Hennes & Mauritz

"Mystisk fågel, se 'fenix'". Likt detta lyder nationalencyklopedins definition för "Fågel Fenix". En mer ordrik definition på detta begrepp står bland annat att läsa i Plinius den äldres anteckningar, men även i andra diverse legender. Allt från en fågel som bränner sig själv på bål för att sedan återuppstå i en ny gestalt ur dess aska till en fågel, då åldern blir högre än en bloggares sparkvot och ryggen mer krokig än Maggans omtalade ostkrokar, som tillreder sig själv ett näste ur vilken en ny fågel träder fram så snart den gamla har dött, är axplock från dessa skrifter.

Till vardags brukar Fågel Fenix associeras med en f.d. "stjärna" som fått lida ett Golgatalopp värre en Mr. Kristus himself och som sedan, mot alla förväntningar, lyckas med det omöjliga och återuppstår ännu starkare än tidigare (ännu en gång; jämför med Mr. Kristus himself)

Just nu finns det i Sverige ett bolag som får lida sitt Golgatalopp och, nej, jag pratar inte om fingerbolaget. Bolaget är, föga förvånande, H&M, Svea rikes vackraste klenod; dess skrytobjekt; dess Ikea för kläder, barnarbete, dåliga reklamkampanjer et cetera.

Mycket har sagts om Hennes & Mauritz och många bra tillika adekvata inlägg bland bloggarna har skrivits. Vad är det som har gått snett, varför, varför har ledningen ej agerat och, kanske den viktigaste frågan; kommer de klara av att vända en mycket negativ trend?

I krigsgudens månad anno 2015 var H&M:s börsvärde ca 600 miljarder kronor, lönsamheten 40 %, P/E på 28 samt låg värderingen på eget kapital på höga 16 gånger. En jämförelse till detta är att snittet på Stockholmsbörsen då var P/E 17, där värderingen på eget kapital på dryga 3 gånger och lönsamheten cirka 13 %. Som tydligt framkommer var H&M extremt högt värderat och kanske var detta med rätta?

Vad var orsaken till denna höga värdering, dvs. vad hade H&M gjort rätt och vad hade gått dem rätt?
I mycket stor bidragande orsak stavas "dollarn", då bolagets inköp sker till 90 % i denna valuta. En låg dollar är ekvivalent med låga produktionskostnader och vice versa, vilket syns idag. De fyra åren som föregick anno 2015 hade alla haft en låg dollar på ett snitt om ca 6, 60 SEK. Då det framgår i H&M:s årsrapporter från nämnda år skedde 90 % av inköpen i dollar och resten i euro. Detta, men även andra faktorer, gjorde att bolaget klarade av att hålla en vinstmarginal på hela 59 %.

Börsvärdet på 600 miljarder har idag sjunkit till modesta 230 miljarder. vilket är detsamma som 60 %. Även SME:s vinstprognoser, som vid år 2015 låg på 29 miljarder, har sjunkit till cirka 20 miljarder, vilket är en sänkning om 30 %. Gällande P/E är det idag 15, medan Stockholmsbörsen P/E ligger på 17. Således handlas H&M under snittet, vilket mig veterligen är mer sällsynt än att se Chansar Mest hylla något drickbart som kommer från Italien, eller för den delen, någon annanstans på planeten Tellus som inte stavas "Frankrike". Beträffande relation till eget kapital är detta nu 3,9 gånger, vilket förvisso är lite över snittet ändock lågt historiskt. H&M är även bättre än snittet gällande ROE, vilket ligger på cirka 30 % mot börsens 12-13 %.

De senaste åren, sedan 2015, har bland annat medfört en högre dollar, som idag tycks ha positionerat sig kring 8 SEK. Utspätt på 2015-2017 har dollarn stärkt med cirka 23 %, vilket har medfört högra kostnader för familjen Persson. Vad leder detta till? Jo, nämligen att vinstmarginalen i produktion har dalat från 59 % till 54 dito, vilket inte bör ses som annat än kraftiga nedgångar i resultaträkningen.

Dollarn, okej, men är detta allt?

