The Cloud Wars

Jag har länge velat äga IBM, vilket dels bottnar sig i en sorts upplevd föreställningsvärld att "gammal är äldst", dels då jag tycker om bolagets närvaro inom AI och clouding. Jag köpte en liten position strax innan jul, utan att ha gjort någon större hemläxa(!), till kurser om cirka 119 USD, med tanken att fortsätta köpa fler aktier med tidens gång. Emellertid, efter ett samtal med en nära, insatt och mycket kompetent vän, sålde jag ett par dagar senare. Kortfattat kan sägas att IBM befinner sig i en situation "H&M light", där de forna dagarnas glans har börjat att tyna bort. Bolaget har dock, till skillnad från H&M, snabbt insett detta faktum och har de senaste åren arbetat på att förbättra sina tjänster, sälja av verksamheter som ej längre är lönsamma, marginalförbättring et cetera och jag tror att 2019 är det året som det kommer att synas. 

Varför tror jag detta? Det som kommer att bära IBM, men som är en lika viktig del hos deras främsta rivaler: Microsoft, Google, Amazon, Salesforce samt Gap, är deras molntjänst - cloud, eller mer precist: "hybrid cloud", vilket de - IBM - just nu är ledande inom. Förvärvet av Red Hat, som till fullo spås gå igenom under Q3-Q4 2019, är en stor del av denna verksamhet, men bidrar även med andra intressanta sådana.

Källa. RedHat.com

Som novis inom såväl data, programmering, molntjänster samt fan och hans moster är mina kunskaper, för att använda en antonymisk paradox, astronomiskt små och trots att jag nu har läst mycket, finner jag mig fortfarande relativt okunnig. Dock är jag inte orolig, då detta är kunskapens paradox; ju mer jag vet, desto mer inser jag att jag inte vet. 

Det finns spaltmeter att skriva om molntjänster i allmänhet, men IBM:s i synnerhet och jag tänker inte ge mig an detta, då det finns en sida som gör detta på ett mästerligt sätt: Cloud Wars. Dock tänkte jag presentera vad som kan göra att 2019 blir IBM:s år och då deras molntjänst att avancera från plats fem till i alla fall topp tre.

"Bästa sidan att se hur molntjänster, kriget mellan giganterna, nya tjänster et cetera är utan tvekan CloudWars."

Låt mig först börja med att, på ren och skär svenska, försöka förklara "hybrid cloud", vilket spås vara nästa fas inom cloudning. Hybrid Cloud är en ”cloud-computing-miljö” som använder en blandning av ett lokalt samt en tredjeparts publika moln, där det sker/blir en sorts brygga mellan dessa två. Genom att tillåta data att flytta mellan privata och offentliga moln gör att bolag ges mer ”bandbredd”, flexibilitet och kostnadsbesparingar.

Det är nog ingen hyperbol att påstå att få företag, om än något, förstår djup företagsteknologi, eller har mer erfarenhet av att arbeta med detta, än IBM. Att döma av de senaste två årens kommunikation tillika rapporter är att  VD, Ginni Rometty, genomför åtgärder för att säkerställa att kunskapen, såväl gammal som ny, utnyttjas och förädlas för att bolaget aggressivt skal slå sig fram i den framväxande världen av hybridmoln.

Precis som Henry Ford ryktas för att ha sagt att bilköpare kan ha vilken färg de vill ha så länge den är svart, har många molnleverantörer i dagens värld boxat företagskunder till slutna och proprietära molnsystem. Det beror på att de flesta av den första generationens molntjänster helt uppsåtligen upprättades isolerat från inte bara de lokala systemen, utan även från andra molntjänster. Detta då de första generella lösningarna är, av naturen, smala, specifika och fragmenterade (jmf. Iphone 1:st gen e.d.).

Emellertid kommer det alltid ett tillfälle då dessa, i takt med teknikens utveckling, utvecklas till att bli mer dynamiska, pragmatiska samt agiliära. Idag är många molntjänster fortfarande för snäva, isolerade, statiska et cetera, vilket skapar problem för företagskunder, som upplever en begränsning. Dessa vill ha teknik som skapar möjlighet till effektivitet, vilket i sin tur leder till kostnadsminskningar och även marginal- och vinstökningar.

