Jumia - Afrikas Amazon/MercadoLibre?

 När tillväxtgeografier diskuteras nämns framför allt Sydamerika och Afrika och i sistnämnda finns ett bolag som jag tror har gått under radarn för många – Jumia Technologies. Bolaget är ett afrikanskt IT-företag som tillhandahåller en e-handelsplattform på den afrikanska kontinenten. Företaget erbjuder marknadsplats, logistik, leverans, leverans och betalningstjänster. På marknadsplatsen erbjuds varor och tjänster av olika slag.

Som framkommer är det Afrikas svar på Sydamerikas MercadoLibre, som i sin tur ses som ett svar på USA:s – förlåt: världens – Amazon och  på denna länk visas en video om bolaget och dess verksamhet.

Jumia har underpresterat index sedan börsintroduktionen i augusti 2019 och en av flera anledningar till detta är att bolaget har kämpat med bedrägeri på sina plattformar och tunna marginaler på några av sina marknader. Jumias intäkter växer dock fortfarande i en respektabel takt och företaget har en, enligt mig, övertygande plan för att vända saker på lång sikt.

Läs vidare på Trade Venue.

Allt gott!

/Cristofer

Story, numbers och tillgång till riskkapital

Hade vi fel? Alla vi som ständigt har tittat på bolags balansräkningar relativt sektorn samt historik och därefter ryggat undan för de med skulder som överstiger > 1,25-1,5 x EBITA? Jag ämnar inte förenkla eller raljera, men om det på bebisspråk skall förklaras hur bolag såsom Netflix och Tesla har klarat av att gå från små till jättar hoppas jag att följande gör tillvägagångssättet någorlunda begripbart. Netflix metod har varit att låna pengar för att skapa serier/köpa in serier, filmer, dokumentärer et cetera (hädanefter "innehåll"), vars växande antal ökar antalet prenumeranter som är villiga att betala för en prenumeration. För kassaflödet från dessa fortsätter bolaget att finansiera nytt innehåll och för att ta nya lån. Detta fortsätts sedan att återupprepas och så länge antalet prenumeranter stiger, och utan att bolaget tummar för mycket på sin avgift, kommer det att vara en positiv spiral.

Jag vill ännu en gång betona att jag i detta inlägg förenklar en ytterst komplicerad process, men huvudpoängen är ändå densamma. Bolagen lånar sig idag till tillväxt. Långivare lånar ut för att se expansion och ser hellre förluster och olönsamhet så länge bolaget fortsätter att växa och vinna marknadsandelar, för när bolaget ”bara sådär” ställer om kommer de att vara lönsamma.  Nedan bild är tagen från Börsdata och visar Netflix balansräkning de senaste 10 åren. Bilden därefter visar hur omsättningen ökar, vilket är vad såväl aktieägare som långivare vill, men observera skuld samt soliditet.

Läs vidare på Trade Venue.

Allt gott!

/Cristofer

Sommaren och semestern lider mot sitt slut - höjdpunkter.

Ännu en sommar, men inte en sådan som är och har varit likt alla andra. Det tål att upprepas, men den sommar – det år – som vi har haft är ett som kommer att gå till historieböckerna. Blir det året då världen slöt sig samman i kampen mot detta virus även känt som ”covid-19”? Året då människan, ännu en gång och föga förvånande, via sina gärningar visade sin brist på såväl insikt som ansvarstagande á la ”det gäller inte mig” och att ”men… nu får det väl ändå räcka? Det är sommar och då ska man, virus eller ej, hänga på uteserveringar och på stränder”? Året då vi blev påminda om att även om vi har en historia har vi en tendens att inte lyssna till den? Året då vi på allvar gick från en ”analog” tid till en digitaliserad?

Jag vet inte och säkert blir det likt ofta; en salig blandning. Det jag dock vet är att jag har eftersträvat att försöka att observera och lära mig så mycket som möjligt – inte bara om viruset, politik, sjukvård et cetera, utan om hur jag, vänner, bekanta och alla andra har reagerat. Varför gör X si och Y så? Varför kommer dessa tankar och vad grundar de sig på?

Självklart har reflektionerna berört såväl det vardagliga som det mer börsrelaterade livet och som jag ofta poängterar är det ingen skillnad. Ja, det är två olika ”världar” men vi – du, jag och alla andra – är desamma och således har vi samma mentala fallgropar i både den ena och den andra världen. Det är inte som så att system 1 och system 2 bara finns i börsvärlden.

Läs vidare på Trade Venue.

Allt gott och må du ha en härlig dag!

/Cristofer

Starbucks Q3 samt framtiden

Det tredje (inlägg ett här och inlägg två här) inlägget om giganten bland javasektorn och sedan det senaste inlägget har mycket vatten hunnit flyta under ån. Bland annat har det visat sig att Luckin Coffee, som bedömdes vara Starbucks största konkurrent i framför allt Kina, ertappats med att, likt Wirecard, ha sockrat sina resultat med en sisådär $300 miljoner. Jag vill inte dra alla över en och samma kam, vilket man aldrig skall göra, men jag noterar att dokumentären The China Hustle fick mer vatten på sin kvar i och med detta. 

Det kan inte komma som någon överraskning att ett bolag som Starbucks har drabbats lite mer än andra under detta år som kommer att gå till historien som då människan blev påmind om att hon är allt ifrån odödlig, men då så få tycks läsa och studera nämnda kommer detta snart, paradoxalt nog, vara en glömd historia (den Antoninska pesten mellan 165-180 e.kr, som dödade 5 miljoner; den Justinianska som dödade mellan 30-50 miljoner; Digerdöden, som sägs ha utplånat cirka 65 procent av Europas befolkning; Smittkopporna som upptäcksfarana tog med sig till Sydamerika i början av 1500-talet beräknas ha dödat 80 procent av urinvånarna; Pesten i London år 1665, som sägs ha bragt 75 000 – 100 000 människor livet; Kolerapandemier, som från 1854 och framåt har skördat miljontals offer; Gula febern, Spanska sjukan, Asiaten, Sars…).

Läs hela inlägget på Trade Venue (nej - ingen affiliate).

Må väl och njut av denna sommarhelg!

/Cristofer