Dollarn påverkar, absolut. Emellertid är den ej ensam till Hennes & Mauritz negativa utveckling. En annan kostsam (haha) kostnad är bolagets stora satsning i datateknologi, men även i produktkoncept. Från 2012 har H&M spenderat 6 miljarder på datainvesteringar, vilket är cirka 700 miljoner per år. Räknat i ostkrokar är detta cirka 41 176 470 påsar. När de senaste årens årsredovisningar studeras syns en tydlig acceleration de senaste två åren. Cirka 600 miljarder på kostnadssidan är en plump som inte är liten i en balansräkning, även om bolaget heter "Hennes & Mauritz".

Dollarn, investeringar... är det något mer?

Det får ej glömmas att H&M även har konkurrens och motståndaren med ett stort "M" stavas Zalando, som följs av det lilla "m:et", som stavas Inditex. Intressant är H&M ej tappar mot det förstnämnda på dess huvudmarknader, Tyskland, Österrike och Schweiz, vilka utgör cirka 60 % av bolagets marknad. Gällande övriga Europa går Zalando med förlust.

Är e-handeln vad Apples touch screen var för Nokia? I sådana fall är P/E 15 dyrt, mycket dyrt för att vara ärlig. Om H&M:s nedgång mer handlar om dollarns påverkan samt enorma investeringar mer än ren och skär, därtill sund, konkurrens kan dagens P/E ses som aptitligt.

Ledningen i allmänhet, men förslaget om årets "utdelning" i synnerhet

Att säga att K-J. Persson har ett entydigt förtroende vore att överdriva; ja det vore som att ljuga. Gång på gång har denna man anklagats för att styra bolaget mot avgrunden och hittills tycks dessa siare á la Teresias ha fog för sina uttalanden. Gång på gång har denne, med styrelsen i ryggen, sagt att "vi kommer snart att vända. Snart kommer våra investeringar att bära frukt. Snart...". Jag har sett, lyssnat och tagit åt mig dessa sedan 2015, då jag gjorde mina första köp i bolaget. Sedan dess har få positiva saker hänt; kursen har sjunkit, marginalerna har pressats och VD:ns förtroende grusats.

Det senaste (galna) utspelet från ledningen kom med rapporten den 31 januari 2018. I denna kunde följande läsas:

"Mot bakgrund av fortsatt stora investeringar inom bland annat digitalisering kommer styrelsen att utreda (förf. markering) möjligheten att erbjuda alla aktieägare en möjlighet att återinvestera erhållen utdelning i nyemitterade H&M-aktier"

Observera min kursivering av begreppet "utreda". En fråga jag instinktivt tänkte var; vad var det som behövdes utredas och varför ej utreda detta innan man kommunicerar med marknaden?
Många såg först detta budskap som en bra sak; "Pengarna kommer att hållas inom bolaget." Förvisso sant, men när envar fått reflektera mer än tre sekunder uppkom nog följande tankar:

1. Om jag ej vill återinvestera kommer mina aktier att spädas ut, vilket gör att de tappar i värde. Således är det egentligen inte ens ett alternativ jag får, utan det är mer en icke-fråga; jag måste återinvestera.
2. Familjen Persson ökar sitt ägande från ca 46 % till 48 % (inom ett par år kommer de ha 50 %).
3. Detta utspel kan ses som att de ej har råd att betala en utdelning via det fria kassaflödet, men istället för att sänka den ber de aktieägarna att återinvestera den (således finns det en prestige i att inte sänka utdelningen, vilket Persson den äldre har dementerat).

Paradoxalt är/var att om man anser denna reklambild rasistisk så är man rasist. Mamman hävdade att hon ej ansåg detta rasistiskt (bra) men att dialog med bolaget om ett eve. skadestånd hade påbörjats....

Diskussionerna kring utdelningen och dess hållbarhet har funnits sedan nedgången från toppen anno 2015, men har kommit att ljuda mycket högre de senaste åren. År 2017 kom man att splitta utdelningen på två olika datum, vilket kan ses som att man ej har råd att skyffla ut all på ett och samma datum. Hos många kom detta att mötas som en icke-fråga och jag tillhörde nog mer denna skara än de som såg mycket misstänksamt mot detta förfarande. "Bara jag får mina pengar", var en tanke som fick mer plats än övriga, mer kritiska tillika misstänksamma, hos mig.

