VM-organisationen 2018

Snart kommer diverse olika VM-elvor att blomma på en majoritet av investerarbloggarna likt tonårsflickor flockas kring Marcus &Martinus. Inte för att jag dömer såväl de först- som sistnämnda, men vad hände med en svensk sommar där det antingen var Ronny & Ragge, eller Hjalle & Heavy?
Jag ber om ursäkt för denna utsvävning; ty när detta inlägg skrivs har jag ömsom blivit klar med min opponering på den uppsats som jag skall opponera på (läs: idag, fredag den 18 maj har opponerat på), ömsom njutit av en gudomlig spenat- och fetaostpaj, vilken har inmundigats med en Monti Garbi (#5324).

Till skillnad från övriga bloggare ämnar jag ej att presentera en "elva", men jag ser, med spänning (host!), fram emot om det finns någon som inte har med ett ett investmentbolag, Axfood, ICA, Castellum, Atlas Copco, Essity eller J&J i sin backlinje.

Undertecknad hade istället tänkt att presentera sin elvas organisation.

Först och främst vill jag börja med den kommentator, som kommer att kommentera Elvans matcher jämte Lasse Granqvist. Jag tror ej det kommer som en överraskning att denne är ingen annan än allas vår Lars. Jag hoppas att denne mytomspunne person kan göra en "repris" på Lasse Granqvist á la EM 2004, men nöjer mig med en mer oentusiastisk variant á la Leif G.W. Persson.

VM-elvans General Manager - Chansar Mest. 
Vågar tala klarspråk och säga till de bolag som inte platsar att de... ja, inte plastar. Utöver detta drar han sig inte för att kritisera alla inom den egna organisationen, detta såväl verbalt som via diverse sociala medier. För att en organisation skall fungera krävs det att någon (vågar) talar klarspråk, likt Peter Antoine. Brasklappen är dock att han riskerar att säga ett ord för mycket, men inget krig kommer utan uppoffringar därtill förluster och ibland måste vinstens träd vattnas med spelarnas blod, or something like that...

VM-elvans Scouter - Gustav, Stefan samt Ägamintid.
Det gäller att ha koll på hela världen, men detta är ett uppdrag som inte en individ i singularis mäktar med. Således erfordras tre stycken. Under översyn av Stefan fokuserar Gustav på bolagen i Asien och Afrika, medan Ägamintid håller sig till (främst) Europa och Amerikat. Samtliga av dessa har historiskt visat sig vara mer än väl lämpade att hitta guldkornen; russinen i kakan, träden i skogen; grädden i/på moset et cetera. Brasklappen här är att Stefan mer ofta än sällan säger "ja" än "nej", då spännande bolag träder fram och att både Gustav och Ägamintid ibland kan vara lite väl hårda i sina bedömningar. Deras margin of safety kan ibland få en krockkudde signerad Autoliv att framstå som Johnny Knoxville.

VM-elvans kostansvariga.
Det är nog ingen överraskning att laget behöver "fine food" och vem kan servera detta bättre än allas vår Anders Ölve? Därtill behövs mycket vätska i värmen och för att ge laget bästa möjliga utbud av drycker kommer även Fregatt att göra kocken sällskap. Att sistnämnda även har extremt fina kunskaper gällande kost är inte en nackdel - tvärtom. Emellertid kommer antalet efterrätter minimeras, vilket är en av de många restriktioner som den sistnämnda har fått förklarat för sig. Brasklappen här är att det kan bli för bra mat tillika dryck, vilket gör att lagets kan komma att nödgas lämna WO... Således har lagets GM, Chansar Mest, satt budget "Robinson" till herrarna och undertecknad går med förvisningen att magi kommer att skapas.

VM-elvans läkare.
Ja, vilka är mer omtänksamma, trevliga och alltid bemötande? Vägen till Frihet och Finansnovis kommer göra elvan gott och de kommer även att agera psykologer för samtliga bolag, då jag befarar att många kommer att lida av all skit som Chansar Mest kommer skrika till/mot dem. Därtill kommer många behöva massage och då Vägen till Frihet har spenderat tre månader i Thailand, massagens hemland, och Finansnovis just nu gör Mexiko, som... okej, de är väl inte i framkant gällande massage, men han tar säkert med sig något därifrån som kan rymmas inom "hälsa/hälsovård".

