D'oh!

"D'oh!" H. Simpsons

Bloggens levandstid kommer snart kunna skrivas "två år". Av dessa två har jag de senaste 1,5 postat inlägg varje fredag kring espressotid, dvs. cirka kl 15:00. Aldrig har jag missat detta och det kanske visar hur jag är som person tillika min mentalitet; har jag "lovat" något, för såväl andra som för mig själv, håller jag det tills annat förmedlas/beslutas. 

Denna menatlitet, som likt mycket annat har både en bra därjämte dålig sida, genomsyrar mitt liv. Har jag bestämt mig för något ser jag till att det blir av - punkt. Så länge allt ligger på mig och inga andra instanser brukar jag sällan ("aldrig") misslyckas.

Jag är förvisad om att det är denna mentalitet; denna "jag-har-ett-mål-och-jag-ger-allt-för-att-nå-det"-vilja, har gjort att jag har lyckats uppnå mycket på mina blotta 30 år på denna jord. Jag har tagit en examen inom pedagogik; rest till många vackra länder; skrivit en bok; har förmånen att, pga. av hårt slit/sparande, vara miljonär; fått se och uppleva min familj, mina vänner och alla omkring mig utvecklas till de fantastiska människor de är et cetera.

Jag har under den gågna veckan, v. 29, kommit med några tweets där jag skrivit att jag idag, den 15/7, då SHB rapporterar med en styrka som skulle få självaste Herkules att krypa ihop, skulle bli offentlig. Därtill har jag marknadsfört att min bok skulle finnas att köpa/förboka.

"Why you little..."

I måndags skrev jag det inlägg jag hade tänkt att publicera idag; det då jag river bort slöjan som skymmer min nunna därtill i vilket min bok skulle ha publicerats. Varför gör jag inte det då, undrar säkert du. Ja, svaret är att det beror på andra instanser - andra (inkompetenta) människor. I måndags kväll upptäcktes ett tekniskt problem inför lanseringen och trots febrilt arbetande med detta, varibland såväl ett som två syrliga mail har skickats, har det ej kunnat lösas. Jag är förvisad om att det kommer att lösas inom ett par dagar men grämmer mig något så enormt att jag inte får publicera allt idag...

Att acceptera, visa förståelse och förlåta är bra tillika vackra dygder och dessa bör man ha därtill bruka. Jag anser mig ha dem och jag har fått använda min rena vilja för att applicera dem under veckan som varit. Fler än en gång har jag varit beredd att ringa Luca Brasi men istället förmått lägga band på mig själv; "Andas i fyrkant. Andas i fyrtkant. Andas i fyrkant...".

Kanske allt löses under denna fredags eftermiddag, då det inlägg som du just nu läser, redan är publicerat. Om så är fallet ser jag det som gudarnas nycker men kommer inte göra annat än att tacka dem (och skratta åt ödets vilja att leka med mig). Bättre sent än aldrig, som någon "smart" filosof en gång yttrade.

Korfattat; inlägget då jag skall bli offentlig och min bok bli möjlig att köpa/förboka kommer, om inte idag, så till 99,9% (då man ej kan vara säkler då man handskas med idioter så korkade att de får Donald Trump att framgå som rena Stephen Hawking) till nästa fredag, den 22/7. Jag lovar er att det kommer bli ett nöje att läsa det; ty det var ett nöje att skriva det.

För att göra någon anknytning till eknomi, då detta de facto är en ekonomiblogg, kan jag nämna att två bolag har köpts in i väskan sedan halvtidsinlägget. Det ena anser jag mig ha fått relativt billigt medan det andra blev "dyrt". Det dyra priset i det sistnämna bolaget gör att jag tog en liten post (som ämnas att utökas under kommande tid). Som alltid hoppas jag på en sjunkade kurs men då de rapporterade mycket stabilt, med b.la. ett ökat EBITA på 20 % jämfört med föregående års Q2, krävs det nog såväl en som två "brexits". Det är ytterst sällan, för att inte säga "aldrig", som jag är beredd att ta in ett bolag till denna höga värdering men efter att ha analyserat och studerat bolaget under en lång tid, kunde jag ej längre avvakta.

