onsdag 15 juli 2026

Du klarar det aldrig

 Oavsett vad det gäller tror jag många kan känna igen sig i hur ett mål, en process och en plan ofta tas emot av andra, såsom kollegor, mer yttre bekanta och så vidare. Det kan gälla alltifrån träning i syfte att bygga en bättre kondition eller styrka, eller för att gå ned i vikt. Det kan gälla mål som för många bedöms som ouppnåeliga, såsom att hinna med att ömsom arbeta 100 %, ömsom studera heltid och dessutom bestiga Kilimanjaro. ”Lycka till”, sägs samtidigt som vederbörande tänker ”Haha. Lycka till med detta, för det kommer aldrig att gå. Stackare…”.

Ofta brukar de flesta säga att man inte ska lyssna på andra. Det finns en sanning i det och jag kan i mångt och mycket hålla med. Jag tycker dock att man ska lyssna, men detta betyder inte att man blint ska följa det sagda. Ibland kan andra komma med kloka synpunkter och reflektioner, men att lyssna på ”du kommer aldrig lyckas” är inget jag lägger någon som helst vikt på givet att det också inte kommer med rationella motiv som jag inte kan bemöta på lika rationella grunder. 

Läs vidare på Trade Venue. Jag önskar dig en trevlig dag!

/Cristofer

måndag 13 juli 2026

Modellportföljer – plocka bitarna ur kistan

 Att skapa och dela modellportföljer är något som jag tycker mig ofta se. Vissa gör det via en blogg, andra via sociala medier såsom Instagram, X och Facebook och ytterligare några via Youtube med flera. Precis som ett mynt har två sidor finns det såväl för- som nackdelar med att skapa och dela dessa, men rätt approcherat kan läsare och tittare finna intressanta uppslag att sedan själva läsa in sig på mer närmare. Att köpa för att någon annan gör det, eller säger att det är bra – det vill säga ”rygga” – är sällan klokt, för om man inte vet varför man köper och äger, vet man inte om och när man ska hyvla och helt sälja av. 

När jag var liten lekte jag med LEGO, men också en del Meccano. Det fanns klara instruktioner till hur piratskeppet (att man inte sparade det…) eller brandstationen skulle byggas, men väl efter att de var färdigbyggda och man hade tröttnat på att leka med dem, monterades de ned och lades i en stor låda. Efter ett par dagar väcktes ånyo bygglusten, men istället för att bygga exakt detsamma byggde man nu helt fritt. I nio komma nio fall hade man ingen klar plan, utan man tog det som det kom – lite som Magdalena Anderssons plan gällande den eventuellt kommande regeringskonstellationen. I vissa fall blev det som bäst en antydan till ett skepp…

Läs vidare på Trade Venue. Jag önskar dig en trevlig dag!

/Cristofer

torsdag 9 juli 2026

Kluvna känslor för Telenors bud på Bahnhof

 Under onsdagens morgon, den 8 juli, kablades nyheten om att Telenor ämnar lägga bud på Bahnhof – en affär som sker i två steg, där den första var att det norska telekombolaget köper dels Andreas Norman, dels vd Jon Karlungs samt Öresunds andelar och därmed får ett majoritetsägande. Därefter kommunicerar Telenor att man ämnar lägga bud på de återstående utomstående aktierna till ett relativt snöpligt pris om 62 kr per aktie, över de 60 kronor som de betalade till de två förstnämnda. Relativt Bahnhofaktiens stängningspris från tisdagen den 7 juli, det vill säga dagen innan nyheten kommunicerades, motsvarar det en premie om drygt 22 %. 

Läs vidare på Trade Venue. Jag önskar dig en på förhand trevlig helg!

/Cristofer

onsdag 8 juli 2026

Ni har svikit mig och en stor del av svenska folket – rör inte ISK

 2012 har gått till historieböcker för mycket, men för oss som sparar och investerar är det framfört allt för att ISK infördes under årets första dag av den dåvarande Alliansregeringen med dess finansminister Anders Borg. Syftet var lika enkelt som essentiellt för såväl AB Sverige som varje enskild individ, nämligen göra aktie- och fondsparande enklare, få fler svenskar att börja spara, minska administrationen (ingen K4), och skapa långsiktiga och stabila spelregler. Istället för att betala 30 % skatt på varje realiserad vinst, betalade skulle man betala en årlig schablonskatt, den som i folkmun idag kallas för ISK-skatt.

Nämnda beräknades fram genom att utgå från statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret. Schablonintäkten motsvarade då statslåneräntan, utan några påslag eller extra procentenheter, och beskattades därefter med den vanliga kapitalinkomstskatten på 30 %. Om statslåneräntan exempelvis uppgick till 2 % blev den effektiva skatten 0,6 % av kapitalet. Var statslåneräntan i stället 0,5 % blev skatten endast 0,15 %. Konstruktionen var därmed enkel och transparent. Schablonskatten följde automatiskt ränteläget, vilket innebar att den steg när räntorna var högre och sjönk när räntorna föll – helt utan behov av politiska beslut om att förändra själva beräkningsmodellen. Därtill gjorde detta att inget politiskt parti kunde hävda att ett annat hade höjt/sänkt skatten eller dylikt för att vinna populistiska poäng.

Läs vidare på Trade Venue. Jag önskar dig en trevlig lillördag!

/Cristofer