VM-elvans pressansvarige.
Här behövs någon som har talets gåva, men som ändå inte säger för mycket. Det skall vara klarspråk och raka rör, men samtidigt måste denne kunna snärja envar journalist kring sitt finger likt Ullas dito kring en ostkrok. Här har jag utsett... mig själv. Brasklappen här är, likt återkommande läsare vet, att det kommer bli omständliga utlåtanden och en, eller två, onödiga tweets när kvällningen börjar anlöpa. Kanske kan detta vara av godo, om resultaten skulle gå åt det negativa hållet; ty då behövs någon som kan prata i evigheter om, i sammanhanget, obetydliga saker. Undertecknad hoppas på stöttning från Chansar Mest, men vet att det mer kommer att vara raka motsatsen. Här håller undertecknad tummarna att det inte blir värre än "det ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk".

VM-elvans tränare 
Då vi är ett land som spelar "tråkigt" måste vi också ha en tränare som mäktar med detta. För att inte riskera att falla för stundens hetta, har två tränare valts ut av Chansar Mest. Kriterierna var "tråkigt" och "same same and not different", dvs. Sveriges landslags för alltid gällande strategi. Följaktligen är det nog ingen överraskning att Lundaluppen kommer vara förstatränare och hans stöttepelare, Riskminimeraren. Brasklappen här är att det kan bli så tråkigt spel att vi kommer att tappa tittare, men det är inte flest tittare som vinner, utan de som... ja, vinner matcherna. Dessutom krävs det män med starkt psyke; män som klarar att vara contrarian när alla (läs: Mr. market) skriker "sälj".

VM-elvans logistikansvariga
När det kommer till boende och transport finns pengar att spara och vilka passar då inte bättre än de sparsamma och snålutbildade Farbror Fri och Utdelningsseglaren? Det enda jag är rädd för att vi inte ens kommer att komma iväg om envar krona skall vändas på...

Vad tror du - är succén given, eller blir det att löpa Golgatalopp?

Viva España

Det förefaller som att det har kommit att bli mer ofta än sällan som den oeconomica mundis bloggare gör reklam. Ena dagen är det Lendify, andra dagen Lendify och tredje dagen ... Lendify. Ibland kan det även vara Lendify. Undertecknad har aldrig skrivit något sponsrat inlägg, eller gjort reklam för någon tjänst eller produkt (Marius borträknad). Förvisso kan jag förstå att det finns de som tror att jag gör "reklam" för twitters och bloggarnas frankofil nummer ett, men faktum är att så ej är fallet. Förvisso har denne skickat en påse ostkrokar, men denna fick densamme tillbaka. Med ränta, om än en marginell sådan. Jag måste ju tänka på min kära #sparkvot...

Oavsett; jag har tidigare skrivit att jag aldrig har tagit ut pengar från googles annonser på denna blogg och detta förfarande har fortsatt. Bloggen för mig har aldrig haft som syfte att vara någon inkomstkälla, ej heller "orkar" jag inte bry mig. Mitt fokus ligger på mitt jobb, mina studier samt mitt bokprojekt. Utöver detta ligger fokus på livet. Bloggen är något som finns, men som har en, relativt, låg prioritet. 

Detta inlägg kommer handla om två av de absolut trevligaste, vänligaste, älskvärda tillika genuina vänner som jag någonsin haft äran att lära känna. Utan att gå in på detaljer kan jag säga att en av dem har gjort mycket för mig; mycket. Han har, såväl direkt som indirekt; medvetet och omedvetet, varit min petrusklippa. Utan att överdriva skulle jag vilja påstå att han, mer eller mindre, har räddat mitt liv.

