Visar inlägg med etikett brookfield. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett brookfield. Visa alla inlägg

fredag 3 augusti 2018

Wig Wam BAM


Förlåt, men... det var öppet mål.

Jag har tidigare diskuterat Brookfield Renewable Partners och nu är det dags för Brookfield Asset Management (BAM). Efter att ha läst flera artiklar är min samlade uppfattning att bolaget erbjuder investerare, främst långsiktiga med ett stort "L", stabila tillika ökande intäkter och utdelningstillväxt samt potentialen att generera avkastning på marknaden under en lång sikt. Likt i alla bolag finns en nedsida, men bolaget är starkt och har en minst lika stark vallgrav i form av både ett kraftigt kassaflöde och en stor kassa. Sedan vill jag även hävda att bolagets VD, Bruce Flatt, kan adderas till denna, vilket kommer att framkomma längre ned i texten.

Att använda detta bolag istället för en kanadensiskt eller, för den delen, (värld)indexfond är något som investerare bör överväga, eftersom bolaget historiskt har visat att de inte bara spöar skiten ur index och inflationen, utan även korrektioner och lågkonjunkturer. Jisses, med ovan framläggning bör jag kunna sälja ostkrokar till envar vänsterpartist likt smör i solsken. Finns det en sanning bakom orden?


Vilka är Brookfield Asset Management?
Brookfield Asset Management är en ledande global alternativförvaltare och en av de största investerarna i fasta tillgångar i världen. Bolagets investeringsfokus är på fastigheter, förnyelsebar energi, infrastruktur och kapitalandelar. Deras mål är att skapa attraktiva långsiktiga riskjusterade avkastningar till fördel för deras kunder och aktieägare.

BAM hanterar en rad offentliga och privata investeringsprodukter och tjänster för institutionella och detaljhandelskunder. De tjänar/får kapitalförvaltningsinkomster för att göra det och anpassa bolagets intressen till sina kunders dito genom att investera tillsammans med dem. BAM har en exceptionellt stark balansräkning, med över 30 miljarder dollar investerat kapital, främst i deras fyra noterade partnerskap: Brookfield Property Partners, Brookfield Infrastructure Partners, Brookfield Renewable Partners och Brookfield Business Partners. Denna tillgång till storskaligt kapital gör att bolaget kan göra investeringar i stora, och de "främsta", tillgångar över geografiska områden och tillgångsklasser som få andra managementbolag kan göra. För en mer övergripande samt kort genomgång om dessa olika delar rekommenderas Dividendearner.com

Lägg till bildtext



Varför investera i BAM?
En stor orsak till att investera i BAM är bolagets A-kreditbetyg och de stabila utsikter från b.la. Standard & Poor's som spås i den erkända kaffesumpen (s. 23 i BAM:s Annual Information Form). Denna elitklassificering återspeglar BAM:s konservativa investeringsstrategi när det gäller att förvärva och driva sina underliggande företag, vilket marknaden gång på gång har kommit att prisa dem för. Det är inte för inte som jag anser att de bör klassas som Kanadas (världens?) svar på Berkshire. De må kanske ej ha en Buffett, men de har beridna poliser, hälften av alla världens isbjörnar med mera. Dessutom har de Bruce Flatt, 2017 års VD enligt The Globe och Mail. Ytterligare ett "bevis" för deras likhet, men främst förträfflighet, är att de finns i Spiltan Globalfond Investmentbolag med en andel om cirka 6,1 procent, vilket enbart överträffas av Berkshire (Markel Corp. och Fairfax Financial Holding har även de 6,1 procent och intar således andraplatsen tillsammans med nämnda BAM).

BAM investerar normalt endast i högkvalitativa motparter i nationer vilka har en visad historik som visar respekt för utländska aktörer med privat kapital. Vidare fokuserar bolaget på förvärvande av fasta tillgångar som köper/säljer med en stor säkerhetsmarginal. Som en slutgiltig säkring mot nedsidan finansierar BAM projekten med icke-utnyttjande tillgångsskulder och likviderar likvida investeringar när risken för en nedsida blir betydande. Detta gör de oavsett om värderingar blir för höga eller en ökad geopolitisk risk förekommer. 