Källa: Börsdata

Bolagen jag har köpt in är Yara International samt Hafslund A. Jag tror ni kan gissa vilket jag fick billigt och vilket som kostade skjortan. 

Äger du dessa bolag? Har du tittat på dem och varför/varför inte har du ett intresse av dem?

Jag hoppas att snarast kunna återgå till det vanliga; dvs. filosofiinlägg men också det efterlängtade inlägget om mig själv samt min bok - mitt livsprojekt!

En reverserad värdefälla?

"Price is what You pay. Value is what You get." W. Buffett.

Sedan en tid tillbaka har jag länge tittat på B&B Tools, Yara International samt Trelleborg, varvid det förstnämnda lockar mest. Förvisso har jag många bolag i min väska, där de flesta segmenten täcks. Detta till trots kan jag inte negligera det faktum att B&B Tools är ett fint tillväxtbolag som jag tror kommer gå en fin framtid till mötes. Dock, likt ofta är fallet, är kursen just nu hög. Då vare sig jag eller du(?) har en spåkula á la valfri skribent på börssnack vet ingen av oss om detta är den nya "lägsta-nivån" eller om kursen kommer att dala. Kanske borde jag bita i det sura, men i framtiden säkert goda, äpplet? Då min strategi är "buy&hold...forever" har jag inte problem med att se röda siffror, dock är det (ju) alltid bra att komma in billigt av flera anledningar, som nog ej behövs nämnas.

Jag tror vi är många som alltid sitter i dessa val tillika kval. Ska jag köpa nu eller ska jag vänta - kanske sjunker kursen...kanske. Men i vår förblindade hoppfullhet kan även motsatsen hända och helt plötsligt är det förra höga priset rena rama rean (jmf. eWork nu och 4 veckor tillbaka). Väl då kommer du sitta där och gräma dig över att du intre tryckte på "köp".

År 533 f.kr. var ett fint år. Förvisso innan min tid men jag vet att dessa tider var fina då mina släktingar har sparat fina årgångsviner. Jag kan definitivt rekommendera Thaet...förlåt. Likt så ofta är fallet tar vinets verkan mina fingrar i ett järngrepp inte ens Hercules kan förmå att böja upp. Åter till inläggets essens. År 533 f. kr. var det romerska riket bara en fläck av det enorma imperium det skulle komma till att bli. Under denna tid hade man fortfarande monarki men upproriska röster hade allt mer börjat att höras på Forum; röster som krävde republik. Detta för att många kungar var precis likt andra dito; de såg till sitt eget bästa, spenderade alla pengar på sig själva och i sina egna syften. Mer ofta än sällan kom folket i andra hand. Med handen på hjärtat knappt ens det...

Vid denna tid reagerade en kung vid namn Lucius Tarquinius Superbus. Utan att han visste om det var han Roms sjunde och sista kung innan republiken skulle komma satt se dagens ljus. Som många av sina anfäder ämnade han utöka riket och försköna staden. Bland annat kom Latium (dagens Lazioregion) att införlivas i kungadömet och i Rom byggde han Jupitertemplet, vilket sades vara det största och mest bländade byggnadsverket för den tiden (ännu hade vare sig Kolossen på Rhodos eller Fyrtornet i Alexandria sett dagens ljus). För sina gärningar blev han förvisso, i alla fall i början, hyllad men det är inte för dessa som han är ihågkommen.

"...Superbus, att bli synonymt med 'despot'..."

Likt många kungar var han rädd för att förlora sin makt och enligt, den ännu ej nedskrivna, regelboken, a.k.a "Fursten", för all världens härskare, såväl föregångare som efterträdare, gjorde han allt i sin makt att dels behålla den som han de facto hade, dels öka den. Kortfattat kan sägas att det gick sisådär, milt sagt. Då han mer och mer kom att styra Rom med en järnhand utan dess like kom hans namn, Superbus, att bli synonymt med "despot". Med denna, lilla, fakta kan ni säkert förstå att det inte gick så bra för honom. Ändock är det inte för hans bristande kunskaper som despot jag väljer att förära honom med en omnämning. Nej, det är för hans (bristande) sinne för affärer.