"Utredningen" av att kunna erbjuda återinvestering med årets utdelning kom att grusas relativt snabbt och den 12 februari kom ett uttalande från bolaget att på grund av bland annat skattetekniska hinder kommer man betala ut utdelning likt förra året; 9, 75 kronor spritt på två tillfällen, den 11/5 samt 13/11. För mig är detta uttalande ekvivalent med att ledningen just nu ej vet vad de gör och att förslaget från rapporten den 31 januari var ett desperat försök att nå ett halmstrå, något som de ej lyckades nå.

Det absolut bästa H&M kan göra nu är att sänka utdelningen till 2-3 kronor, vilket täcks av det fria kassaflödet. Hellre ett sunt och "hälsosamt" bolag som klarar av att stå på egna ben, än ett skuldbelagt, som ej förmår att resa sig ur sängen. Emellertid tror jag att den som vågar yttra ett sådant uttalande i styrelsen åker ut med huvudet före.

I rapporten kom det också att presenteras de senaste siffrorna, där det stod att försäljningen steg med 1 %(!) medan man samtidigt hade ökat antalet butiker samt utökat onlinedelen. Detta är en eufemism för "negativ försäljningstillväxt" och "vi säljer mindre än förra årets jämförande kvartal". Man berättade även att online växer, vilket även kom att bedyras på bolagets kapitalmarknadsdag... förlåt, innan denna. Gällande online har man tidigare sagt att det är snarlika marginaler jämfört med butik. När man nu har börjat med att erbjuda gratis frakt blir min fråga hur pressade dessa marginaler blir? Är det lönsamt att lilla Anna i Motala köper ett par trosor och ett armband för totalt 40 kronor, där frakten ligger på mints detsamma?

Carry on folks, there is nothing to see or question here.

Kapitalmarknadsdagen

Gällande kapitalmarknadsdagen framkom lite intressanta fakta, men mycket lämnade outsagt. Här kommer ett litet axplock:

På de onlinemarknader som H&M Gruppen öppnade före 2012 står e-handeln för mellan 19 och 27 procent av den totala försäljningen.På de onlinemarknader som öppnats mellan 2013-2017 står e-handeln för 1-16 procent av den totala försäljningen

H&M har tidigare sagt att e-handelsdelen står för 25-30 procent av total försäljning på "vissa etablerade marknader" utan att precisera sig ytterligare... undrar vilka "etablerade marknader" som ligger över de 27 % som nämns i första meningen...

Stefan Persson: "Det finns osäkerheter om var H&M-gruppen står, och ledningen har förstått behovet av ökad transparens" [...] "Vi förstår behovet av mer transparens, då vi har underperformat både sett till marknadens och våra egna förväntningar", sade han. Min fråga/tanke: vad var bolagets förväntningar och hur svårt kan det vara att hålla dem? Skillnad är om man skall uppnå en viss försäljningskvot e.d., då väder (haha) kan spela roll. Men har man inom bolaget kommit fram till att vi skall säga X när X inträffar et cetera, så har jag svårt att se vad det svåra är... 

K-J. P: H&M-gruppen har en plan för att skapa lönsam tillväxt, en plan som i huvudsak omfattar en fortsatt utveckling av befintliga varumärken, ett ökat fokus inom varuförsörjningskedjan samt att skapa ny tillväxt.När det gäller H&M-varumärket har vi inte förbättrat oss tillräckligt snabbt. Vi är grovt räknat på samma nivå som vi var för några år sedan. Vi har tappat lite fokus, sett minskad trafik i butikerna och kunderna köper mindre (minskad konvertering)", sade Karl-Johan Persson och tillade: "Vi måste ta ett stort steg för att säkra att butiksmiljön är mer inspirerande och mer relevant." Vackra ord som påminner om hur den snälla och rara barnet blir påkommet med fingrarna i godispåsen, trots att det tidigare lovat att inte äta förrän efter middagen, där alla grönsaker skall ha ätits upp. Ord är en sak, agerande och handling en annan. Just nu, och de senaste fyra-tre åren har det mer varit det förstnämnda än det sistnämnda. Jag litar ej på dessa ord förrän bevis börjar skönjas.

Karl-Johan Persson får, sade han, mycket frågor från utomstående om H&M-varumärket har tappat sin position hos kunderna. Så är det inte, bedyrade han, "men vi har inte förbättrat oss tillräckligt snabbt": H&M befinner sig på ungefär samma nivå som för några år sedan vad beträffar mode, kvalitet, och så vidare. Att ett modeföretag, vars affärsidé är "mode till ett billigt pris" inte lever upp till 50 % av denna menings innebörd är inget annat än skandal.