Bildkälla: CloudWars

Ovan har jag skrivit att VD har framfört vilken riktning som bolaget skall röra sig, men hittills har detta inte synts lika tydligt i bolagets rapporter. Den senaste kvartalsrapporten, som presenterades den 17 april, visar förvisso att molntjänstdelen växer, men att IBM växer saktare än vad de själv tillika analytikerna hade trott. Detta betyder att de tappar mark till de övriga kombattanterna, såsom Amazon och Microsoft. 

För första kvartalet ökade den totala molnintäkten med 7 % i GAAP-nummer, eller med nuvarande valutakurs var ökningen 12 %.

För ”trailing 12 months” är tillväxten 12 %. För ett företag som genomgår en stor omvandling som IBM, kan 12 % omsättningstillväxt ses som ganska imponerande, i synnerhet jämfört med prestandan hos de flesta av IBMs övriga företag. Dock,  i förhållande till den senaste tidens tillväxt på nästan 50 %(!)  från konkurrenterna Microsoft och Amazon, är de 12 % från IBM lika bleka likt jag själv under maj månad, då det är betygstider för alla elever och antalet timmar i solen är lika begränsade som Kavastus vilja att posta en enkel skärmdump på sin totala utveckling.

"[...]Jim Cramer, en guru bland gurus, intervjuade Martin Schroeter[...]"

Hur skall IBM inte bara kunna behålla sin topp-fem-position, utan även avancera? Min tanke här är sammanslagningen med RedHat och kommande hybridtjänst. IBM har även nyligen vunnit två stora kontrakt. Dels har BNP Paribas anlitat IBM till ett värde på 2 miljarder dollares(!), dels har Vodafone och Juniper valt IBM. Dessa två kontrakt är tillsammans värde cirka 825 miljoner dollares.  

Jim Cramer, en guru bland gurus, intervjuade Martin Schroeter (klippet är cirka 9 minuter långt), som är Senior Vice President of Global Markets på IBM, i samband med Q1 för cirka 1-1,5 vecka sedan. Under denna diskuterar de ömsom hur RedHat skall införlivas och hur de kan bidraga till att placera IBM på en piedestal inom molntjänster, ömsom får Schroeter svara på Cramers "kritik" till att IBM fortsätter med massiva återköp när de har skapat sig en relativt stor skuld iom. förvärvet av nämnda röda hatt.

Observera: "49 of the Top 50 Fortune 500 companies use IBM Cloud"

Att jag inte är ensam om i min tro att detta kommer att bli året då IBM antingen toppar, eller floppar(!), tycker jag framkommer i hur marknaden har behandlat bolaget efter de senaste tre rapporterna. Trots sämre resultat tycks kursen inte fallera och detta tolkar jag som att marknaden är beredda att ge bolaget året ut. Det är en risk, för levererar de ej kommer investerarna ej att vara nådiga, men om de istället faktiskt lyckas kan de bli en resa likt Microsofts, då de insåg att de håll på att bli en fossil där utveckling, dynamik och självinsikt var skällsord, till att istället anamma alla dess antonymer. 

Jag har i detta inlägg inte gått in på IBM:s finansiella status tillika bolagets nyckeltal och det bör istället föräras ett eget inlägg. Emellertid kan några fina fakta från Börsdata presenteras för att i alla fall ge en fin tillika övergripande bild över bolaget. Som framkommer är det inga siffror som får köpknappsfinget att gå bananans, men nyckeltal är enbart en, om än viktig, del av hela analysen.

Vad tror du - är IBM med i matchen, eller är det ett sista desperat försök från dem att återuppstå likt vore de Fågel Fenix? Varför/varför inte? 

Ett perspektiv av vår historia - Digerdöden

Vem är du?
Jag är Döden.
Kommer du för att hämta mig?

