onsdag 14 november 2018

Aurelius

Sedan årskiftet 2017-2018 har jag alltmer fokuserat på investmentbolag, vilket har gjort att jämte tidigare Industrivärden och Investor har Öresund, Kinnevik, Bure, Latour tillkommit. Samtliga av dessa köptes in under februaridippen och bäst hittills har Bure gått. Dock har ju resan knappt börjat...

Jag tog även in Ratos och detta främst då jag tror att Jonas Wiström kommer att göra gott. Det kommer ej att ske på en natt, ej heller två, men får han den tid som han behöver är jag övertygad om att ljuset i tunneln inte är ett skeenden tåg, utan faktiskt är ett ljus. Det som hittills har hänt inom bolaget under hans tid är jag mycket nöjd med och jag hoppas att han får stanna samt ges samtliga befogenheter som han önskar. Hittills har Söderbergarna mer förstört än dess antonym, så kanske bäst att de testar att göra som vanligt, men tvärtom.

Jag har även försökt att finna investmentbolag i andra länder och har utöver ovan nämnda tagit in Decisive Dividends (läs gärna Gustavs intervju med bolaget). Återkommande läsare kanske kommer ihåg att jag tog in dem under september anno 2016, men kände att jag var för snabb på detta bolag, som knappt hunnit noteras. Nu, då det har gått ett par år därtill att ledningen har visat sig vara mer än några collegegrabbar som fick för sig något under en festlig natt, är jag mer trygg i att ha dem i min portfölj. Jag köpte min första position under slutet av april och ökade kort därpå, dvs. under maj månad.

Två bolag har fångat mitt intresse, vilka mer är private equitybolag än rena investmentbolag, då de investerar i syfte att göra en lyckad och lönsam exit (jämför med Ratos, men med betoning på lönsamhet...). I detta inlägg tänkte jag presentera och kortfattat redovisa ett av dessa.

Aurelius Equity Opportunities SE & Co. KGaA, eller kort och gott; ”Aurelius", grundades 2006 av tidigare McKinsey-anställda Dirk Markus och Gert Purkert. Det har sitt huvudkontor i staden Grünwald nära München. Företaget har filialer i London, Stockholm och Madrid. Från november anno 2018 har Aurelius genomfört mer än 100 transaktioner.

Aurelius grundades som ett Aktiengesellschaft ("AG", ett aktiebolag enligt tysk lag). Emellertid omvandlades bolaget till ett SE & Co. KGaA år 2015, vilket är ett partnerskap som är begränsat av aktier där den allmänna partnern är ett SE ("Societas Europaea", ett aktiebolag enligt EU-lagstiftningen). Dr. Markus är VD för den allmänna partnern, vilken leder företaget.

Ibland beskrivs Aurelius som det tyska Berkshire Hathaway. Dock är detta, enligt undertecknad, en grovt missvisande beskrivning. Detta då Berkshire Hathaway köper företag för att hålla dem under en mycket lång tid, har Aurelius som syfte att ta in ett skadat bolag, plåstra och ta hand om det och när patienten är frisk, sälja med en fin positiv avkastning. Följaktligen söker Warren Buffett och hans team utmärkta företag till rimliga priser, medan Aurelius är specialiserat på skadeskjutna därtill bolag i en svår situation men som bedöms ha uppåtriktade potential.

Aurelius är inte som Berkshire Hathaway. Aurelius är ett private equity-företag. Vad som ställer Aurelius ifrån "klassiska" private equityaktörer är att de inte samlar in pengar via fonder e.d., utan investerar sin egen kapital.

Strategi

Aurelius investerar i företag med en under-genomsnittlig lönsamhet och/eller kräver omstrukturering där en stor tillväxtpotentialen står att finna. Aurelius erbjuder operativt stöd till sina portföljbolag för att låsa upp dessa möjligheter. För att identifiera sådana företag är det beroende av ett brett nätverk.

Här finner du mer utförliga kriterier  för deras mål/regler vid förvärv.

