Ett perspektiv av vår historia - Digerdöden

Vem är du?
Jag är Döden.
Kommer du för att hämta mig?

Jag utgår från att det finns få, om ens någon, som inte kan dessa samt de följande replikerna fån Bergmans Det sjunde inseglet. I det förra inlägget diskuterade jag vikten av att vara medveten och insatt i historia och historiska händelser och att inte bara bokföringskunskaper är tillräckligt för att lyckas med sina investeringar, utan även ovan nämnda samt kunskaper om det mänskliga psyket och hur det påverkar aktörer, såväl andra som dig själv.

I detta inlägg tänkte jag visa ett exempel på perspektiv, vilket var essensen i förra inlägget. Hur det kan appliceras på investeringar står till dig att reflektera över, för antalet vinklingar är lika många som tant Ullas okunskaper i ekonomi. Efter den historiska metaforen kommer jag att tillåta mig reflektera över hur en liknande händelse, likt den som nedan beskrivs, skulle kunna beskådas.

Det jag kommer presentera är en teori som en kollega till mig och jag har diskuterat under det senaste året och jag har även diskuterat detta med mina duktiga och vetgiriga elever, vilka har funnit perspektivet intressant. I kursen Historia 1b skall en stor del av den europeiska historien hinnas med, från antiken och fram till idag, vilket ömsom är bra och givande, ömsom krävande och betungande, då det finns så ofantligt mycket att ta med på bara hundra timmar. En epok är medeltiden och under denna kom en mycket tragisk händelse att drabba släktet homo (sapiens) - Digerdöden. Många läroböcker är noga med att berätta om att denna händelse inte bara bringade dåliga konsekvenser, utan även bra och goda. Ja, folk dog i massor och överallt var "Ve oss, ve oss! Sorg överallt, överallt fasa! (Petrarca), men när det här med att lägga sig ned och dö var utdaterat och (över)leva var det nya modet, kom livet att ändras radikalt för de överlevande.

"[...]Till skillnad från idag kunde de ej gå till chefen och klaga på dåliga arbetsförhållanden eller dylikt[...]"

Innan hade ett feodalsamhälle rått, där adeln njöt av att ha dragit vinstlotten medan de livegna hade dragit dess antonym. Kungen var förvisso tuppen på den stora gården, men var, när det kom till kritan, lika beroende av adeln, tupparna på de mindre gårdarna, som de var av honom. Att säga att detsamma gällde adeln och bönderna är att tala osanning, då det här var ett strikt och klart asymmetriskt förhållande dem emellan; ja, adeln behövde bönderna att jobba på deras egendomar; att servera dem med olika produkter, såsom boskap, spannmål et cetera, medan bönderna var beroende av adeln för skydd i sämre tider samt som arbetsgivare. Till skillnad från idag kunde de ej gå till chefen och klaga på dåliga arbetsförhållanden eller dylikt, för det fanns nämligen överskott på bönder som kunde tänka sig att arbeta för adelsmannen. Överskott av adelsmän, där långa släktled, markområden och rikedomar tillhörde släkten, fanns det ej överflöd av och således går det ej att likställa kungen och adelsmännens förhållande med de sistnämndas och böndernas.

När Digerdöden slog till kom, som sagt, en stor del av Europas människor att dö, vilket gjorde att adelsmännen, varav en majoritet överlevde relativt till bönderna, stod utan de livegna; arbetarna. Bönderna å sin sida såg detta och kunde tillika vågade nu att ställa krav. För att göra en långt historia kort kom de att få gehör, för vilket alternativ hade adelsmännen(?), och livegenskapen kom att försvinna. I och med detta kom de första stegen mot ett mer centraliserat styre att tas, där makten allt mer kom att gå från adeln och istället knytas till kungen, som via skatter nu kunde mönstra egna arméer och inte nödgas förlita sig till adeln och att de skulle ställa upp med manskap, vilket var deras skyldighet gentemot att de var skattebefriade.

Den alltmer centraliserade makten kom slutligen att leda till en absolut monarki, även kallat "envälde", vilken tydligast kom att manifesteras med Ludvig XIV trontillträde. Ännu en gång vill jag betona att det är en grov förenkling av vår historia, ändock sanning, som jag presenterar i syfte att visa de "stora historiska penseldragen".

