vet man ju aldrig med detta bolag, för när deras historia gås igenom ser man att de från början, anno 1900, var verksamma inom bilsegmentet för att under 1930-1940-talen vara bombtillverkare till U.S Army för att sedan... ja, det blev ett par stopp till på vägen tills de kom att bli det bolag som de är idag.

Äger du A.O. Smith? Om inte - är det ett bolag du skulle vilja ha? Eller skyr du bolaget likt vore det spetälska?

Likt alltid är följande gällande: Det som du har läst här skall ej ses som någon sorts rekommendation. Det kan gå hur bra som helst, men det kan också bli rena rama pannkakan. Läs på och bilda dig din egen uppfattning. Investeringar är förlegat med risk, du kan förlora allt och så vidare... 

Den vilda jakten på ett (bättre) jag

Under sommaren har jag läst många böcker och en av dessa var Jakten på ett bättre jag (2017, Cederström & Spicer). Den är skriven av Carl Cederström, docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet, och André Spicer, professor i organisationsteori vid Cass Business School.

I en tid då vi människor har det (materiellt) bättre än vad vi någonsin har haft blir vi allt mer olyckliga, vilket har gjort att självhjälpsmarknaden vuxit explosionsartat. Är det inte mindfuness och yoga, är det styrke- eller konditionsträning, kosttillskott och livet enligt en Skalmaniansk klocka. Denna marknad omsätter många miljarder dollar och det tycks inte finnas någon hejd på dess tillväxt. Och varför skulle det? Människan söker snabba quick-fix och om inte yoga fungerade måste ju någon annat fungera, eller hur? Att personen i fråga bara har testat metoden i allt från 1 vecka till 1 månad är ju inte något som tas med då beslutet tas om att det är metoden som det är fel på, inte nedlagd tid, engagemang, tålamod, tilltro et cetera.

De båda författarna har som ambition att testa de mest vanligaste självhjälpsmetoderna och varje månad har ett tema, såsom ”produktivitet”, ”relationer”, ”sex” och ”njutning”. Ett år har, hör och häpna, 12 månader och således testar de tolv områden.

Beträffande pengar skyr de, eller i alla fall Cederström, inga medel och de (mest ”han”) spenderar många, många tusenlappar på allt från träningsappar till sexleksaker – allt för att testa hur de rekommenderade metoderna är. Självklart är en månad en för kort tid att egentligen kunna presentera några vetenskapliga slutsatser, men det är ändå intressanta observationer tillika reflektioner som framkommer. Bland annat går Cederström från att vara lång, gänglig och allmänt svag till att biffa upp sig med en diet om 4000 Kcal/dag och träna styrketräning. Han ställer upp i en styrketävling och slår sitt personbästa med råge (ca 10 minuter in i nedan klipp diskuterar Cederström om sin oktobermånad och längre in om sin novembermånad, då han skall bli "snygg").

När de skall se hur produktiva de kan bli testar de allt från pomodorotekniken till att ta Modafinil och Attentin. De optimerar sömn, kost och träning – allt för att vara så extremt produktiva som möjligt. Det slutar med att en av dem jobbar 3 dygn i sträck utan att egentligen reflektera över det.

"[...]Alkohol förtärs likt vore det vatten och cigaretter röks likt de var levande reklampelare för Philip Morris[...]"

Boken bör läsas med dels en glimt i ögat, dels som vore den en komedi. Dock går det inte att undvika att reflektera kring vilken enorm marknad som självhjälpsindustrin är. Yoga var, då denna bok skrevs anno 2017, en industri som årligen omsatte över 27 miljarder dollar och under detta år utövade 20 miljoner amerikaner denna tränings- och meditationsform, vilket var en ökning om 29 procent sedan 2008.