- Revenues between €50m and €1bn

- EBITDA margin of up to 15 percent (in exceptional cases also negative)

- Majority interest acquired; 100 percent holdings targeted

- Transaction volume of up to €250m

- Equity investment between €5m and €80m per deal

På sin hemsida ger företaget tillgång till några korta fallstudier av tidigare investeringar.
På grund av de förvärvade företagens relativt lilla storlek vid förvärvstidpunkten är Aurelius verksam i något av en s.k. "nischmarknad", eftersom ovan nämnda kriterier mål ofta inte är särskilt intressanta för de stora aktörerna på private equity-marknaden. 


Portfölj

Aurelius fokuserar inte på en speciell bransch eller sektor. Portföljen för närvarande (per X november 2018) består av 25 företag från ett brett utbud av olika branscher. Ett dotterbolag, HanseYachts AG, är offentligt noterat (Aurelius har en andel på 75,28 procent i bolaget).

Följande bilder understryker bred diversifiering av portföljen. Observera att dessa endast är några exempel för demonstrationens syfte. Du kan hitta en översikt över den aktuella portföljen.

Geografiskt är portföljen för närvarande (per 14 november 2018) inriktad på Tyskland och Storbritannien, som tillsammans står för mer än 70 procent av portföljen (mätt genom placeringen av portföljbolagens respektive huvudkontor). 

Nyare exits inkluderar Studienkreis GmbH, som såldes för 71,7 miljoner euro i december 2017 efter en innehavstid på strax under fem år (en fallstudie på utgången finns här), liksom Getronics Group, som såldes för 220 miljoner euro i juli 2017 efter lite över fem år (en fallstudie på utgången finns här).

Portföljen kommer snart att få sällskap av VAG, en tysk tillverkare av vatten- och avloppsventiler, som Aurelius har kommit överens om att köpa från Rexnord Corporation. Transaktionen ska slutföras under fjärde kvartalet 2018.



Intressant utdrag från den senaste halvårsrapporten

"The valuation was carried out using a discounted cash flow model taking into account the budgets of the Group companies approved by the Supervisory Board for the next three years (2018 to 2020).
The budgets were prepared at the level of the Group's portfolio companies in the period from August to October 2017 (bottom-up planning) and coordinated with Controlling at headquarters. The budgets each include plans for income and expenses as well as balance sheet planning. When assessing the corporate planning, it must be taken into account that some of the group companies are still undergoing major transitions and the financial forecasts of these subsidiaries are, as a rule, fraught with greater uncertainty.
The growth rates assumed for the period following this detailed planning period have been set uniformly at a conservative 0.5 percent. The underlying discount rates ranging from 5.38 to 10.01 percent were calculated using the weighted average cost of capital (OTC:WACC) as of June 30, 2018, on the basis of individual peer groups. The peer groups were determined as part of a corporate group's initial consolidation and supported by data from Capital IQ, an IT platform of the rating agency Standard & Poor's and audited in connection with the initial consolidation. The inputs (for example, beta or the debt ratio) of the individual peer groups as well as the additional data (e. g. government bonds) for determination of the WACCs are likewise queried via Capital IQ. As a rule, the peer groups remain unchanged during the period in which the entity belongs to AURELIUS. [...]
The stock exchange-listed subsidiary HanseYachts AG was valued based on its proportional market capitalization as of the reporting date June 30, 2018. [...]
If a group company of AURELIUS is newly acquired and therefore has belonged to the group for less than six months, only the respective purchase prices are included in the NAV calculation[...]."

Finanser och värdering

På grund av verksamhetens karaktär är siffror som EBIT, EBITDA eller vinst per aktie inte är lämpade för att bestämma företagets värde, eftersom dessa siffror naturligtvis är mycket volatila. Naturligtvis rapporterar Aurelius dem ändå och intresserade investerare hittar dessa siffror för varje period i respektive års rapporter.

Aurelius har betalat en kontant utdelning varje år sedan 2008, och betalningen har aldrig minskats eller annullerats. För 2017 betalade bolaget en utdelning på 1,5 euro per aktie (upp 50 %). Tidigare har företaget också fördelat bonusutdelningar till sina aktieägare (senast 3,5 euro per aktie för räkenskapsåret 2017).