Bruce Flatt - CEO på Brookfield Asset Management

I intervjuer samt i deras strategi som skisseras i  årsredovisningarna betonar ledningen, med VD Bruce Flatt i spetsen, upprepade gånger sitt fokus på att begränsa nedsidan i stället för att ta hög risk för att jaga uppåt. Detta är något som jag uppskattar och det märks att de kan sin Marks, vars "The Most Important Thing" bör ses som en bibel för investerare som anser sig ha problem med att fokusera på risker och nedsida kontra dess antonym. Ännu en gång vill jag lyfta fram podden Market Makers, som denna sommar har fyra specialavsnitt om kända investerare, varav ett handlar om nämnda Marks. Det är cirka 30 minuter långt och här får du en mycket bra presentation om personen samt hans filosofi.

Utöver sin defensiva affärsmodell har BAM också en Karl-Alfred-stark balansräkning. Först och främst ger den enorma omfattningen på cirka 250 miljarder dollar tillgång till en enorm mängd kapital till mycket attraktiva kostnader. Dessutom är bolagets skulder och dess löptider noggrant kontrollerade. Den genomsnittliga löptiden är 11 år och mindre än 0,75 miljarder kronor senast anno 2021. Dessa faktorer kombinerar för att ge bolaget en betydande likviditet; 4,7 miljarder bolagslikviditet och 27,2 miljarder i dotterbolagens likviditet per 1 januari 2018. Detta gör det mycket lätt för bolaget att ta sig an de ekonomiska skyldigheter som kommer med att äga/styra samtidigt som man fortsätter att opportunistiskt driva tillväxtmöjligheter. Denna likviditet torde förbättras då bolaget just nu saktar ned förvärvstillväxten för att istället bygga upp torrt krut för en mer attraktiv förvärvsmiljö, eftersom värderingar på världens mer utvecklade marknader har nått ganska höga nivåer. Samma tankesätt kan ses hos de svenska investmentbolagen, varav en majoritet nämnde detta i sina årsredovisningar för räkenskapsåret 2017. Värt att notera för sig själv är att själv kanske ta detta i beaktande(?).


Källa: 4 traders
Brookfield Asset Management har också en mycket bred och djup vallgrav från sin väldiga operationella position samt tillgång till kapital, växande global närvaro och överlägsna drifts- och värdeförbättringsmöjligheter, vilka ger bolaget mycket hållbara kassaflöden från sina kärninnehav i fastigheter, energi och infrastruktur. Som en av de få stora aktörerna inom internationell infrastruktur  har BAM betydande inflytningsbarriärer, som bara växer i takt med att storleken ökar. Vidare bidrar företaget till att isolera sina kassaflöden från lågkonjunkturrisken genom att fokusera på att förvärva framträdande investeringsobjekt, som för tillfället är icke önskvärda av mr. market samtidigt som de lönsamma kapitalförvaltningsavgifterna på över 125 miljarder dollar av det avgiftsbärande kapitalet fortsätter att rulla in oavsett underliggande affärsvolatilitet. Jag skriver det igen: 125 miljarder! 

Slutligen, som om ovan inte var nog, använder BAM och dess underordnade affärssamarbeten betydande valutasäkringar för att minimera geopolitiska och makroekonomiska risker för sina kassaflöden. Detta är att se både som en nack- som fördel, men min åsikt är att hellre veta och räkna på detta (dvs. ha en sorts "kontroll") än att gå ovetandes.

Med en sådan stark balansräkning och stor, högkvalitativ, moderniserad och diversifierad tillgångsbas med starka värdetillägg därtill operativa möjligheter, framstår BAM nästan lika "säkert" som Berkshire Hathaway, om inte en indexfond. Emellertid bör nog diskuterade bolag ha mer robusta tillväxtutsikter.

Utdelningsjägare kanske ryggar undan då de ser att bolaget "bara" har en direktavkastning på ca 1,5 %, men jag är av uppfattningen att bolagets stabila kassa, dess förhållandevis låga utdelningsandel (ca 50 %) samt dess historik att själva skapa mervärde till sina delägare väger över. Sedan har de en fin utdelningshistorik, som över tid, om än i modest takt, är i stigande trend. Utöver detta bör det tas i beaktande att bolaget har genomfört 7 splittar, vilket är en förklaring till att deras aktiekurs ibland ser ut att ha underpresterat jämfört med S&P 500 eller/och DJ World index.