Jag utgår från att det finns få, om ens någon, som inte kan dessa samt de följande replikerna fån Bergmans Det sjunde inseglet. I det förra inlägget diskuterade jag vikten av att vara medveten och insatt i historia och historiska händelser och att inte bara bokföringskunskaper är tillräckligt för att lyckas med sina investeringar, utan även ovan nämnda samt kunskaper om det mänskliga psyket och hur det påverkar aktörer, såväl andra som dig själv.

I detta inlägg tänkte jag visa ett exempel på perspektiv, vilket var essensen i förra inlägget. Hur det kan appliceras på investeringar står till dig att reflektera över, för antalet vinklingar är lika många som tant Ullas okunskaper i ekonomi. Efter den historiska metaforen kommer jag att tillåta mig reflektera över hur en liknande händelse, likt den som nedan beskrivs, skulle kunna beskådas.

Det jag kommer presentera är en teori som en kollega till mig och jag har diskuterat under det senaste året och jag har även diskuterat detta med mina duktiga och vetgiriga elever, vilka har funnit perspektivet intressant. I kursen Historia 1b skall en stor del av den europeiska historien hinnas med, från antiken och fram till idag, vilket ömsom är bra och givande, ömsom krävande och betungande, då det finns så ofantligt mycket att ta med på bara hundra timmar. En epok är medeltiden och under denna kom en mycket tragisk händelse att drabba släktet homo (sapiens) - Digerdöden. Många läroböcker är noga med att berätta om att denna händelse inte bara bringade dåliga konsekvenser, utan även bra och goda. Ja, folk dog i massor och överallt var "Ve oss, ve oss! Sorg överallt, överallt fasa! (Petrarca), men när det här med att lägga sig ned och dö var utdaterat och (över)leva var det nya modet, kom livet att ändras radikalt för de överlevande.

"[...]Till skillnad från idag kunde de ej gå till chefen och klaga på dåliga arbetsförhållanden eller dylikt[...]"

Innan hade ett feodalsamhälle rått, där adeln njöt av att ha dragit vinstlotten medan de livegna hade dragit dess antonym. Kungen var förvisso tuppen på den stora gården, men var, när det kom till kritan, lika beroende av adeln, tupparna på de mindre gårdarna, som de var av honom. Att säga att detsamma gällde adeln och bönderna är att tala osanning, då det här var ett strikt och klart asymmetriskt förhållande dem emellan; ja, adeln behövde bönderna att jobba på deras egendomar; att servera dem med olika produkter, såsom boskap, spannmål et cetera, medan bönderna var beroende av adeln för skydd i sämre tider samt som arbetsgivare. Till skillnad från idag kunde de ej gå till chefen och klaga på dåliga arbetsförhållanden eller dylikt, för det fanns nämligen överskott på bönder som kunde tänka sig att arbeta för adelsmannen. Överskott av adelsmän, där långa släktled, markområden och rikedomar tillhörde släkten, fanns det ej överflöd av och således går det ej att likställa kungen och adelsmännens förhållande med de sistnämndas och böndernas.

När Digerdöden slog till kom, som sagt, en stor del av Europas människor att dö, vilket gjorde att adelsmännen, varav en majoritet överlevde relativt till bönderna, stod utan de livegna; arbetarna. Bönderna å sin sida såg detta och kunde tillika vågade nu att ställa krav. För att göra en långt historia kort kom de att få gehör, för vilket alternativ hade adelsmännen(?), och livegenskapen kom att försvinna. I och med detta kom de första stegen mot ett mer centraliserat styre att tas, där makten allt mer kom att gå från adeln och istället knytas till kungen, som via skatter nu kunde mönstra egna arméer och inte nödgas förlita sig till adeln och att de skulle ställa upp med manskap, vilket var deras skyldighet gentemot att de var skattebefriade.

Den alltmer centraliserade makten kom slutligen att leda till en absolut monarki, även kallat "envälde", vilken tydligast kom att manifesteras med Ludvig XIV trontillträde. Ännu en gång vill jag betona att det är en grov förenkling av vår historia, ändock sanning, som jag presenterar i syfte att visa de "stora historiska penseldragen".