Aurelius distribuerar även regelbundet pengar till aktieägarna via återköpsprogram. Just nu har de ett program där de återköper aktier för 20 miljoner euro.

Aurelius NAV (inklusive portfölj) uppgick till 1 337,5 miljoner euro per 30 juni 2018 Den nuvarande marknadsvärderingen per den X november är ca 1 1205,6 miljoner euro. Det innebär att bolaget för närvarande handlas med ca 9,5-10 % rabatt till dess NAV.

Risker

Företag i nöd har i sig en stor risk. Naturligtvis måste samma sak gälla för alla företag vars affärsmodell är att investera i sådana företag. Ändå vill jag lägga tonvikten på några faktorer som jag anser vara viktiga.

Medan utdelningshistoriken verkligen talar till förmån för företaget, bör man inte glömma att det inte har funnits någon recession under denna tidsram. Medan försämrade allmänna ekonomiska förutsättningar kan skapa möjligheter att förvärva företag som uppfyller målen, skulle det troligen avsevärt försämra Aurelius förmåga att stänga avtal för avgångar och därigenom begränsa potentialen för framtida utdelningar. Jag tror också att det är mycket troligt att det skulle leda till problem för portföljbolag som naturligtvis skulle få negativ inverkan på Aurelius NAV.

Man bör dessutom komma ihåg att NAV är svårt att beräkna när det gäller icke-offentliga företag. Därför måste investerare i stor utsträckning förlita sig på Aurelius beräkningar (jämför gärna med Ratos…). 

Eftersom Aurelius inte längre är ett aktiebolag (AG), men ett aktieägarandel (KGaA), skall möjliga investerare komma ihåg det blir ett betydligt lägre inflytande som aktieägarna har på bolagets beslut. Detta kan bara vara en juridisk detalj för vissa investerare, men jag kan vara ganska motsatta sådana arrangemang.

Slutligen kan den nuvarande övergripande prisnivån för förvärv ha en negativ inverkan på Aurelius, eftersom det gör det svårare att förvärva lämpliga företag till attraktiva värderingar. 


Som framkommer är detta ett bolag som gärna ser en nedgång, då de kan förvärva billigt, men lika mycket som det gynnar dem, lika mycket kan det bli ett hinder då de vill sälja. Vi har haft en bullmarknad sedan 2008 och således har bolaget aldrig satts på prov, vilket är det som jag mest tar med mig. Detta till trots lockar detta bolag, då jag är mycket långsiktig i min strategi; jag är och kommer att vara nettoköpare under många, många år framöver och här är min övertygelse att private Equity kan ge en meravkatsning relativt många andra bolag. 

Är detta ett bolag att ha i portföljen? Om ja, är det då läge att börja köpa nu?


fredag 9 november 2018

A fool

Vissa pratar om "second level thinking", medan andra pratar om att "tänka ett steg längre". Oavsett begreppsval är det "same shit, different name". Emellertid är själva meningslydelsen intressant att diskutera - tänker vi verkligen ett steg längre än vad marknaden och den genomsnittliga investeraren gör, eller är fallet som sådant att vi lurar oss att tro det?

Jag har inte så många rädslor och vad jag kan minnas, ej heller haft. Ormar var något som min mor tyckte var "coolt", så på flera skollov och helger under min ungdom  kunde vi åka till diverse terrarier e.d. och se, hålla och "leka" med dessa fjällbärande kräldjur. Spindlar, tjejbaciller, grönsaker eller dylikt har heller aldrig varit något som jag har varit rädd för, även om jag har försökt att undvika de två sistnämnda under vissa tider i mitt liv.
Emellertid har en rädsla kommit att växa sig allt starkare för envar år som jag har traskat på allas vår Terra Nova. Jag har aldrig känt en sådan rädsla som denna och jag är faktiskt kluven till om jag vill bli kvitt den. Ömsom kan den göra mig villrådig, nervös och orolig, ömsom att jag känner mig närvarande, reflekterande och stark i mitt psyke. Jag talar om mig själv.