Källa: Avanza
BAM tillkom anno 2007 på Avanzas sida, därav det "startdatumet"

Beträffande utdelning och utdelningstillväxt har den, som ovan kommunicerats, varit i en stigande trend, sett i ett längre perspektiv. Det skall tilläggas att den vid ett flertal år varit densamma, men de senaste fem åren har den höjts och om detta är ett mönster som är här för att stanna låter jag vara osagt, men jag tror att detta är en sanning, då bolaget har en enorm kassa och starka kassaflöden. Sedan skall det tilläggas att utdelning ej är "allt", utan kan ledningen förränta pengarna bättre än jag, även om jag uppskattar att själv få bestämma, klagar jag inte. På ett, tre och fem års historik är utdelningstillväxten 9,9 %, 9,8 % och 8,4 %.

Tillväxt
BAM har upplevt en robust och vad som verkar vara nästan exponentiell tillväxt sedan Bruce Flatt, som VD, fattade tag kring ratten på denna sköldpadda strax efter tusenårsskiftet:


Källa: Ycharts

Året efter Flatts tillträdande ökade det avgiftsbärande kapitalet med 12 %, det avgiftsrelaterade resultatet med 56 %, årsavgifterna och målsökningen med 20 % och fondens verksamhet med 34 %. Som om detta inte var nog ökade tillgängliga kontanter för distribution med hela 53 %. Av det operativa kassaflödet från den operativa verksamheten (släpande tolv månader) om cirka  4,3 miljarder dollar kom nästan 30 % av kapitalförvaltningsavgifterna. Med den nuvarande tillväxttakten för dessa intäkter på över 50 % och ledningens förmåga att förränta sina tillgångar, växer sig bolaget bara starkare och starkare med sin storlek och ökande globala skala. 


Förutom de 4,3 miljarder dollar från det operativa kassaflödet har BAM också tjänat 1 miljard dollar i orealiserade nettobärande räntor i prestationsavgifter för privata investeringsfonder. Även om dessa bör fortsätta växa, och så småningom vara tillgängliga som fria kassaflöden, när fonderna väl är mogna, är de utsatta för mer oförutsägbara marknadskrafter som fluktuerar över tiden. Ledningen är övertygad om att de kan fördubbla sin verksamhet på 5 år (15 % CAGR), även med sitt mer konservativa tillvägagångssätt för förvärv och något svalare marknadsutsikter. Om marknaden fortsätter att vara i den nuvarande "hause" som vi har, kan BAM mycket troligt uppnå +20 % CAGR under denna tidsperiod.

På lång sikt har BAM ett utgångsläge som är lika svårt att föreställa sig som att Ulla Andersson skulle välja att lämna tillbaka alla ostkrokar som hon har norpat (i sig). Med stora investeringar i Brasiliens utvecklingsekonomi och etablering av fotfäste för framtida tillväxt i de stora asiatiska jättarna, såsom Indien och Kina, är BAM väl positionerad för att dra nytta av de allvarliga infrastrukturbristerna på dessa marknader såväl i industriländer som Förenta staterna, som, med Mr Donald Duck... förlåt, Trump, har börjat placera ett förnyat politiskt fokus på återställande av åldrande infrastruktur. 



Med tanke på BAM:s operativa kapacitet, tillsammans med global skala och relationer, kommer bolaget att vara vid eller nära fronten för de största och bästa infrastrukturavtalen som är tillgängliga i den närmaste framtiden. En extra edge som BAM åtnjuter är dess uppdelning i partnerskap, var och en med sin speciella fokus och ledning (se presentation tidigare i detta inlägg). Vart och ett av dessa partnerskapshuvudmän kan, genom och via regelbunden kommunikation med varandra och CEO, Bruce Flatt, utnyttja omfattningen och kollektiva kunskaper och anslutningar för hela Brookfield-organisationen samtidigt som de använder en effektiv arbetsfördelning genom sin specialiserade och fokuserade uppmärksamhet på de egna områdena. Detta gör det möjligt för BAM att njuta av det bästa av båda världar som kommer från att kombinera storlek och skala med specialiserad operativ excellens.


