Marvels "Ansvarsmannen"

Många är vi som har fått växa upp med Spindelmannen, en av flera superhjältar som har fått sig en renässans som till och med antiken skulle ha blivit avundsjuk på. Själv har jag aldrig riktigt fångats av detta universumets dragningskraft. Absolut har jag sett filmerna och visst är de ögongodis, men jag tycker det alltid blir lite ”too much” och lite väl mycket visuell porr på bekostnad av ett bra och robust manus. Med det sagt säger jag inte att en majoritet av de senaste årens superhjältefilmer är dåliga, men att de skall ha sådana höga betyg på sidor såsom imdb.com är för mig egendomligt. Nu vet jag att för varje generation finns ny(gamla) värderingar och preferenser, och då dagens ungdomar har vuxit upp med dessa filmer/serietidningar, likt mina föräldrar gjorde på 1960-1970-talen, ter det sig naturligt att de finner män och kvinnor utklädda i färgsprakande trikåer som ”bra skit”. Min topp fem på imdb? Gudfadern I, Star Wars IV, Batman: The Dark Knight, Forrest Gump samt Interstellar.

"[...]Detta är fullt normalt och alla har nog en sorgperiod som kan innehålla allt från online-pizza på speed dial komponerat med Netflix[...]"

Nu kom jag av mig, så åter till män och kvinnor i trikåer. Spindelmannen, som egentligen heter Peter parker, växer upp hos sin faster, May Parker, och morbror, Ben Parker. Sistnämnda blir tyvärr mördad av en ficktjuv som Peter, i ett tidigare skede, hade kunnat stoppa. Innan Ben dör säger han till sin brorson följande: ”With great powers comes great responsibility”. 

Detta citat är det nog få som säger emot, men jag skulle vilja hävda att det är lika träffande om det vänds ut och in; ”With great responsibility comes great powers”.

Hur tänker jag? Alla är vi ansvariga för hur vi tänker, agerar och förhåller oss till allt mellan himmel och jord. Om jag vaknar på fel sida är ryms det inom mitt ansvarsområde att välja att störa mig på det, eller ej. Om min sambo väljer att lämna mig känner jag mig såklart nere och mår skit. Detta är fullt normalt och alla har nog en sorgperiod som kan innehålla allt från online-pizza på speed dial komponerat med Netflix till utgång var och varannan dag där barens alla drycker skall testas och återtestas. Säkerligen kommer jag att anklaga min tidigare sambo för all smärta som hon har förorsakat mig, men faktum är att det är mitt ansvar hur jag väljer att tackla den uppkomna situationen. Jag kan välja hur att förhålla mig och det är mitt ansvar att göra detta. Jag kan ikläda mig offerkoftan och klaga på allt och alla och det kan nog, i alla fall till en början, kännas skönt. Emellertid är frågan hur hållbart och hälsosamt det är i längden? Är det att ta ansvar att ständigt sitta med denna kofta på sin överkropp?

"[...]Jag sitter inte längre i soffan med ena handen på fjärrkontrollen och den andra i chipspåsen[...]"

När du inser att du kan ta ansvar för mycket, ja t.o.m. allt(?), i livet kommer du inse att med detta kommer en enorm makt. Jag tar ansvar för min ekonomi. Jag låter mig inte tryckas ned av Buffett med flera, som har väldigt mycket mer likvida medel än jag, och klaga på hur orättvist allt är. Jag väljer att ta ansvar och med detta får jag en makt att kunna styra över mycket i mitt liv. Jag väljer att ta ansvar för min hälsa och vips kan jag, med tidens och tränings gång, cykla Vätternrundan, bestiga Kebnekajse, springa Boston Maraton, spela paddle, tennis, pingis, bowla med gamar et cetera. Jag sitter inte längre i soffan med ena handen på fjärrkontrollen och den andra i chipspåsen, utan jag tar ansvar och med det får jag makt.

Samma tankesätt har jag kring mig själv och mina investeringar. Jag tar ansvar för min ekonomi och avsätter pengar från min lön som jag avser sätta i arbete via investeringar i aktier. Jag tar ansvar för att välja de bolag som jag vill investera i och gör jag (och även bolagen i fråga) ett bra jobb kommer jag få en utökad och än mer större makt. Detta är ingen rocket science, utan ren och skär fakta och vare gång jag hör, läser eller får se människor som klagar på allt och alla, och på hur synd det är om dem, får jag lust att skicka just Spindelmannen på dem, eller kanske en egenkomponerad hjälte; Ansvarsmannen (eller Ansvarskvinnan).

Vad tänker du kring detta tankesätt om ”With great responsibility comes great powers”? Är jag ute och cyklar? Kan Ansvarsmannen (eller "Anvarskvinnan") slå och bör jag höra av mig till Disney av deras Marvelavdelning?