Sedan ett par år tillbaka har denne, som även är känd som Stefan Tello, tillsammans med sin bror, aka. Robert Tello, drivit sin egna bostadsförmedling i Spanien. I takt mer åren har deras objekt kommit att sälja i rasande takt, vilket har gjort att de har kunnat bredda sin verksamhet. Det är ingen hyperbol, men dessa båda herrar startade med noll; de hade ingenting. Emellertid är de båda driva entreprenörer och har varit aktiva inom flera olika projekt tidigare; projekt som varit inget annat än lyckade. De har aldrig fått något serverat på silverfat, men däremot är de duktiga på att bjuda andra på det. Undertecknad har fått uppleva detta inte bara en, två eller tre gånger, utan det hundradubbla!

Gällande att bjuda (på mat) är de båda herrarna även aktiva, då de har tid, med att rodda paellafester. Som bilderna nedan visar är det möjligt att hyra in dem för större tillställningar. Gällande om det smakar lika bra/gott som det ser ut är frågan lika oberättigad som att Chansar Mest vågade påstå att mitt påstående om att han har köpt en rolex vore "ont förtal" (snälla, finns det något förtal som är "gott"?).

Nåväl, åter till "reklamtexten". På sin hemsida, vilken kommer att uppdateras med fler och nya foton samt få en ny estetik kommande veckor, står följande att läsa:

"Är man intresserad av att köpa boende i Spanien så är det många frågor som dyker upp. Frågor som, var vill man bo, hur stort ska det vara, ska det vara ett hus eller en lägenhet och inte minst vilka pengar är man beredd att lägga på boendet? Detta är frågor som vi på "Investera i Spanien" hjälper dig med och vi har inget boende i vår portfölj som vi inte själva skulle kunna tänka oss.

Vår idé är att vi ska kunna välja ut det som passar just dig på ett mera neutralt sätt. Vi samarbetar med flera mäklare så vi kan välja ur ett större sortiment utan att begränsas av endast en mäklares sortiment. Vi ger dig all hjälp som behövs i lugn och ro, vi har själva investerat i fastigheter här så vi vet vad som krävs för att lyckas. Vi kostar dig heller ingenting!

Så vi erbjuder dig här det bästa och självklart är detta bara ett axplock av alla objekt vi erbjuder. Hittar inte du ditt boende idag så hör av dig till oss genom kontaktformuläret och beskriv just dina önskemål och tankar så hjälper vi dig personligen att hitta just ditt drömboende i Spanien!

Vi har dessutom köpt flera hus här själva och skaffat bra bankkontakter för banklån, hantverkare, jurister mm..

Vi hjälper er att komma igång med uthyrning och allt som kan verka krångligt i början."

Stefan Tello (till vänster) tillsammans med sin bror, Robert Tello

Det finns mycket mer jag vill och kan skriva, men jag väljer att hålla tand för tunga. Återkommande läsare vet att jag annars har en tendens att inte bara rabbla alfabetets första bokstäver, utan även de sista. Är du intresserad av att hyra eller köpa en fastighet i Spanien är det dessa två herrar som du skall kontakta. Om det fanns möjlighet att ha "ärlighet" och "förtroende" som mellannamn, skulle dessa ha det. 

Nu kommer vi till den hittills outtalade frågan; vad får jag för att skriva detta? Låt mig vända på det; det var jag som frågade dem om de ville ha hjälp med att sprida information om deras verkamhet. Således är min ersättning lika med noll kronor. Då dessa i allmänhet, men Stefan i synnerhet då vi bor i samma metropol, har hjälpt mig så mycket genom åren skulle jag t.o.m. vara beredd att betala för att skriva detta.

Hemsidan finner ni här.

Vackra och närliggande miljöer. Att dessutom är nära till lokala marknader med färsk mat, såsom frukter och hummer, skadar ej. Om du hellre vill inmundiga ovan på en restaurang kommer du få en chock över de låga priserna.