Likt mig (och säkert dig) hade han ett val därtill kval i om han skulle köpa Sibyllinerna (i dag mer kända som "de Sibyllinska böckerna"), vilka var en samling av orakelmässiga uttalanden från sibyllan i Cumae. Dessa sades innehålla svar på när, var och hur Rom skulle verka i olika vägskäl i kommande tider. Man kom bland annat att rådfråga dem år 293 f.kr., då en pest härjade i staden och beseglade otaliga stadsmedborgares liv. Böckerna var en gudagåva utan dess lika och Superbus kunde endast föreställa sig vad han skulle kunna göra (för sig själv) med dem.

Lucius Tarquinius Superbus var sin tids Joakim von Anka, detta såväl gällande rikedom som snålhet. När han besökte Sibyllan och fick höra hennes pris för nio böcker ryggade han tillbaka likt han sett Warren Buffet naken... med Larry Fink! Sibyllan regerade föga på despotens utbrott, utan valde istället att bränna tre av de nio böckerna framför hans ögon. 

I vrede lämnade Lucius Tarquinius Superbus oraklet men skulle snart till att återkomma då diverse problem uppstod i staden där folkets röster sade: "Detta skulle aldrig ha hänt om vi hade de Sibyllinska rullorna" eller "Vad ska vi göra? Om vi bara hade de Sibyllinska rullorna..."

Superbus började vid denna tid att ångra sitt tidigare beslut att neka oraklet det pris som hon hade begärt. Priset reflekterade säkert värdet, resonerade han med sig själv. Således återvända han, rak i ryggen och med pengapunden hårt knuten i livremmen, till grottans djup. Sibyllan mötte honom likt tidigare och när Superbus frågade om priset svarade hon kort att det var detsamma som förra gången.

"Men du brände ju tre av de ursprungliga nio. Således borde du minska priset med en tredjedel!?"

Sibyllan mötte hans förvånade min med sitt tandlösa leende. "Värdet är fortfarande detsamma. Kanske till och med mer", svarade hon och tände eld på ytterligare tre när Superbus hade gjort klart att han vägrade betala fullpris för bara 2/3 av vad han ursprungligen hade önskat köpa.Värdet på varan hade ju för bövelen sjunkit!

I frustration lämnade despoten sibyllan ännu en gång tomhänt. Dock dröjde det inte länge innan han för en tredje gång nödgades besöka henne. Denna gång mer säker än senast på att priset borde ha minskats, i alla fall med hälften.

"Va!? Samma pris för tre som du krävde för de ursprungliga nio?!"

Innan Sibyllan hade hunnit ta ett steg närmare eldstaden kastade Superbus sin pengapung vid hennes fötter och slet de tre böckerna ur hennes hand. Vad gällde det självsäkra därtill lika tandglesa leendet var han mentalt tillräckligt stark att inte göra det helt tandlöst.

Böckerna kom att visa sig värdefulla för Rom under dess storhetstid och sett i det perspektivet var despotens beslut, att krypa till korset och acceptera marknadens pris, ett korrekt sådant. Detta till trots återstod faktum att han hade låtit sin snålhet drabba staden. Hela tiden hade han sett värdet, lika tydligt som solen står att se i Zenit. Detta till trots hade han ändå inte förmått sig att betala, vad han innerst inne kände vara, ett "okej" pris. 

"...med stor sannolikhet/säkerhet kommer vara en grym investering på ett par års sikt..."