I takt med att befolkningen i Europa, men även i USA, under 1500-1700-talet kom att bli alltmer bildade, b.la. tack vare boktryckarkonsten (1458) och spridningen av böcker/skrifter i kombination med ökad läskunnighet, kom också frågor rörande frihet, jämlikhet och broderskap att såväl födas som frodas. För den allmänbildade ringer nu en av Notre Dams kyrkklockor, då dessa begrepp var den franska revolutionens slagord; en revolution då enväldet, som kan sägas ha börjat med Ludvig XIV och avslutades med Ludvig XVI, nedgjordes. Även om tiden efter till en början följdes av diverse sidospår, b.la. i form av Napoleon, var det ändå här som ett styre i form av demokrati föddes i den nya och sköna världen.

Samtidigt som revolutionen hände, skedde även industrialiseringen, vilken även den bidrog till ökad kunskap men också ökat välstånd. Jag kommer ej gå längre, men den kloka kan här se att det rör sig om positiva spiraler, vilka startar iom. Digerdöden, där ökad produktion, ökad frihet samt ökad insyn och påverkansgrad i styret gjorde att Europas länder kom att utvecklas och frodas. Som sagt är det stora penseldrag men gestaltat skulle en bild kunna vara:

Den uppmärksamma har ovan sett att jag har skrivit "Europa" och detta beror på att Digerdöden drabbade just denna världsdel. Ryssland kom Digerdöden aldrig att sätta sin fot i, vilket gjorde att att det feodala samhället kom att (över)leva vidare. Faktum är att livegenskapen inte försvann förrän 1861! Det är hemskt att säga, men den svarta döden som drog över Europa under flera små, men två stora, tillfällen under 1300-talet kom att leda till en utveckling av sällan skådat slag. Den högst intressanta därtill aktuella fråga här blir om Ryssland hade haft samma utveckling om Digerdöden hade drabbat även dem och hade vi då haft väst vs. öst, blått vs. rött, Trump vs. Putin, kapitalism vs. kommunism med mera? Jag är inte mycket för kontrahistorik och frågor likt dessa är förvisso intressanta, men de leder inte till något. Emellertid skall det läggas stor vikt vid Digerdöden och dess påverkan på hur Europa kom att utvecklas, medan Ryssland inte gjorde det. Rysslands utveckling kom först då Tsar Peter I såg att hans land inte bara låg ett, utan två (tusen) steg efter. Jag skriver det en gång: Digerdöden kan ses som den avgörande orsaken till att Europa kom att utvecklas i form av b.la. industrialisering och demokrati, medan inget av detta hände i Ryssland. Det är verkligen en intressant teori/ett intressant perspektiv.

"Google's project to 'cure death,' Calico, announces $1.5 billion research center" (The Verge).

I sin bok Homo Deus: en kort historik över morgondagen skriver Harari att människosläktet i framtiden kommer att bli odödliga, eller mer specifikt "icke dödliga", då nämnda vill hålla sig undan från odödlighet, vilket mer är förknippat med gudar. Med detta menar författaren att vi kommer att lära oss att utveckla piller/medicin som kan förlänga livet genom b.la. reproduktion av vitala organ, sätt att "lura" kroppen och dess organ att de är yngre än vad de är, mediciner mot cancer, aids et cetera. Emellertid kommer dessa piller ej att vara billiga, vilket gör att endast de rika kommer ha råd med dem. Detta gör att nämnda kommer att kunna leva "för alltid" och lägg därtill ränta-på-ränta så förstår ni nog att t.o.m. Krösus skulle ha blivit blå av avund. Då de rika och "odödliga" knappast behöver jobba (för leverbröd), kommer det att bildas en ny sorts arbetarklass och klyftorna mellan de dödliga och icke-dödliga kommer att bli så stora att det mer kommer att talas om två olika släkten - två olika homo (sapiens).

"There are all these people who say that death is natural, it's just part of life, and I think that nothing can be further from the truth" (P. Thiel).

Låt säga att ovan slår in och blir sant; hur bör man idag tänka kring investeringar? Det finns flera sätt att tänka, varav ett är: det här är för långt fram i tiden för mig att ens bekymra mig om. Det finns absolut fog och logik för detta ställningstagande, men som jag tidigare har skrivit om är det idag flera stora företag som investerar tungt i just odödlighet och att kunna lura döden. Exempel på bolag är Google, Alphabet, som har skapat ett dotterbolag - Calico - med uppdrag "att lösa döden". Att säga om det kommer att hända, samt när, är det ingen som kan säga, men om, om, det händer kommer en revolution att ske likt ovan då Digerdöden inträffade. Lägg detta perspektiv till ditt/dina nuvarande och till din väska - hur ser den ut och vad händer?

"There are all these people who say that death is natural, it's just part of life, and I think that nothing can be further from the truth" (P. Thiel).