Om kunskap, hybris, investeringar & avkatsning

Mer ofta än sällan diskuteras frågan om hur många bolag en portföljs skall innehålla; skall man fokusera på några få bolag, som man anser sig kunna allt om, eller skall man diversifiera in absurdum, likt Lynchs fond? Frågan är ömsom adekvat, ömsom svår. Att ge ett exakt och för alla gällande svar, går inte. Ej heller går det inte att säga att det finns ett "rätt" svar, för oavsett om en person känner sig mer trygg/säker med en viss strategi, är detta inte ekvivalent med att det är den bästa och säkraste. Det är, tyvärr, bara en känsla.

Det brukar heta att ju mer kunskap en investerare har, desto mer möjlighet har denne att förutspå kommande händelser tillika utveckling. Genom att kunna allt om ett bolag därtill bransch, är denne en egenutnämnd expert. I detta ställningstagande finns många fällor, varav en är home bias medan ytterligare en är en övertro på den egna förmågan - hybris. När dessa får korrelera kan resultatet bli mycket bra, men också mycket dåligt.

Låt oss börja med den första meningens fälla; ju mer kunskap en investerare har, desto mer har denne att förutse kommande händelser därtill utvecklingar. Detta är inget annat än humbug. Innan krisen 2008 var det många experter, dvs. människor som arbetar på marknaden, som får betalt att läsa allt och inget om såväl makro som mikro, människor som är utbildade och förväntas kunna hitta, tolka, ackumulera och producera fakta, som skrev att marknaden var solid, trygg och att det bara var fortsatt uppgång som gällde. Några få, även de experter, hävdade motsatsen. De sistnämnda kom att få rätt och detta gjorde att de sågs som kaffesumpar, vilket i sin tur ledde till att fler investerare dels valde att ta rygg på dem, dels försökte kopiera vad som gjorde dem till "sumpar". Det många glömde var att slumpen spelade en stor roll i det hela. Det hela blir så tragikomiskt synligt i Törngrens och Montgomerys studie (2004), Worse Than Chance? Perfomance and Confidence Among Professionals and Laypeopple in the Stock Market. 

"[...]Detta kan tydligt exemplifieras genom att studera Enron[...]"

I denna gjordes en undersökning, där två grupper, en med erfarna professionella investerare och en med psykologistudenter, fick förutspå vilken av två aktier som skulle gå bäst under den kommande månaden. Enligt egen uppgift var studenternas tips för det mesta rena gissningar och de uttryckte en mycket liten tro/övertygelse på att deras prognoser skulle stämma. Deras träffsäkerhet blev också ungefär som att man hade singlat slant (slump). Experterna å sin sida berättade att de hade tagit hänsyn till många och komplicerade variabler för att kunna fatta ett bra beslut. De angav sig också mycket säkra, mer säkra än psykologistudenterna. Resultatet? De var sämre än slumpen. Deras kunskaper gjorde dem bara mer självsäkra, men inte mer träffsäkra än amatörerna. Således hade det varit större chans för en som sökte råd att istället singla slant.

Det andra som skall ses som en fälla är diskussionen att "investera i det som du kan och förstår", vilket bottnar i kunnandet/vetandet. Förstå mig rätt, för visst skall du kan kunna och veta om det bolag som du investerar i. Dock skall du ej lura dig att tro att du kan och vet allt, för det är det ingen som gör, ty känslan av familjaritet är rena rama Shredder. Detta kan tydligt exemplifieras genom att studera Enron, ett företag som aktiv uppmuntrade de anställda att placera i företaget. Innan konkursen anno 2001 fanns över 60 procent av de anställdas pensionskapital placerat i företaget. Många hade köpt i tron att de kunde och visste allt om bolaget och branschen, för hur kunde något annat gälla? De jobbade ju med det; vistades med det åtta timmar om dagen. Därtill sade ju ledningen, de som skall ha ännu mer kunskap, att det var säkert och riskfritt.

"[...]vår hybris gör att vi ser den som pålitlig istället för opålitlig[...]"

Men, anser du att jag skall placera mitt kapital i flera andra bolag, bolag som jag inte kan och vet allt om? Då riskerar jag ju att gå på flera minor! Ja, det gör du, men läs gärna ovan stycke gällande att bara ha ett ägg i korgen. Diversifiera och läs på, men lura dig aldrig att tro att du kan därtill vet allt om et bolag och dess bransch. Slumpen; tillfälligheter kommer att slå undan benen på dig. Har det inte hänt än beror det mer på slumpen än på att du är duktig.