I Shakespeares pjäs As You Like It säger karaktären Touchstone: "A fool think of himself as wise, but a wise man know himself to be a fool" och just detta citat ringar in allt det som jag vill säga kring "second level thinking". Är jag smart och verkligen tänker ett steg längre, eller har jag inte lyckats se, tolka eller inse att det som jag tror är det korrekta och mest logiska, istället är det motsatta?

Är jag en dåre som tror att bolag likt Net Gaming kommer att växa enormt i och med öppningen av USA, eller är jag en dåre som inte ser det uppenbara i alla de risker som finns? Är marknaden dåren? Är jag? Hur kan man bekämpa denna rädsla för sig själv? Jag vill hävda att det är fel fråga att ställa. Istället är en mer bra och passande: "Hur kan jag utnyttja denna rädsla, vilket jag istället vill kalla och utnyttja som en förmåga, till att verka och göra det allra bästa möjliga?"


"[...]A fool think of himself as wise, but a wise man know himself to be a fool[...]"

Att vara rädd för sig själv och de beslut som man fattar är ett tecken på att man inte är förblindad av sig själv och sin egen egocentriska livsvärld. Det är ett bevis på att man tidigare har gått på minor och att dessa har tagits lärdom av. Det är ett bevis på att man vet att psyket är en listig spelare, som mer ofta än sällan strävar efter de snabba och enkla belöningarna, oavsett om kostnaderna i det längre perspektivet överstiger Eldorados rikedomar.

Tvivel är ett annat begrepp på ovan, men ändå anser jag det inte lika träffande. Jag kan tvivla på mig själv, men det som jag är rädd för är att ta fel beslut och agera fel. Är det rätt att köpa bolag G5, eller lurar jag mig själv? Vågar jag lita till mig själv och mina slutsatser? Finns det ett undermedvetet som lurar mig likt en bandido på en saloon i Las Vegas? Gör jag rätt i att ... Gör jag rätt med att...

Svaret finns aldrig att läsa tillika se på förhand, utan det blir enbart synligt efter att vi har agerat. Varje gång som jag gör något av betydelse, förstå mig rätt, kan jag alltid känna rädslan att jag har lurat mig själv. Jag vill vara den smarta, som vet att han är en dåre, men jag undrar om jag inte är en dåre som tror sig att detta är möjligt(?).

Är du en dåre som betraktar sig som vis, eller är du en vis person som vet att du egentligen är en dåre?

tisdag 6 november 2018

Även om jag inte delar din åsikt...

"Monsieur l'abbé, je déteste ce que vous écrivez, mais je donnerai ma vie pour que vous puissiez continuer à écrire" sades det att Voltaire en gång skrev, men detta är en sanning med stor modifikation. Det har nämligen visat sig att Evelyn Beatrice Hall, som i sin biografi ville sammanfatta den franska filosofens ståndpunkt. Således finns det en viss sanning i ovan citat, då Voltaires andemening ryms i det, men ej i hans exakta ordlydelse.

På svenska översätts detta citat till "Även om jag inte delar din åsikt, är jag beredd att dö för att du skall få ha den". Detta skall ses som signumet på en sann, fri, öppen, medmänsklig, icke-dömande därtill icke-grekisk demokrati och det är verkligen en vacker tanke i sann upplysningsanda.


Jag ser ingen  kursdeltagare som går till" försvar" och intygar på detta i denna aktuella tweet.

Jag har inte gått obemärkt om det faktum att Kavastu har fått utstå en allt mer växande kritik de senaste två åren i allmänhet, men det senaste halvåret i synnerhet. Fokus för kritiken har varit att blogg- och twitterprofilen inte redovisar sin (påstådda) avkastning tillika utveckling med att visa en graf e.d. från Avanza, Nordnet och hans övriga mäklare. Istället publiceras bilddumpar på att han har köpt och sålt. I vad och till vilken kurs redovisas aldrig. Varför detta? Kanske är det för att han ej vill påverka andra att "ta rygg" och därmed köpa något som de ej förstår? Ej heller vet ju de som tar rygg hur länge Kavastu ämnar att äga och vad hans plan med köpet är; äga för alltid, till en viss kurs, stop-loss vid en viss kurs et cetera. 