Medan stora konglomerat, som Berkshire, finner det alltmer utmanande att distribuera sina stora kassakistor på ett alfa-genererande sätt inom sin kompetenskrets, har BAM potentialen att betydligt överträffa utan att lämna sin kompetenskrets, då denna täcker allt och inget!

Värdering
BAM har, väsentligt skall tilläggas, överträffat både Berkshire och S&P 500 under Bruce Flatt-eran. Att tillägga till detta är att bolaget inte hade samma fina och stabila ställning som idag då Flatt tog över rodret, vilket syns i aktiekursen under 2000-talets inledande år. Emellertid var deras position inte så dålig att de inte hade en stark balansräkning, vilken de kom att utnyttja under krisen våld.

Källa: Ycharts

Idag är, som tidigare nämnts vid ett flertalet gånger, balansräkningen och vallgraven ännu starkare och ledningen tar, att döma av de senaste årens årsrapporter, konkreta åtgärder för att stärka sin position i väntan på att börja återköpa aktier och/eller en lågkonjunktur på marknaden. De låga räntorna gör att pengar fortsätter att söka sig till mer reella tillgångar, såsom infrastruktur, något som Flatt tror kommer fortsätta de närmaste 6-12 månaderna pga. sin konkurrenskraftiga avkastning.



Även om stigande kostnader för kapital och byggmaterial kan tyckas vara negativa för tillgångsverksamheten, tjänar det faktiskt som en betydande medvind för en organisation som BAM. För det första, som en konsekvens av kapitalökningar, kommer bolagets låga kapitalkostnad i förhållande till mindre konkurrenter att vara en enda konkurrensfördel för ett hinder för införsel, vilket stärker bolagets vallgrav. Med tanke på att BAM fokuserar på att köpa befintliga kassaflödeaktiva tillgångar, i stället för utvecklingsprojekt, och finansiera dem med en långfristig och fast räntesskuld, samtidigt som man lånar ut till kreditvärdiga hyresgäster med långa löpetider, kommer stigande räntor att få minimal inverkan på deras rörelseresultat under överskådlig framtid. Under tiden kommer de primära negativa effekterna att ses i utvecklingsbranschen, eftersom stigande räntor och materialkostnader kommer att driva upp ersättningskostnaden för befintlig infrastruktur, vilket ytterligare ökar BAMs tillgångsbarriärer för inträde.

En extra sak att komma ihåg är att BAM sysselsätter sina operativa och värdeskapande plattformar för att generera betydande alfa ovanpå sin säkerhetsmarginal, vilket gör att 8-12 % avkastning, som är typisk för dessa fasta tillgångar, till 12-15 % avkastning. När det samlas på lång sikt kan detta leda till ett betydande gap i totalavkastningen (vilket framgår av det faktum att BAM överträffar b.la. S & P 500).




Trots sin starka prestanda handlar BAM fortfarande till en attraktiv värdering: ~ 10x TTM FFO. Medan delar av FFO härrör från engångsvinster, ingår inte vinsten från prestationsavgifterna i bolagets privata investeringsfonder och ledningen kommer fortsättningsvis att generera stark avkastning på sina dispositioner. Vidare finns det enorma upp- och tillväxtmoment i företagets kapitalförvaltning, medan dess investerade kapitalvinster även fortsättningsvis ska ge god tillväxt. Återigen är det viktigt att komma ihåg att mycket av bolagets FFO är fritt kassaflöde, vilket gör det möjligt att ytterligare öka aktieägarens avkastning genom återköp och utdelningstillväx, beroende på vad ledningen bedömer bäst. Dessutom behöver investerare inte frukta en feljustering, eftersom Bruce Flatt också har en stor andel i bolagets aktier och faktiskt är humoristiskt ryktad att överväga att "börja samla på BAM-aktier som en sorts hobby" Och till skillnad från Berkshires vd är Bruce Flatt relativt ung (53 år), vilket bör ses som en enorm fördel för en fortsatt långsiktighet. Jag tror att det som BAM historiskt har presterat är här här för att stanna och fortsätta. Här finns en VD med ett, relativt sätt, stort eget innehav och erkänd kompetens, ett starkt kassaflöde, hög kompetens, stor kassa och en långsiktighet hos ledning. 