I takt med att befolkningen i Europa, men även i USA, under 1500-1700-talet kom att bli alltmer bildade, b.la. tack vare boktryckarkonsten (1458) och spridningen av böcker/skrifter i kombination med ökad läskunnighet, kom också frågor rörande frihet, jämlikhet och broderskap att såväl födas som frodas. För den allmänbildade ringer nu en av Notre Dams kyrkklockor, då dessa begrepp var den franska revolutionens slagord; en revolution då enväldet, som kan sägas ha börjat med Ludvig XIV och avslutades med Ludvig XVI, nedgjordes. Även om tiden efter till en början följdes av diverse sidospår, b.la. i form av Napoleon, var det ändå här som ett styre i form av demokrati föddes i den nya och sköna världen.

Samtidigt som revolutionen hände, skedde även industrialiseringen, vilken även den bidrog till ökad kunskap men också ökat välstånd. Jag kommer ej gå längre, men den kloka kan här se att det rör sig om positiva spiraler, vilka startar iom. Digerdöden, där ökad produktion, ökad frihet samt ökad insyn och påverkansgrad i styret gjorde att Europas länder kom att utvecklas och frodas. Som sagt är det stora penseldrag men gestaltat skulle en bild kunna vara:

Den uppmärksamma har ovan sett att jag har skrivit "Europa" och detta beror på att Digerdöden drabbade just denna världsdel. Ryssland kom Digerdöden aldrig att sätta sin fot i, vilket gjorde att att det feodala samhället kom att (över)leva vidare. Faktum är att livegenskapen inte försvann förrän 1861! Det är hemskt att säga, men den svarta döden som drog över Europa under flera små, men två stora, tillfällen under 1300-talet kom att leda till en utveckling av sällan skådat slag. Den högst intressanta därtill aktuella fråga här blir om Ryssland hade haft samma utveckling om Digerdöden hade drabbat även dem och hade vi då haft väst vs. öst, blått vs. rött, Trump vs. Putin, kapitalism vs. kommunism med mera? Jag är inte mycket för kontrahistorik och frågor likt dessa är förvisso intressanta, men de leder inte till något. Emellertid skall det läggas stor vikt vid Digerdöden och dess påverkan på hur Europa kom att utvecklas, medan Ryssland inte gjorde det. Rysslands utveckling kom först då Tsar Peter I såg att hans land inte bara låg ett, utan två (tusen) steg efter. Jag skriver det en gång: Digerdöden kan ses som den avgörande orsaken till att Europa kom att utvecklas i form av b.la. industrialisering och demokrati, medan inget av detta hände i Ryssland. Det är verkligen en intressant teori/ett intressant perspektiv.

"Google's project to 'cure death,' Calico, announces $1.5 billion research center" (The Verge).

I sin bok Homo Deus: en kort historik över morgondagen skriver Harari att människosläktet i framtiden kommer att bli odödliga, eller mer specifikt "icke dödliga", då nämnda vill hålla sig undan från odödlighet, vilket mer är förknippat med gudar. Med detta menar författaren att vi kommer att lära oss att utveckla piller/medicin som kan förlänga livet genom b.la. reproduktion av vitala organ, sätt att "lura" kroppen och dess organ att de är yngre än vad de är, mediciner mot cancer, aids et cetera. Emellertid kommer dessa piller ej att vara billiga, vilket gör att endast de rika kommer ha råd med dem. Detta gör att nämnda kommer att kunna leva "för alltid" och lägg därtill ränta-på-ränta så förstår ni nog att t.o.m. Krösus skulle ha blivit blå av avund. Då de rika och "odödliga" knappast behöver jobba (för leverbröd), kommer det att bildas en ny sorts arbetarklass och klyftorna mellan de dödliga och icke-dödliga kommer att bli så stora att det mer kommer att talas om två olika släkten - två olika homo (sapiens).

"There are all these people who say that death is natural, it's just part of life, and I think that nothing can be further from the truth" (P. Thiel).