Illusion av kunskap därtill av kontroll har en avgörande betydelse för hur vi agerar på finansmarknaden. Gällande kunskap är denna sällan till vår fördel, för mer ofta än sällan har vi mindre sådan än vad som står att finna. Gällande framtiden kan ingen av oss veta. Något. Någonsin. Vi tror oss ana något givet den kunskap vi lurar oss att ha. Förstå mig rätt, för vi har en viss kunskap, men vårt ego; vår hybris gör att vi ser den som pålitlig istället för opålitlig. Därtill tenderar också system 1 att användas mer än system 2, vilket tidigare har diskuterats. Att tillägga till denna diskussion är begreppet "Anchoring", vilket även det tidigare har diskuterats (tycks ha varit många diskussioner på denna blogg).

Terrance Odean (videolänk nedan), professor i finansiell ekonomi, kom i sin studie fram till att investerare med övertro på sig själva tenderar att handla betydligt mer än andra, dvs. genomför många transaktioner, då de tror sig kunna förutse kursrörelser jämfört med en investerare som upplever att denne ej har någon insikt i vad som komma skall och därför agerar passivt. Transaktionskostnader gör väl inget så länge avkastningen tenderar att bli bättre än en passiv strategi, eller hur? Absolut, men Odean fann att inte ens detta låg i de högmodiga investerarnas fat. Resultatet var att aktier som dessa säljer tenderade att utvecklas bättre än de som de köpte.

En liknande undersökning kom även Anders Andersson att göra. Likt sina forskarkollegor fann denne att investerare med högst omsättningsfrekvens fick den sämsta avkastningen. Ytterligare ett resultat är att dessa aktiva investerare också tenderar att vara sämst på att sprida sina innehav. Med andra ord; personer som har övertro på sig själv och sin förmåga att "beat the market" underskattar risken för misstag och koncentrerar sina investeringar till de senaste favoritaktierna. Det är därför som som övermodiga investerare ofta syns i sällskap med trion överdriven handel, dålig spridning och dålig avkastning.

Vilka slutsatser kan då dras av ovan genomgång? Det finns flera men det som slår mig mest, och vad som tidigare har kommunicerats i flera inlägg, är att människan är sin egen värsta fiende.När vi tror oss veta något visar det sig ofta att så inte är fallet. När vi tror oss vara säkra visar det sig, då det kommer till kritan, att denna grad av säkerhet inte är så stark. Hjärnan spelar oss ständigt ett spratt och skulle vi vara medvetna om hur många gånger den drar oss vid näsan, skulle vi nog se på våra liv; våra (illusionistiska)val som hämtade ur I väntan på Godot - det finns ingen mening, inget mönster, ingen substans. Hjärnan och vårt medvetna är modernismen personifierad; för oss medvetna om vår egen omedvetenhet - ren och skär absurdism.

När jag förkovrade mig inför detta inlägg for mina första tankar till min barndomsvän, Pythia i Delfi, vid vars tempelingång det stod "Känn dig själv". Detta var inristat av Greklands visaste, men jag undrar verkligen om de var så visa, för är det något vår moderna hjärnforskning visar, är det att vi inte kan detta, eller?

Söndagsnöje - börsord

Söndagar är för många en ambivalent dag; ömsom finns tid att vila/bara vara, ömsom brukar det för många komma en sorts ångest e.d. inför kommande vecka. För att skingra och jaga bort dessa tankar tillika känslor rekommenderar envar självhjälpsbok tillika läkare att man skall fokusera på något; något som är roligt eller som man i alla fall finner ett sorts "nöje" i. Netflix hamnar säkert högt upp på mångas listor, böcker på andras och Pokémon på Chansar Mests. Vad sägs dock om att byta ut dessa aktiviteter mot något mer... hmm, konservativt. Ge dig an ett korsord där bolagsnamn är vad som efterfrågas!

Börsord

Facit hittar du här