Reflektioner
Jag tycker att BAM, med bred marginal, uppfyller de krav som jag har för att klassa dem som defensiva och, med tillägget att allt kan hända men givet nuvarande fakta, "säkra". Jag vill äga bolaget men likt ofta står jag i valet och kvalet om jag bör börja ett månadssparande i bolaget, eller invänta Domedagen, då det handlas till kurser som är i närheten med ATH. Emellertid är det ju det här med pris och värde... och att den där Domedagen, som många har förutspått sedan 2011 års nedgång bröts, mycket väl kan dröja ytterligare en tid. 

Jag tror att BAM, tidigare omskriva Tencent och diverse andra stora bolag, såsom Fairfax och Lg Corporation, kan ge fin avkastning till ren relativt låg risk på en mycket lång sikt. Förvisso kan man göra det enkelt för sig och köpa Spiltan Globalfond Investmentbolag, men jag vill dels ha mer från den asiatiska och afrikanska kontinenten, dels tror jag att BAM kan prestera bättre än nämnda fond.

Har du BAM? Är det ett bolag att äga? Varför/varför inte?

fredag 16 juni 2017

Grön energi?

Sedan en tid tillbaka har jag letat efter ett substitut till Hafslund, som blev utköpt på börsen av Oslo stad. Förvisso är jag glad över dryga 35 % i vinst på en investering som ej var längre än åtta månader, men jag hade hellre haft kvar detta fina bolag under en lång och, förhoppningsvis, givande tid.

Jag har tittat mycket på Skånska Energi, men anser att det finns för mycket frågetecken kring bolaget, vilket även Värdepappret poängterar. Utöver detta bolag har ytterligare ett par vaskats men inget har fastnat i silen... tills nu.

För ett tag sedan satt jag och tittade Didner & Gerges Globalfond och fann där ett mycket intressant bolag som är verksam inom denna sektor jag önskar; Brookfield Renewable Partners. Efter att ha läst om detta bolag kom ett intresse för Brookfield, vilka profilerar sig som "asset managers", med fokus på högkvalitativa investeringar inom fastigheter, infrastruktur, grön el samt privatkapital, att skapas. Instinktivt kände jag att detta är något jag skulle vilja ha i min väska; kanske är detta ett nytt Fairfax Holding(?). Tyvärr grusades mina tankar snabbare än Anders Ölwe hinner köpa nya H&M-aktier, då jag ej fann det på Avanzas hemsida. Märkligt nog fanns vissa av deras "delar" där, vilka är "Real Estate", "Infrastructure", "Private Equity" och "Renewable", men inte själva moderbolaget - Brookfield Asset Management (som f.ö. finns i Spiltan Globalfond Investmentbolag) - eller den andra del som jag kommit att fatta intresse för; "Brookfield Property Partners". Historiker som jag anser mig vara kunde jag ju ej bara acceptera något utan att ta reda på varför. Ett telefonsamtal senare var lösningar i hamn.

För att begreppet "lösning" skall förstås måste en kortfattat förklaring ges. Brookfield och dess delar som envar kan köpa via Avanza är LP-bolag. Med detta menas att jag som investerare får problem med det skattetekniska när det kommer till utdelningar, och inte vill väl jag sätta käppar i hjulet för allas vår "Maggan"? ISK eller KF, kanske du tänker. Ja, det tänkte jag med, men problemet är att utdelningarna beskattas som tjänster... Men varför kunde jag då hitta Brookfields "delar" på Avanza? Ja, det var frågan med ett stort "F" och detta gjorde att ett telefonsamtal tedde sig nödvändigt.

Jag fick till svar att LP-bolag inte går att handla i USA men i Kanada och att Brookfield Property Partners skulle kunna gå att lösa. Gustav, som tog emot mig på Avanzas kundtjänst, var även han förvånad att LP-bolag gick att köpa i detta lövland men ej i t.ex. USA. För att verkligen se till att inget problem skulle komma med skatter bad jag honom att se hur tidigare utdelningar beskattats. Svaret var enligt mitt önskemål; "precis som vilken investering som helst" och att jag således betalar 15 % i källskatt (vilket återkommer inom 2-3 år).

Nedan kommer jag redogöra för Brookfield Renewable Partners och försöka koppla till marknaden i allmänhet.