Disclaimer: Även om det ej kan sägas vara till despotens försvar gick (ju) romarriket slutligen under och frågan huruvida de Sibyllinska böckerna skulle kunna ha räddat riket från såväl vandalerna som Konstantin och dennes, minst sagt, udda ideér tillika styre kan endast sias om. Således kanske B&B Tools hamnar i bottensegmentet inom ett par år, tillsammans med annat skräp såsom Anoto (börspodden tycks dela den åsikten), men vågar man ta chansen att så blir fallet? Många pratar även om H&M i dessa dagar och att det "...med stor sannolikhet/säkerhet kommer vara en grym investering på ett par års sikt...". Tyvärr har jag inga rullor att rådfråga och Sibyllan ignorerar mig då jag tog en springnota vid vår senaste date...

Inom aktievärlden finns ett begrepp som heter "värdefälla" (Value-trap). Med detta menas att man låter sig luras av att ett bolag är historiskt lågt värderat eller har en historiskt låg kurs och att det bör ligga ett underliggande, av andra ej synligt, värde. Man låter sig kanske förblindas av en hög direktavkastning eller av att bolaget historiskt sätt gått starkt (vill man läsa mer om value-trap rekommenderar jag b.la. Spartacus inlägg). Man litar förblint på tidigare siffror istället för att se nuvarande och att de faktiskt inte återspeglar de äldre dito. 

Valu-trap är således något man bör undvika och det är lättare sagt än gjort, ändock ej omöjligt! Men, kan det råda en omvänd/omkastad värdefälla? Kan det vara som så att ett företag har fått en hög kurs på en kort tid och att man, som investerare, därmed tror sig att priset har kommit till att bli ekvivalent med värdet trots att så inte är fallet, dvs. värdet är högre? Om detta vet jag föga men jag tror vi är många som har hamnat i denna situation flera gånger om. Man blir rädd att tåget redan har lämnat perrongen; att raketen redan har lämnat plattformen; att prinsessan redan har fått sin groda.

Det finns många olika investeringsstrategier; värdeinvestering, utdelningsinvestering, fundamentalanalys, magic formula etc. och alla har sina för- respektive nackdelar. Sina olikheter till trots har de ändå en sak gemensamt - till syvende och sist faller alltid den sista detaljen i investeringen in under kategorin "psykologi" tillika "subjektivitet". Alla av oss tolkar siffror olika och likt fallet om glaset är halvfullt eller halvtomt är det vår subjektiva tolkning och åsikt som spelar den sista och avgörande rollen i våra investeringsbeslut. Just nu anser jag att B&B Tools ser lite för dyrt ut. Detta utifrån hur jag tolkar diverse siffror. För en annan kanske det hela ser på tok för billigt ut, då denne har andra kriterier, jämför med andra variabler tillika siffror - dvs. ser ett värde jag själv inte ser. Således kanske all vår investering är en huvudlös sådan? Visst kollar vi fakta, studerar allt mellan himmel och jord, rådfrågar såväl satan och hans moster som twitter- och bloggkollegor, men utslaget, den ultimata domen, landar alltid i var mans (eller kvinnas) subjektiva ställningstagande. Det finns inget som heter "objektiv sett", vilket bland annat professor Robert Nozick elegant framlägger.

Så, när man hamnar i dilemman likt mitt angående B&B Tools; ska man då avvakta och med det riskera att "missa tåget" eller ska man ta en liten position och sedan se vad som händer och öka oavsett om kursen stiger eller sjunker? Eller ska man köpa och tänka; oavsett närmaste månaders kursutveckling ser jag värdet och "vet" att jag i det långa loppet har gjort ett bra och korrekt val? Risken finns alltid det hela kommer sluta med att jag köper 1/3 av det tänkta antalet aktier till priset av 3/3...likaså finns möjligheten att jag kan få 6/3 för samma pris. 

Hur brukar ni reflektera och göra vid vägskäl likt detta? Kan man kalla detta för en "reverserad värdefälla", där man lurar sig själv att kursen snabbt blivit ekvivalent ned (det subjektivt upplevda) värdet? Alla instruktionsböcker säger att man ska sprida köpen, men ändå kvarstår frågan om/när man ska köpa...