Kanske är det för att han vill behålla den "mystisk" som omringar honom och med det väcka ett än mer intresse för Kavastu som produkt och dennes kurser. Jag vet inte och ärligt talat bryr jag mig inte. Likaså hade jag ingen tanke att författa ett inlägg likt detta, men kände att jag ändå vill få ut vissa tankar. Jag vill betona att jag varken vet vad som är rätt, eller fel. Därtill vill jag säga att jag dels inte "bryr mig", dels att gör det. Ja, jag vet - det är en paradox, men det som gör att jag ändå bryr mig är om fallet är som så att det är humbug, för då finns det många som har blivit lurade, och det rejält, vilket inte bara är brottsligt (sälja produkter som ej är vad de utger sig för att vara), utan även omoraliskt, oetiskt och ett utnyttjande av människor.

Jag har inte varit på någon av Kavastus kurser och därmed kan jag ej säga vad som gås igenom och om det är värt de 6000 kronor som de kostar. Emellertid anser jag att sextusen för en heldag är magstarkt och jag har svårt att se hur man hinner få en sådan stor kunskap sig tilldelad på en sådan kort tid. Därtill får man ej spela in video eller ljud, utan enbart ta foton, om jag förstått Bråse rätt, vilket enbart gör det än svårare att få med sig all den kunskap som ämnas att förmedlas.


"[...]Så... varför inte visa det?[...]"

Jag har även förstått, efter att ha lyssnat på diverse poddavsnitt där Kavastu har låtit sig intervjuas, att han aldrig avslöjar vad HSI, hans "magiska" index, egentligen står för och hur han skapar det; vilka faktorer och kriterier är dess ramar och regelverk? HSI skulle alltså kunna stå för såväl "Horse Shit Index" som "Hercules Strong Index". Genom att inte berätta om detta på sina kurser återstår då hans strategi, som enligt Bråse är "något så banalt som ett glidande medelvärde. När aktier befinner sig över 200 dagars medelvärde, kallat MA200, är de intressanta att äga, men när de halkar under motsvarande nivå gäller det att vara försiktig och sälja".


"Horse Shit Index" eller "Hercules Strong Index"? Jag vet inte...

Okej, deltagare betalar alltså 6000 kronor för att få reda på det som Kavastu även har berättat i intervjuer och på sin blogg, för att ej heller glömma de informationsblad som utkommer i samband med hans kurser. På kursen utgår jag då från att deltagarna får lära sig än mer, och än mer djupare, att se detta(?). Hur "svårt" är det att använda sig av diverse grafer och andra verktyg, som nätmäklarna i allmänhet, men tjänster såsom Börsdata i synnerhet erbjuder? Vad är det mer som kan sägas om MA200? Tydligt mycket. Jag har sett flera stycken twitterprofiler, b.la. en känd, trevlig och högst uppskattad följare till mig - Lotta Fred, säga att kursen är bra, nyttig och väl värd pengarna. Jag har faktiskt aldrig läst att någon kursdeltagare har beklagat sig över kursen - beror det på att jag har ett relativt begränsat flöde och på Twitters algoritmer, eller beror det på att det inte finns en missnöjd "kund"?


Jag vet inte. 

Jag upplever det ofta som så att det är lite sandlådenivå på hela debatten; varför kan Kavastu inte posta en graf så är allt löst, eller? Den enda kritik som jag har sett honom få utstå är just att detta "bevis" saknas. Så... varför inte visa det? "Ingen skall betraktas som  skyldig till motsatsen har bevisats", men gäller även motsatta? Skall någon kunna hävda X när denne ej kan bevisa med Y? Jag vet inte...


"[...]Varför en sådan hemlighet?[...]"

Beträffande att Kavastu blockar många av dem som ifrågasätter honom på twitter har jag svårt att förstå. Så länge kritiken är befogad och det ej är några personliga påhopp finns ingen anledning att blocka. Är det där personliga påhopp, vilket ett ifrågasättande av bevis inte är, har jag hundra procent förståelse och skulle göra detsamma. 
Det är, i alla fall för mig, en självklarhet att om man är en offentlig person med +33 000 följare så kommer man få utstå kritik och ifrågasättanden; det hör liksom till, men varför blocka om det är en sakfråga som ställs? Antingen kan man bemöta och bevisa, eller hålla tyst, men blocka är detsamma som att säga "jag är inte ett dugg intresserad av dig och dina frågor. Försvinn, ty du stör mig. Jag är större än du och varför skall jag då offra tid på dig?"