Vad är då Brookfield? För att inte riskera att förklara dem på ett felaktigt sätt väljer jag att låta dem själva komma till tals:

"We are a leading global alternative asset manager, focused on investing in long-life, high quality assets across real estate, infrastructure, renewable power and private equity. Our investments include one of the largest portfolios of office properties in the world, an industry-leading infrastructure business spanning utilities, transport, energy, communications infrastructure and sustainable resources, and one of the largest pure-play renewable power businesses that include more than 200 hydroelectric facilities as well as several high quality business services and industrial companies. These businesses form the backbone of the global economy, supporting the endeavors of individuals, corporations and governments worldwide. As a global firm, we support the employment of over 70,000 people in more than 30 countries while working to create strong, profitable businesses. As these businesses grow, we commit to best-in-class corporate social responsibility practices, mindful of the important role they play in fostering long-term value creation" (Brookfield).




Som ovan presenterats finns det flera olika delar, men de som fångat mitt intresse är just Renewable Partners samt Property Partners. Emellertid kommer detta inlägg enkom gälla det förstnämnda.

Brookfield Renewable Partners

Brookfield Renewable Partners äger och driver en av världens största oberoende förnyelsebara globalakraftföretag med 260 produktionsanläggningar i Nordamerika, Sydamerika och Europa. Dess investeringsmål är att leverera långsiktiga årliga totalavkastningar på 12-15 %. Detta inklusive årliga distributionsökningar på 5-9 % från organisk kassaflödesökning och projektutveckling. Bolaget har en fin historik för att skapa värde genom att försiktigt förvärva, bygga och finansiera tillgångar därtill aktivt förvalta sin verksamhet och återvinningskapital. De är världsledande inom vattenkraft, vilket omfattar mer än 85 procent av deras portfölj. Det är också en erfaren aktör av vindkraftparker i Europa, Brasilien och Nordamerika.



Förnyelsebar energi är något som kommer att växa alltmer, detta oavsett om USA:s president heter Trump eller Obama. I takt med dagens teknologiska utveckling sjunker också kostnaden för att utveckla, driva och effektivisera producenter av denna nya gröna energi. Detta kommer att slå väl i producenters budgetar, allt annat lika. 


Den globala energiförbrukningen, inklusive el och andra källor, förväntas fördubblas de närmaste 40 åren och vid 2030 kommer vi sannolikt att konsumera dubbelt så mycket el som vi gör idag. Många klimatspecialister berättar att människan bör minska utsläppen av växthusgaser med minst 50 % för att förhindra klimatförändringens allvarligaste effekter. Att låta energibehovet fortsätta att stiga okontrollat är inte ett alternativ, eftersom det skulle få en allvarlig inverkan på energisäkerhet, kostnader och miljö. Samtidigt kan vi uppenbarligen inte halvera vår energiförbrukning för att bekämpa global uppvärmning, eftersom få konsumenter kommer att vara villiga att ge upp sin levnadsstandard och inga regeringar kommer att kompromissa med den ekonomiska tillväxten för förnybar energi. Således kommer regeringar till en början att eftersträva en blandning mellan fossila och förnyelsebara källor, men med tillägg att det första skall minska och det sistnämnda öka. Förutom att miljön blir bättre kommer även förnyelsebar energi och investeringar i denna ge mycket små kostnader, då opex är mycket lägre än vid fossila energikällor (Lopez, 2015).




Efter att ha läst igenom rapporter och annan matnyttig fakta framkommer att Renewables har och fortsätter drivas med ett tydligt fokus. Dock finns negativa aspekter att lyfta fram. Bland annat är nettoresultatet mycket svagt och har varit som så de senaste två av fem möjliga räkneskapsåren. Detta i kombination med att de har en hög och växande utdelning gör frågan om "hållbarhet" befogad. Att ledningen väljer att höja symboliserar att de tror på detta. Just det dåliga resultatet är inget som tycks vara undantag inom branschen, utan snarare regeln. Det syns även på hemmaplan,  bland annat hos Skånska energi, Etrion och Savo-Solar.



