Dr. Jones

 Jag har vid flertalet tillfällen, såväl i poddar som i inlägg, intervjuer med mera, lyft fram metaforen om doktorn tillika kirurgen som läst sig till all sin kunskap. Låt oss kalla vår doktor för ”Jones”, så har vi även fått med en… 031-referens till Aquas hit(?) Dr. Jones… Jones, Dr. Jones, har sedan barnsben läst allt han kommit över kring människan och människokroppen. Han har plöjt böcker, tidskrifter, sett serier och dokumentärer med mera och har nu efter avklarade studier även en examen. Det finns inget som han inte kan och världens sjukhus är snabba att erbjuda honom en tjänst.

Det finns dock en sak som ligger Dr. Jones (det här går inte… barnsligt, ack jag vet) till fatet, nämligen att han aldrig har bevandrat sig med psykologi och att fullt ut lära känna sig själv. Han vet att han har lätt att bli stressad, upprörd, impulsiv med mera, men upplever ändå att han har en viss kontroll över detta, speciellt i operationsrummet. Det han inte vet och inte har erkänt för sig själv är det faktum att han aldrig utsatts för en riktigt krisartad situation där det handlar om liv och död.

En dag kommer ett akutfall in och Dr. Jones (nej… nu lägger jag av) kallas till operationssalen. Snabbt ombytte, grundlig rengöring med mera och snabbt in för att rädda patientens liv. Det börjar bra och allt går som det ska – de får kontroll över blodvärdena och pulsen minskar. Dr… Allas vår Jones märker hur hans kunskaper är guld värda och detsamma märker alla andra i rummet. En känsla av ”vi ska nog klara det här också” infinner sig hos samtliga, men då börjar vartenda instrument att pipa samt lysa blodrött. Patientens värden försämras snabbt och mycket kraftigt. Jones, som just nyss andats ”faran över”, är inte förberedd och när han ser hur patientens kropp börjar skaka och hur alla i rummet vänder sig till honom för instruktioner börjar han själv darra och skaka.

Läs vidare på Trade Venue. Jag önskar dig en slapp söndag och en god vecka.

/Cristofer

Hos och för mig har inget ändrats

 Människan har alltid en benägenhet att överskatta förändringen som kommer ske på kort sikt, men underskatta den som kommer ske på lång sikt. Nu spår alla en inflation så hög att folk inte kommer ha råd med tre mål mat om dagen och att det kommer vara ett dagligt VM i sökandet av pantburkar. Absolut går vi en mer utmanande ekonomisk värld till mötes, men att så snabbt och kraftigt agera behöver nödvändigtvis inte vara det bästa och klokaste. Tid för att läsa, reflektera, diskutera och sedan införliva. Tid att tillåta sig sitta ned och tänka inverterat, för som bekant har ett mynt två sidor.

Jag kan enbart utgå från mig själv och min strategi har inte ändrats på grund av de senaste 4-6 månadernas händelser. Innan kriget, nedstängningen i Shanghai och den stigande inflationen samt de stigande räntorna investerade jag i bolag jag fann passande givet min jakt på pålitliga, stabila utdelande bolag. Över tid skulle samtliga av nedan nyckeltal vara i stigande trend.

Läs vidare på Trade Venue. Jag önskar dig en skön, avkopplande helg!

/Cristofer

It was the best of times, it was the worst of times

 Det är svårt att inte, på något sätt, påverkas av den marknadssituation som just nu råder. Att se portföljvärdet minska med åtskilliga månadslöner och ha en negativ månadsavkastning som motsvarar en årslön sätter såklart något sorts avtryck. Jag berörs dock inte på ett emotionellt plan och inte heller ekonomiskt, för de pengar jag har investerar är satta att arbeta för mig i flera, flera år – ja, decennier. Jag har investerat med vetskapen att det är riskfyllt och att det inte finns några gratisluncher. Jag har bara investerat det kapital jag har bedömt mig ha råd att ”förlora” (läs: vara utan i +10 år) och således spelar vad det dags-, vecko- eller månadsaktuella värdet mig föga. Jag är inställd på att ha flera år där avkastningen är negativ, likt under finanskrisen. Emellertid är jag (naiv?) mycket trygg i min tro om att jag kommer stå än starkare och än mer robust när tidvattnet återkommer.

Det kan låta och kännas konstigt, men jag är tacksam. Tacksam för de möjligheter som infinner sig. Tacksam för de prövningar jag utsätts för. Tacksam för att jag har investerat med mina pengar och aldrig tagit något lån. Tacksam för att jag är inläst på portföljens bolag samt har lagt mycket tid på att verkligen lära känna mig själv och alla de psykologiska fallgropar jag är känslig för.

Att säga att jag är ”glad” för de branta kursfallen är inte en sanning. Jag är inte heller ledsen. Jag är relativt likgiltig. Dock är jag, som ovan skrivits; tacksam.

Läs vidare på Trade Venue. För de som söker affiliates måste jag tyvärr hänvisa annorstädes, ty här finns inga sådana.

Trevlig lillördag!

/Cristofer

History doesn't repeat itself...

 “History dosen’t repeat itself but it often rhymes”. “History dosen’t repeat itself, man does.” Två citat som kan anses lika uttjatade som de är aktuella. Såväl i förrgår som igår. Tulpankraschen 1637 föregicks av ett mönster vi har kunnat se gång på gång. 1929, oljekrisen, 1987, dot.com-bubblan, finanskrisen och även nu, 2022. Vad det här året kommer bli hågkommet som kan inte sägas förrän först vi bytt till år 2023 och mycket kan och kommer hända fram till dess. Många, inklusive jag, ansåg det högts osannolikt att tappet i mars 2020 skulle kunna tas igen på ett och samma år, men index slutade kring samma nivå som den högsta noteringen strax innan corona bröt ut. Osannolikt, likväl fullt möjligt.

Vad näst intill alla krascher har gemensamt är att de föregås av att allt fler börjar att spekulera, inte investera. Att investera är att gå in med riskkapital i ett bolag man vill vara delägare i och där man ser en ekonomisk uppsida. Man vet att det är riskfyllt, därav riskkapital. Man vet också att det ofta tar tid för bolag att utvecklas och att man därmed ska vara beredd på en lång resa som sällan är problemfri. Investerare vet om för- och nackdelar. Et cetera.

Läs vidare på Trade Venue. Som alltid önskar jag dig allt gott och en härlig, avkopplande helg.

/Cristofer