Njutning, vilket är ett område som jag för länge sedan diskuterade här på bloggen (slutsats: jag ser mig själv som en epikuré) ger de sig såklart an och här testar de allt från idleness till att äta och dricka gott. Spicer, som varit vegetarian i över 10 år, bestämmer sig för att testa alla sorters mat och till frukost blir det en macka bestående av färska baconskivor från kvartersbutiken, vilken han sväljer ned med en stor Bloody Mary. Alkohol förtärs likt vore det vatten och cigaretter röks likt författarna var levande reklampelare för Philip Morris. Sedan kommer de på att det inte är så mycket njutning i baksmällan som kommer likt ett brev på posten. Vad att göra? Vad är njutning? Tv-spel? Ja, kanske, tänker Carls som går och köper sig ett XboX med spelen Battlefield 4 och GTA. Han har aldrig tidigare hängivit sig till denna form av eskapism. Hur går det? Mindre bra…

Författarna kommer även in på pengar, vilket är det område som de ägnar septembermånaden åt. Väl här ämnar André att bli en trader, medan Carl ämnar få ett jobb som ger honom x2 hans nuvarande lön på universitetet. Det hela blir, minst sagt, komiskt.

Jag har en tro att vi som lever och simmar i denna fiskdamm kallad ”finanstwitter” och ”finansbloggosfären” är människor som vill något – utvecklas, ha och uppnå mål, bidra et cetera och vi har alla olika metoder av att uppnå detta. Emellertid är det min tro att många av oss inte har hamnat i den position/situation vi idag är i utan en viss anledning, varav medvetenhet och tänkt tillika förmåga att optimera spelar en central plats. Många av oss (alla?) har nog en relativt god bild av att mycket inom självhjälpsmarknaden är ruffel och båg, men vet att det ändå kan finnas guldkorn. Att läsa denna bok kanske kan ge åtkomst till ett sådant?

Jag upplever mig vara mycket produktiv då det krävs och beträffande förmåga att slappna av á la yoga/mindfulness har jag utövat detta i flera år. Emellertid har jag bestämt mig för att testa pomodorotekniken. Inte för att jag upplever att jag behöver det, utan enbart av ett rent och skärt intresse. Först därefter kan jag döma. Till viss del påminner den om den teknik jag idag använder, men då mina ”pass” är i 45-50 minuter är denna ”bara” på 25 minuter. Självklart finns den, likt allt och inget, som en app och självklart finns det en lista på det bästa tio sådana som du kan/bör använda.

Boken är klart läsvärd och kan säkert ge lite insikter. Om inte annat bör den i alla fall göra det möjligt för smilebanden att aktivera sig lite (Cederström skall, under månaden då "sex" avhandlas, bli multiorgasmisk och när han frågar sin fru om de kan filma deras... nattliga aktiviteter är svaret "i helvete heller"). 

Dagens industri hade en intervju med författarna i slutet av 2017, då boken släpptes.

Självklart väcks tankar om ifall man kan - och i sådana fall hur - exponera sig mot denna marknad(?). Jag tänker på bolag likt dels Attic, dels Weight Watchers, men finns det andra och som är ännu mer nischade?

Månadsköp - Svolder?

Ännu en 25:e har nåtts, ännu en löning på kontot och ännu en summa för nysparande. Att använda denna summa på, för mig, bästa tillika möjliga sätt är en uppgift som jag ej tar lätt på. Tidigare var jag mer benägen att vara lite mer lättsam med ett tänk á ”det blir nog bra i slutändan”, men så är ej längre fallet. Jag skulle ljuga om jag sa att samma mentalitet är borta, men mindre har den definitivt blivit.

När man tänker efter är det egentligen konstigt att jag, men säkert många andra, som lyckas avsätta en relativt stor del för nysparande ser det hela som ett sorts ”spel med pengar” (vilket det iof är, men jag hoppas ni förstår hur jag reflekterar). Sedan cirka 18 månader tillbaka har jag blivit mycket mer noggrann kring hur jag investerar, dvs. jag är numera mycket mer strikt till de regler samt riktlinjer som jag har skapat. Visst blir det lite ”tråkigare”, men hellre det och att jag upplever mig mer trygg tillika nöjd, än vice versa.