Vad har bolaget genererat till sina aktieägare de senaste tio åren? Vid en genomräkning framkommer att de har ökat i värde med 74 %, vilket utslaget på ett snitt om 10 år blir 7,4 %. Detta anser inte jag vara lite, men i jämförelse med andra delar av Brookfield, såsom Infrastructure (+ 162 %) är det ett magplask. Dock bör tilläggas att förnyelsebar energi är en sektor som de senaste decennierna i allmänhet och det senaste i synnerhet har varit en mycket investeringskrävande sektor, vilket gjort att kassaflöde, bruttomarginaler et cetera har blivit drabbade. Emellertid är, för branschen i allmänhet, kostnader och capex på väg ned och med det borde detta leda till mer positiva, höga och svarta siffror på sista raden i redovisningarna.


Dessutom är Brookfields affärsmodell solid. Det ger en behövlig service och har långsiktiga kontrakt. Brookfield avser också att investera 500 till 750 miljoner dollar under de närmaste fyra åren med en avkastning på 15 % till 20 %. Investeringarna finansieras genom deras kassaflöden. Av företagets nuvarande produktion säljs 91 % under långsiktiga kontrakt. Trots att andelen av de långsiktiga kontrakten förväntas minska till 82% till 2019, kommer kontrakten fortfarande att ge majoriteten av kassaflödet.

Bolaget avser också att upprätthålla ett utdelningsgrad på 60-70 % och att öka utdelningen med en procentsats om 5-9 % per år.


En huvudsaklig styrka hos Brookfield Renewable är dess solida och mycket flytande balansräkning. Den har en total skuld på 10,2 miljarder dollar, vilket motsvarar 6,8 gånger justerat EBITDA. Huvuddelen av dessa är avdragsgäld. Även om detta kan verka högt, är det ganska normalt att elföretag bär stora skulder på grund av industrins kapitalintensiva karaktär. Det är värt att notera att Brookfield Renewables konsoliderade skuld-till-kapitaliseringsgrad bara är 39 %, vilket belyser det värde som det har kunnat låsa upp från sin portfölj av tillgångar. Ännu viktigare är att Brookfield Renewable har en, i förhållande till övriga inom branschen, bra skuldprofil (BBB rating).

Det är också, som ovan berättats, ett av ledningens angivna långsiktiga mål för att säkerställa att investerare får en årlig avkastning på 12 -15 %. Hittills har Brookfield Renewable misslyckats med att leverera till investerare med den totala avkastningen, vilket jag ovan nämnt Det finns tecken på att partnerskapet låser upp ytterligare värde för investerare med en totalavkastning inklusive utdelningar om 20 % för 2017. 


Brookfield kompletterar sin organiska tillväxt med förvärv. Under det senaste decenniet förvärvade Brookfield förvärvade över 6000 megawatt vatten- och vindkraftkapacitet. Framöver förväntas företaget investera 500-600 miljoner dollar varje år för att förvärva nya tillgångar. Ett nytt exempel var Brookfields förvärv av 51% intresse för TerraForm Power, vilket kostade 500 miljoner dollar. Denna affär applicerar cirka 3 600 megawatt av ny kapacitet till Brookfields portfölj. I likhet med fastighetsinvesteringar (REITs) rapporterar Brookfield icke-GAAP-åtgärder som fonder från drift (FFO) istället för den traditionella vinsten per aktie.

FFO mäter kassaflödet som genereras av företagets underliggande verksamhet. Bolaget baserar sina utdelningar, delvis, på FFO. Som ägare och operatör av förnyelsebara energiprojekt anser ledningen att vissa poster skulle skada vinst per aktie, till exempel avskrivningar.

År 2016 genererade Brookfield 419 miljoner dollar av FFO (per aktie $1,4). Detta var en minskning med 14 % från 1,69 USD per aktie 2015. Justerat, vilket utesluter vissa engångsposter, ökade Brookfields FFO per aktie med 7,6 procent i fjol, till 1,83 USD.

Tillväxten berodde främst på kapacitetstillägg. Till exempel ökade generationskapaciteten med 2,1 % i Nordamerika för året. Detta bidrog till att intäkterna ökade med 51 % år 2016, till 2,45 miljarder dollar.

