Självkörande bilar

Världens börser rasar och har gjort det i... håll i er nu; cirka två dagar! OMX står där det befann sig i början av juni. 2019. Inte 2018, eller 2017, utan 2019. En alternativ formulering är att (den svenska) marknaden står där den befann sig för drygt två månader sedan. Ja, vissa bolag har tappat mer än andra och visst finns det "köplägen", men jag har valt att avvakta med att låta fingret trycka in avtryckaren på kassapistolen. 

När alla marknader sjönk likt vore de Svea Rikes hushållsskuldbörda under senhösten och vinter 2018 var jag snabb att köpa och kom sedan att få se hur ett bra "köp" kunde ha blivit ännu bättre. Ja, det är lätt att vara efterklok och likt alltid är förfarandet "sprid köpen över tid" det bästa, och jag kommer absolut att agera som så nu också, men mitt första av dessa många köp kommer jag att avvakta med ytterligare en liten tid. 

Således ger jag mig an självkörande fordon.

Söndagen den 7 juli gjorde Mårten Levenstam, global strategichef på Volvo Cars, ett utlåtande om att ”nya självkörande bilar inte är någon ’science-ficition’ utan skulle kunna bli verklighet om 5-10 år”.

Visst finns många fördelar med självkörande fordon, men innan vi befinner oss där, på en större skala, tror jag är mer närmare tio år (och därefter), än fem år. Jag är medveten om att det på vissa platser i världen, såsom Sillicon Valley och i Shenzhen, men även i Stockholm, testas och är mer ”vanligt” än dess antonym, men innan detta kan rullas ut i mer storskaliga projekt finns mycket att först få klarheter kring. Jag förstår att herr Levenstam dels vill skapa en hype, dels få ögon riktade mot Volvo Cars, men som insatt(?) strategichef torde han veta bättre.

För det första har studier och simuleringar visat att antalet självkörande fordon kommer leda till en än mer tätare trafik. Ja, du läste rätt – det kommer att bli fler bilar på gatorna, inte färre. Anledningarna till detta är flera, men framför allt tre är utmärkande:

1.      För det första blir det bekvämare att färdas i bil när man inte behöver ha ansvar som förare. Detta gör att vi troligen kommer att vara villiga att spendera mer tid i bilen än i dag. Det är ju till exempel inte så besvärligt att sitta fast i bilkö om man kan sova eller jobba i stället för att vara låst vid ratten.

2.    Om fordonen blir helt förarlösa, kommer även tomma fordon att köra runt på gatorna. I dag färdas i snitt cirka 1,2 personer i varje bil. Med förarlösa fordon kan den siffran hamna under 1.

3.    Med förarlösa fordon skulle det troligen bli väldigt mycket billigare att åka taxi. Simuleringsstudier visar att priset kan bli några kronor per kilometer. Då skulle fler använda taxi i stället för att till exempel gå, cykla eller ta bussen, vilket skulle leda till mer trafik.

För det andra behövs mer teknik. En orsak till att självkörande fordon testas är att sensorer, som kameror och laserradar, så kallad LIDAR, som fungerar som bilens ögon har blivit så avancerade att de kan ge en tillräckligt bra bild av omgivningen. Samtidigt har datorerna blivit så små att de får plats i en bil och så snabba att de klarar de avancerade beräkningar som behövs för att tolka den information som tas in via sensorerna, och utifrån detta styra bilen. Emellertid finns fortfarande, trots att forskare och utvecklare har arbetat i många år för att ta fram algoritmerna, mycket arbete kvar att göra innan bilar kan köra förarlöst i alla trafiksituationer. Trafikmiljöerna som fordonen behöver klara av att hantera är ofta mycket komplexa, och... de involverar människor.

Utvecklingen av självkörande fordon drivs på av de många fördelarna. Om bilarna blir helt självkörande skulle lagstiftningen kunna ändras så att man inte längre behöver körkort för att köra. Personer som i dag inte kan köra skulle kunna få tillgång till bil. Olyckorna skulle kunna minskas radikalt eftersom 9 av 10 olyckor beror på den mänskliga faktorn. Självkörande fordon är inte onyktra, trötta eller skickar sms. Vägar skulle kunna användas mer effektivt, dels med smalare körfält, dels genom att fordonen skulle kunna byta information med varandra digitalt. Därmed skulle de kunna köra närmare varandra och hålla samma hastighet för att undvika att köer bildas. Dessutom får alla fordon inbyggd ”ecodriving”, vilket skulle spara mycket energi.

Bildkälla: WSJ

I områden där kollektivtrafiken är glesare, till exempel på landsbygden, skulle självkörande fordon kunna hjälpa äldre och yngre att förflytta sig. En annan intressant aspekt är att för bussar och taxi utgör förarkostnaderna omkring 50–60 procent av driftskostnaderna. Om det blir billigare att köra buss och taxi skulle det kunna bidra till fler och tätare bussturer och större tillgång till billiga taxitjänster. Men samtidigt som det finns en stor potential med självkörande fordon finns det också många utmaningar, framför allt kopplat till lagstiftning och hållbarhet.

En fråga är vem som har ansvaret, till exempel vid olyckor. Antalet olyckor förväntas minska avsevärt jämfört med manuellt körda bilar, men olyckor kommer att ske, inte minst när fordonen delar utrymme och vägar med människor. Här måste lagstiftningen utvecklas. En annan utmaning är den ökande trafiken som många forskare spår bli en konsekvens. Med ökad trafik skulle städer och samhällen bli ännu mer dominerade av motoriserade fordon än i dag.

Bildkälla: WSJ

Fler körda mil innebär också att det går åt mer energi till transporter. Även om bilarna ställs om till eldrift är det en utveckling som går emot hållbarhetsmålen, vilket kommer leda till fler fredagsskolstrejeker runt om i världen.

Som sagt finns mycket positivt med förarlösa fordon, men att de finns på ett mer ”allmänt” plan redan om fem år är en ren och skär dröm – inte utopi!

För den som finner detta intressant och undrar hur Google, Apple, Uber, men även andra aktörer, såsom Mercedes, står sig i utvecklingen rekommenderas denna artikel av Techradar. För den som vill läsa lite mer, sju för att vara exakt, "bearish" argument mot självkörande fordon rekommenderas Atlantics genomgång.