Att ha överpresterat index med ca 25 procentenheter envar år sedan han började med sin strategi, rimligheten i detta, varför han då jobbar som DJ, säljer kurser; varför inte de utbildade och professionella fondförvaltarna tillika investerarna står i kö för dessa; varför han inte lever mer "lyxigt" (förstå mig rätt) är och förblir en gåta. Undertecknad har kurser för de elever som önskar lära sig mer om investeringar på min och deras fritid. Detta gör jag gratis, för jag vill hjälpa och bidraga och tacksamheten från dem är för mig lika värd som sin vikt i guld. Att tillägga är att jag inte är ekonomiskt oberoende, långt ifrån. Varför reser han ej runt och hjälper tillika förmedlar sin kunskap till unga, så att de kan forma en framtid som kan bli hur bra som helst, i alla fall ekonomiskt? Varför ingen altruism? 

Jag vet inte, men det skulle vara intressant att få veta. Därtill varför han pratar om sig själv i tredjeperson...





Varför inte bara göra det så enkelt som att posta en bild på sin utvecklingsgraf så är saken löst? Varför skall man enbart få se den, dvs. om man inte tittar bort/ned i sina anteckningar, vilket Bråse skall ha gjort enligt Kavastu, på hans kurs? Varför en sådan hemlighet?

Och nej, jag tror inte det är på grund av avundsjuka som många kritiserar Kavsatu. Möjligt att några få drivs av detta, men inte majoriteten. När någon påstår sig kunna gå på vatten, göra vin av vatten och bota sjuka är det nog många som vill se bevis. Vissa tror på detta och det respekterar jag, men jag tror inte på det. När någon påstår sig avkasta cirka 25 procentenheter årligen är det nog många som vill se bevis. Viss tror på detta och det respekterar jag, men jag tror inte på det.

Kanske har jag själv nu sjunkit till sandlådenivån, men då får så vara. Jag vet inte...

söndag 4 november 2018

A bugs life - The sequel

Anno 1999 kom Disneys Pixar Studios att släppa sin hyllade film "A bugs life". Då detta var tiden då animerat skapade wow-faktor oavsett om innehållet var sämre än det i Svenska Hollywoodfruar, eller Dagens Nyheter, vill jag erkänna att i mina minnen håller denna film ännu en bra standard.

Dock är det inte filmen som skall diskuteras, utan som inläggets titeln anslår är det en sorts uppföljare som skall diskuteras. Nej, förlåt; monologiseras.

I novembernumret av Aktiespararen analyseras bland annat Scandi standard. Tidningen belyser att bolagets produkt - kyckling - ligger rätt i tiden, då det är mer miljövänligt samt nyttigt i förhållande till många andra proteinkällor. Att de är marknadsledande inom Norden och växer på Irland är bara en av flera faktorer som lyfts fram. Undertecknad är indirekt ägare i detta via Öresund.

Kyckling må vara det som många tror är det "nya"; det som kommer att vara standard på envar svenskt, kinesiskt, amerikanskt och sydafrikanskt matbord. Att det ligger såväl en rimlighet som rationalitet i detta säger jag ej emot, men är kyckling den ultimata proteinkällan sett till såväl produktionskostnad som hållbarhet, miljö, protein per gram et cetera? Här är jag tveksam och jag tror mer att det som enbart nått oss i västvärlden via rykten - insekter, såsom gräshoppor och syrsor - kommer att vara den främsta proteinkällan i en något längre framtid. Om jag har rätt, eller fel, kan ingen säga och jag är lika utlämnad till tro och tyckande som envar läsare.