För de siffertokiga rekommenderar jag yahoo finance och 4-traders. Kortfattat kan dessa siffror presenteras:


Per 31 December 2016 (M $)
2014
2015
2016
Försäljning
1704
1628
2452
EBITA
1216
1028
1487
EBIT
668
412
781
EBT
192
43

Nettovinst
58
2
-36
P/E
73,5
2619
-129
EPS
0,42
0,01
-0,23
Direktavkastning
5,76 %
6, 34 %
6 %
Källa: 4-traders

Ledningen består av femton personer, varav alla har olika uppgifter. En majoritet av dem har tillkommit mellan åren 2010 och 2015, vilket kan ses som en relativt liten tid inom bolaget. Emellertid har alla av dem en fin historik inom det som de arbetar med. 

Beträffande vilka som äger stora delar av fonden, har jag enkom hittat institutionella ägare, som tillsammans äger dryga 55 % tillsammans. Största ägare är Brookfield Asset Managers. De följs sedan av Royal Bank of Canada, Bank of Montreal, TD Asset Management Inc samt Clearbridge Investments, LLC (Nasdaq).

Risker

En primär affärsspecifik risk för Brookfield Renewable är kraftförändringen som genereras av dess vattenkraftverk och vindkraftverk. Det beror på att dålig hydrologi eller vatteninflöde för sina växtanläggningar, vilka svarar för 88 % av elproduktionen, kan leda till att elproduktionen minskar, vilket påverkar intäkterna, kassaflödena och dess bottenlinje. Dålig hydrologi de senaste åren har haft en kraftig inverkan på resultatet, vilket medför att gigawattimmar ligger långt under dessa prognoser. För 2016 genererades elektriska gigawattimmar 16 % lägre än det projicerade målet på 35 094 gigawatt-timmar. Det är detta som orsakade att Brookfield Renewables fonder från verksamheten sjönk med 10 % året innan trots att den utvidgade sin elproduktion genom köp av Isagen. Det finns en liknande risk för sina vindtillgångar med oregelbundna vindcykler som påverkar gigawattimmar och därmed intäkter.

Brookfield Renewable har stor verksamhet på två tillväxtmarknader, Colombia och Brasilien. Dessa nationer är lika stabila som utvecklade jurisdiktioner som Kanada eller USA, vilket demonstreras av de ekonomiska nedgångar och politiska skandaler som upplevs i Brasilien. Eftersom Brookfield Renewable genererar en stor andel av sina intäkter från dessa marknader utsätts den för de ytterligare politiska och reglerande risker som finns i dessa länder. Emellertid kompenserar bolagets långa historia att fungera på dessa marknader oligopolistiska egenskaperna hos verktygssektorn i de länderna. 

Som tidigare nämnts har Brookfield Renewable en solid balansräkning och en väl laddad skuldprofil. Det har dock en betydande skuldsättning som är över sex gånger EBITDA på grund av företagets kapitalintensiva karaktär. Detta innebär att om det skulle bli en kraftig långsammare inkomstminskning, skulle partnerskapet kunna tvingas avyttra tillgångar och till och med minska sin distribution för att finansiera återbetalningar av skulden.
Sannolikheten för detta inträffar är låg på grund av att Brookfield Renewables signifikanta likviditet är 1,2 miljarder dollar tillgänglig i slutet av 2016. Därtill fokuserar man på att öka marginalerna genom kostnadsbesparing, vilket, allt annat lika, skulle öka kassaflödet.

Slutsatser

Att förnyelsebar energi är i uppgående trend råder föga tvivel om. Runt om i världen satsar allt fler regeringar på denna form av energi och detta kommer inte minska, utan enbart öka. Det finns nischade bolag inom varje del av den gröna energin, dvs. bolag som enkom fokuserar på vattenkraft, enkom på vindkraft, enkom på... ja, ni förstår. Emellertid anser jag att det är bättre att försöka komma åt alla dessa i ett och samma bolag/fond. Riskerna som finns är stora och det har historiskt visat sig att det inte bara är svarta siffror som Brookfield Renewable Partners har visat. Emellertid är såväl siffer-, som bolag- tillika branschtrenden i uppgående. Min fråga är; kommer detta fortsätta? Jorden har fått mottaga Robert Louis Stevensons svarta lapp. Long John Silver är hittills, mig veterligen, den enda som lyckats undkomma det öde som är beseglat med denna mytomspunna lapp. Kommer jorden vara nummer två? Om, vad krävs? Grön energi?