Låt säga att ovan slår in och blir sant; hur bör man idag tänka kring investeringar? Det finns flera sätt att tänka, varav ett är: det här är för långt fram i tiden för mig att ens bekymra mig om. Det finns absolut fog och logik för detta ställningstagande, men som jag tidigare har skrivit om är det idag flera stora företag som investerar tungt i just odödlighet och att kunna lura döden. Exempel på bolag är Google, Alphabet, som har skapat ett dotterbolag - Calico - med uppdrag "att lösa döden". Att säga om det kommer att hända, samt när, är det ingen som kan säga, men om, om, det händer kommer en revolution att ske likt ovan då Digerdöden inträffade. Lägg detta perspektiv till ditt/dina nuvarande och till din väska - hur ser den ut och vad händer?

"There are all these people who say that death is natural, it's just part of life, and I think that nothing can be further from the truth" (P. Thiel).

Investera i odödlighet?

"Your mission, should you choose to accept it..." Omöjliga uppdrag. Uppgifter som är olösliga. Finns dessa? Ja, om vi tillåter oss att verkligen sträcka ut våra tankar. Ta något så dumt som att någon maskin skulle kunna producera en viss vara. Ha! Eller att jag via något abstrakt, av människan skapat, skulle kunna prata med någon på andra sidan jorden. Ha! Eller att en duktig pubertal och gänglig ungdom, som för övrigt skulle betala mycket för att slippa sin moders tjat om att denne skall "gå ut och leka", eller komma ned och äta något, kan bli lika känd, eller till och med kändare, än stjärnor som Zlatan genom att spela Counter-strike, Leauge of Legends, DOTA2 eller dylikt... ja, eller något så konstigt som att vi människor skulle kunna bli "icke-dödliga". Ja, världen skulle verkligen vara konstig då.

Historiskt sätt har människan varit utsatt för många svårbekämpade, eller mer sakligt; omöjliga att bekämpa, hinder. Svält och sjukdomar har lett till att många dödsoffer skördats. På medeltiden var barnadödligheten dryga 33 % och genomsnittsåldern cirka 40 år. Orsaker? Förkylning, mässling, lunginflammation et cetera. Sjukdomar som idag kan behandlas på ett lindrigt sätt.

Låt oss säga att alla orsaker till döden är tekniska problem. Sådana har också en teknisk lösning. Förr i tiden var denna "lösning" att offra diverse djur till någon Gud, eller att gå till kyrkan, prata med prästen och be tillsammans. Idag låter vi såväl Guden som prästen förbli; ty det har bevisats att dessa lösningar ej ledde till önskade resultat. Istället vänder vi oss till labbråttorna; de där nördarna som får karaktärerna i The Big Bang Theory att framstå som dagisbarn. Cancerceller? Jobbigt, hemskt, förskräckligt och krävande, men människan kan, i de flesta fall, behandla detta med kemoterapi eller nanorobotar. Vi kan döda bakterier med antibiotika. Skulle hjärtat sluta slå kan vi återuppliva det med bland annat el-chocker och vi kan även byta ut det eller operera in en pacemaker.

Dessa sjukdomar var tidigare livshotande men med tiden har människan klarat den tekniska utmaningen. Från förkylning till tuberkulos och cancer... från cancer till döden är steget ej långt(?).
Frågan är känslig och jag tänker ej diskutera det etiska i denna, ej heller det "tragikomiska" i att leva i flera hundra år (hur ofta byter man jobb? Utbildning? Barn? Äktenskap? Vad spelar religionen för roll om döden ej existerar? Ränta-på-ränta? Försäkringar?). Istället vill jag bara lyfta fram att denna fråga, om odödlighet, eller för att vara mer korrekt; "icke -dödlighet", är en av vår tids största tekniska problem som människan kommer vilja besegra. Varje forskare och läkare som kommer på ett botemedel mot någon sjukdom gör att att vi tar ett steg närmare detta mål.

Lambert kommer bli utdaterad. Gånger två.