Då och då brukar jag rikta mina ögon till hemsidan iflscience.com och vid ett tillfälle kom jag att läsa en artikel om just ovan nämnda. Idag ökar jordens befolkning med cirka 70 miljoner människor(!) per år. Skulle denna ökning fortgå kommer vi ha över 9 miljarder människor att mätta anno 2050 och för att lyckas med detta kommer det att behövas dagens kostproduktion x2. Läs en gång till; all den mat som människan idag producerar måste dubblas till år 2050 för att kunna mätta allas munnar. Enligt artikeln kommer detta inte bli en lättsam uppgift, då människan idag redan använder 70 % av all tillgänglig agrikultur därtill tömmer haven på fisk. Till detta skall även dagens klimatproblematik adderas; för vinälskare såsom jag själv undrar jag om dagens mest erkända vindistrikt kommer att bestå om 10 år...

Idag lider cirka 1 miljard människor av svält. Hur skall matematiken gå ihop? Laxbolagen, som min kära bloggkollega Aktieingenjören har skrivit om, men även Phantas, samt kycklingtillverkarna, såsom Scandi Standard, kommer inte att räcka till. Är svaret insekter?

Insekter? Usch! Måhända att det finns en sanning i ett sådant ställningstagande, men faktum är att insekter har varit en föda som brukats i flera tusen år. Idag finns cirka 1900 insekter som ett kostalternativ hos cirka 2 miljarder människor, varav en majoritet vistas i Asien. Är du intresserad av mer fakta kring detta kan FN:s livsmedel- och jordbruksorganisations alster säkert locka.


Insekter och miljö

Att förbruka insekter i motsats till boskap är miljövänligare. Insekterna är kallblodiga och kräver sålunda mindre energi för att bibehålla sin inre kroppstemperatur. Det betyder att de, till skillnad från nötkreatur, är mycket effektiva vid omvandling av foder till ätlig kroppsmassa. Syrsor kräver cirka 2 kg foder för att producera 1 kg kött, och ca 80 % är ätbart. Nötkreatur kräver å andra sidan 8 kg för att producera samma mängd kött, men endast 40 % av detta kan konsumeras. Detta innebär att mindre mark måste vara tillägnad att odla foder för insekter än för boskap, vilket minskar bevattning och användning av bekämpningsmedel. Dessutom kan insekterna även användas som djurfoder, till exempel som ersättning av fiskmjöl. Detta skulle ha den extra fördelen av att öka fiskbeståndet för människor att äta.

Insekter är nyttigt(?)
De kanske inte ser ut som mycket, men insekter har faktiskt hög fetthalt, protein, vitamin, fiber och mineralinnehåll, som ofta är jämförbara med fisk eller boskap. Till exempel innehåller syrsor i genomsnitt 205 g/kg protein; nötkött innehåller 256 g/kg. Termiter är också överraskande proteinrika. En art som har hittats i Venezuela har hela 64 % protein. Vissa insekter är lika mycket som 80 % protein i vikt.

Insekter är också rika på essentiella aminosyror och omega-3 fettsyror; mjölmaskar innehåller lika mycket omättade omega-3 och sex fettsyror som fisk och till och med mer än nötkött och fläsk. Vissa är också förvånansvärt höga i järn.

Som om det vore något att förvånas över har insektsmat inte varit tillåtet inom EU. Dock har ändringar kring detta kommit att ske och även om det inte är totalt tillåtet likt i Asien, vågar jag påstå att det enbart är en tidsfråga innan så är fallet. Två skrifter som visar om EU:s allt mer tillåtande inställning finns här och här.

Även om det är intressant skall mer omfång ej ägnas till att beskriva insekters styrkor sett som ett kostalternativ. Istället vill jag lyfta fram att denna bransch, likt Gustav och hans sjögrässnacks, kan vara den trend som är mer långsiktig än kokt broiler och annat västerländskt trams och med det ett intressant alternativ att investera i. Jag har letat runt och lyckats att hitta en del bolag, men inga som jag ser att det går att investera i(?). Ett par länkar är dessa:


Vad tror du om att insekter som mat är en påbörjad och allt mer växande tillika hållbar trend inom mat och kost och är det något att investera i? Har du tips på bolag som kan vara av intresse?