Redan förra året nådde jag ett (utdelnings)mål vilket var hela 2 år före de prognoser som jag skapat och detta utan att bara köpa och inneha högutdelande bolag. Detta har gjort att jag har försökt att ta in mer lågutdelande men snabbare och kraftigt växande bolag. Jag har även fortsatt att se till att viktningen mot investmentbolag är fortsatt hög. Tidigare i år tog jag in Groep Brussel Lambert och förra veckan togs även Wendel in.

Det finns fler internationella investmentbolag som jag gärna ser i min portfölj, såsom Brookfield Asset Management, Eurazeo, men även lyxjätten Essilnor Luxottica och dessa finns just nu på bevakningslistan. Då jag redan äger Brookfield Renewable Partners samt Brookfield Infrastructure Partners kan det te sig mindre klokt att ta in Brookfield Asset Management, men iom. ett ägande av denna ”huvuddel” får jag även med alla andra ben som bär upp detta extremt fina investmentbolag.

Utöver ovan belgiska chokladpralin och franska croissant äger jag även följande investmentbolag:

• Bure
• Investor
• Industrivärden
• Creades
• Öresund
• Kinnevik
• Latour
• Decisive Dividend

Öresund, som för övrigt har varit en surdeg detta år, äger cirka 15 % i Svolder, ett investmentbolag som jag gärna ser i min portfölj men där jag är kluven till om jag skall vara nöjd med den exponering som Öresund erbjuder, eller om jag skall direktäga dem. Anledningen att jag vill ha Svolder är att jag har väldigt lite småbolag i min portfölj och här vill jag gärna ha en exponering. Fonder finns, men jag anser att Svolder går före vilken småbolagsfond som helst. Historiskt har småbolag växt kraftigare en det breda indexet och jag tror att så kommer fortsätta vara gällande. Emellertid skall det betonas att historik aldrig är en garant för framtiden, men min uppfattning är att historiken tenderar att om inte återupprepa sig, så åtminstone rimma. 

Källa. Svolder.se 

Just nu, på en kurs kring 107-108 kr, handlas Svolder till en rabatt om cirka 10 %. Denna rabatt finner jag acceptabel och sett till nuvarande pris finns inget som hindrar mig får att köpa en första, av många kommande, post(er). Jag tänker inte ge mig på att spå konjunktur e.d., då det ej tjänar något till, men jag bör ha i åtanke att småbolag alltid straffas hårdare än de större vid nedgångar (emellertid gäller vice versa, vilket är minst lika viktigt att komma ihåg). Just nu är det många som skriker ”varg”, vilket gör det mindre klokt att ta in Svolder. Dock har ”varg” skrikits av många sedan 2009. Därtill har Svolder en fin nettokassa, en mycket erfaren och betryggande ledning med Ulf Hedlundh som, såväl bildligt som bokstavligt talat, pilot, bra och imponerande historik. Det förtroende som jag har för honom kom att stiga än mer då jag hörde honom i Fondpodden, för cirka ett år sedan.

Under alla år som jag kommer att vara nettoköpare kommer det nog hinnas med såväl en som två större och kraftiga nedgångar och att invänta dessa är ekvivalent med ”tajming the market”, vilket jag inte har lust att ge mig an, utan applicerar hellre ”time in the market”.

Min ambition är att äga under en mycket, mycket lång tid och givet hur min livssituation ser ut idag finns inga som helst planer på några försäljningar eller minskningar. Jag hade t.ex. Bure uppe på +75 %, men har ej agerat. Idag ligger jag +49 %, men går med tron utifrån de fakta som jag läser om detta investmentbolags innehav att det kommer att fortsätta att växa. Även en sköldpadda måste ibland stanna upp och inhämta nya krafter.

Jag ämnar reflektera vidare kring OM Svolder skall tas in. Vad anser du utifrån ovan? Blir det ett "onödigt" innehav iom. mitt ägande i Öresund? Tror jag för mycket om Svolder? Har de mer haft "tur" de senaste åren sedan finanskraschen, eller är det ett bevis på bra arbete?