Jag väljer att skriva "icke-dödlighet", för det som dagens forskare tror kommer skapas är ett sorts serum e.d. som (rika) människor kommer kunna köpa för att hindra sitt åldrande. Att benämna det som "odödlighet" vore fel, för en bilolycka, en bjudning av italienskt vin istället för franskt till fel sällskap eller en misslyckad middag med svärföräldrarna kan mycket väl leda till det definitiva slutet. Kan ni tänka er hur det kommer se ut när alla fåfänga Hollywoodstjärnor kommer vallfärda för att hålla sig "fresh & clean"? Titta bara på hur mycket pengar många av dem lägger på plastikoperationer idag. Lägg sedan till alla på Wall-Street som önskar leva liiiite längre och få uppleva en rikedom t.o.m. Krösus Sork skulle ha blivit avundsjuk på.

Idag finns det en relativt stor del med framstående forskare som talar öppet om om att den moderna vetenskapens flaggskepp är att besegra döden - Fortune listar här de sex främsta. En av dessa är Aubrey de Grey medan en annan är Ray Kurzweil. Den sistnämnda utnämndes år 2012 till utvecklingschef på Google, idag känt som Alphabet Inc, och bara ett år senare grundade samma bolag ett dotterbolag - Calico - med uppdrag att "lösa döden".

"Google's project to 'cure death,' Calico, announces $1.5 billion research center" (The Verge).

När Alphabet Inc ändå diskuteras kan även nämnas Bill Maris, som likt ovan nämnda forskare är en "icke-dödlighet-förespeårkare". Denne är chef för riskkapitalbolaget Google Ventures. I januari anno 2015 sade Maris i en intervju: "Om du idag frågar mig om det skulle bli möjligt att bli femhundra år gammal , är svaret ja". Om hela processen i allmänhet men om projekt "Solve death" i synnerhet rekommenderas denna artikel.

Tomma ord á la Karl Johan Persson? Njae... Google Ventures investerade nämligen 36 procent av sin portfölj om 2 miljarder dollar till att sjösätta humanbiologiska företag, däribland flera ambitiösa projekt att lösa denna bagatell om döden. Den uppmärksamma nu kanske vill säga att H&M med K.J. Persson i spetsen har investerat i online och att detta ej visat något ens i närheten av "stora positiva resultat", men låt oss inte gå in på detaljer denna gång.

Skulle denna forskning slå väl kommer den värld vi idag känner med ens transformeras värre en Optimus Prime, Bumblebee, Megatron eller annan valfri Transformer. Luta dig tillbaka och tänk på din vardag, hur den och samhället är uppbyggt. Allt, precis allt, kommer att förändras.

"In 2010, Thiel and his partners at Founders Fund, a Bay Area venture capital firm, invested $500,000 in Halcyon Molecular, a biotech start-up whose 28-year-old founder has a "dream to create a world free from cancer and aging" (inc.com).

Som ovan presenteras är Alphabet Inc ett företag som satsar mer explicit på denna forskning. Andra företag, eller fonder, är Founders Fund, där PayPals VD Peter Thiel är ledande. Denne är också en mycket varm förespråkare för att lösa cancerfrågan och andra hemska sjukdomar, såsom alzheimers. För tillfället går det ej att investera i denna fond, men med tiden kanske detta kan bli en realitet?

"There are all these people who say that death is natural, it's just part of life, and I think that nothing can be further from the truth" (P. Thiel).

Oavsett vilket läkemedelsbolag du investerar i kommer du implicit att investera i bolag som kan komma att lösa denna petitess som döden är. Varje kur mot minsta lilla sjukdom är ett steg närmare en icke-dödlighet. Dock kan det även bli en återvändsgränd av allting; ty mig veterligen gick det ej så bra för Cheops och alla de övriga faraoerna med deras eviga liv. Medeltidens alkemister lyckades med mycket, men att producera guld eller lösa dödsfrågan var ej inberäknande. Harry Potter hade möjligheten men det gick ju sisådär... Kommer människan lyckas denna gång? Bör man investera i bolag som har denna fråga som ett uttalat mål? Är framtiden nu?

Möjligtvis en av världens mest underskattade filmer.