2012 har gått till historieböcker för mycket, men för oss som sparar och investerar är det framfört allt för att ISK infördes under årets första dag av den dåvarande Alliansregeringen med dess finansminister Anders Borg. Syftet var lika enkelt som essentiellt för såväl AB Sverige som varje enskild individ, nämligen göra aktie- och fondsparande enklare, få fler svenskar att börja spara, minska administrationen (ingen K4), och skapa långsiktiga och stabila spelregler. Istället för att betala 30 % skatt på varje realiserad vinst, betalade skulle man betala en årlig schablonskatt, den som i folkmun idag kallas för ISK-skatt.
Nämnda beräknades fram genom att utgå från statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret. Schablonintäkten motsvarade då statslåneräntan, utan några påslag eller extra procentenheter, och beskattades därefter med den vanliga kapitalinkomstskatten på 30 %. Om statslåneräntan exempelvis uppgick till 2 % blev den effektiva skatten 0,6 % av kapitalet. Var statslåneräntan i stället 0,5 % blev skatten endast 0,15 %. Konstruktionen var därmed enkel och transparent. Schablonskatten följde automatiskt ränteläget, vilket innebar att den steg när räntorna var högre och sjönk när räntorna föll – helt utan behov av politiska beslut om att förändra själva beräkningsmodellen. Därtill gjorde detta att inget politiskt parti kunde hävda att ett annat hade höjt/sänkt skatten eller dylikt för att vinna populistiska poäng.
Läs vidare på Trade Venue. Jag önskar dig en trevlig lillördag!
/Cristofer