Sedan 2015 har det, enligt mig, mer varit snack än verkstad och frågan är om detta kommer att ändras kommande kvartal och år? Kommer detta hangarfartyg, denna pråm att vända?

Som framkommer på dessa diagram går kostnader per kund upp (vilket syns med en sjunkande bruttomarginal) samt att deras investeringar, i såväl butikskoncept som e-handel, inte (hittills?) är lönsamma.

Källa: Börsdata.se

Källa: Börsdata.se

Läs gärna även Gottodix mästerliga inlägg om H&M.

An inconvenient future?

För mig har miljön alltid varit en viktig fråga. Jag strävar efter att källsortera, cykla eller gå därtill undvika bil e.d. om det inte behövs. Att tillägga är att jag ej äger någon bil. Att hävda att detta enkom beror på min vilja att bevara miljön vore inte en sanning med modifikation, utan en ren och skär lögn; ty jag bor i en stad där det är gång- eller cykelavstånd till "allt". Det är lite som när man ringer en pizzeria och alltid, oavsett om det är en måndag eller på nyårsdagen, möts av "Du är välkommen omn10 minuter". Samma är det i Motala; vart du än ska är det just "10 minuter". 

Nåväl, tillbaka till miljön. Bloggosfären är förgyllda med flera bra bloggar och av dessa finns det ett par, bland annat Framtidsinvesteringen, Gustav och Phantas, som fokuserar på exotiska marknader, såsom Afrika, Indonesien et cetera. Att läsa dessa skribenters inlägg är sällan (läs: aldrig) inget annat än givande och visst blir jag intresserad av de bolag som diskuteras. Dock håller jag mig inom de ramar som min KF sätter. Visst önskar jag ha tillgång till marknader såsom Indien, Kina och även Afrika. Dock vill jag ej handla i en depå.

Indien spås bli en mycket stor marknad i takt med att landets ekonomi och industrialisering utvecklas. Efter detta spås detsamma gälla Afrika. Vad jag har reflekterat kring är hur framtiden egentligen ser ut för dessa två länder, men även andra som ligger kring ekvatorn och de varmare breddgraderna. 

Dagens forskning berättar om att emigration på grund av klimatflyktingar kommer att öka successivt i samma takt som den globala uppvärmingen. Folk i Afrika och Indien kommer nödgas flytta från sina hem och jobb på grund av en allt mer växande värme därtill ökade naturkatastrofer, såsom tsunamis och orkaner. 

FN:s migrationsorgan, IMO, spår att det år 2050 kommer att finnas 200 miljoner miljöflyktingar. Idag består denna siffra av cirka 20 miljoner. De 200 potentiella flyktingar som kan komma att forcera sig in i andra länder kan sättas i en annan relation, nämligen att det år 2017 kom ca 140 000 klimatflyktingar till Europa (SR.se). Således inte ens en fis i rymden, utan mer som intet i månget. Och nej, detta är inga "fake news", även om jag skulle önska det. Att mänskligheten har en imbecill tillika förståndshandikappad person som ledare för en av världens starkaste supermakter, där viljan och engagemanget för att motverka miljökriser är lika liten som prinsessans på ärtens legendariska ärta, gör att risken för att de profetior som nu spås kan komma att infrias och/eller till och med bli än värre, vilket undertecknad tror. 

Bolag som är verksamma och har produktion i de utsatta länderna kommer att drabbas, bland annat genom tappad arbetskraft på grund av klimatflyktingar, medan andra kommer att sko sig på detta; den enes död, den andras bröd. Hur skall man som investerare tänka kring detta? Denna fråga gäller ej enbart bara de platser i världen som rankas som extra utsatta, utan även här i Europa och Sverige. Vilka bolag/marknadssegment kan tänkas dra nytta tillika lida av ökad grad av klimatflyktingar och miljöns utveckling, givet att den fortsätter i samma negativa trend? Anno 2050 är inte långt borta och tiden går fort. Det känns som att det var igår som jag fick ett NES 8-bit, men faktum är att det är mer än tjugo år sedan...

Tillägg: om du ej har sett Al Gores två filmer, An Inconvenient Truth samt An Inconvenient Sequel, därtill DiCaprios Before The Flood, är de varma rekommendationer (hoppas nu ej att FI bötfäller mig för detta...)