Lloyd Banking Group

Lloyd Banking Group
Handlas på brittiska marknaden
P/E 10,6
ROA: 0,68 %
ROE: 11,5 %
Yield:  5 %

När brittiska banker kommer på tal brukar det ofta vara Barclays, eller HSBC, som nämns. Mer sällan än ofta nämns dock Lloyds Banking Group, vilket är smått komiskt, då banken har en gedigen historia. Kortfattat kan säga att banken är en avel av Taylors and Lloyd, som bildades anno 1765 i Birmingham. Genom avknoppningar och förvärv kom banken att växa sig allt större och starkare, ja, precis som Ferdinand, tills 2008 inträffade... dock gick man ej under och man var, egentligen, när rena fakta studeras, aldrig nära. Dock bedömde många externa experter och även den brittiska regeringen detta, vilket gjorde att sistnämnda gick in och "räddade" banken, trots att den, egentligen, inte behövde en livboj. Som mest kom den brittiska regeringen att äga cirka 77 % och har sedan dess skalat ned sitt ägande till... noll procent anno 2018. För en mer detaljerad genomgång om de kritiska åren 2008-2013 rekommenderas denna länk.

Vad gjorde Lloyds Banking Group för misstag 2008? Det enkla och korta svaret är; samma som övriga storbanker - man förvärvade finansgiganter till vad man själv ansåg var låga priser. Mer sant var nog att priset var hutlöst, då dessa "giganter" mer eller mindre var att definiera som korthus. Ett av de största köpen/förvärven som man gjorde var det av Halifax, en bank som grundades anno 1853.

"The goeverment today confirmed it will take majority control of Lloyds Banking Group, with the taxpayer owning 65v% of the voting shares in return for insuring 260bn of the group's toxic assets." (The Guardian, 2008)

Under tiden som Lloyd Banking Group var under pappa statens kontroll/ägande, kom deras utdelningar att utebli. Detta var ett restriktion från den Europeiska kommissionen, vilken trädde i kraft med regeringens övertagande och skulle gälla t.o.m. 2012. Detta står att läsa i samtliga bokslut från dessa år, bland annat i bokslutet 2011 (s. 11). Detta är anledningen till den uteblivna utdelningen, vilket många, däribland undertecknad, gärna vill se. Således kan inte en "underbar utdelningshistorik" á la Johnson & Johnson eller Castellum ses. Emellertid finns en tydlig anledning till detta. Sedan 2013, då restriktionerna försvann, har banken återgått till utdelning; en som också visar en stigande trend. Att tillägga är att bolaget brukar DRIP men "default-läge" är, åtminstone om du handlar via Avanza, att du får rena dollares.. förlåt. pundes. Gällande DRIP rekommenderas denna länk, vilken blev viral i samband med att H&M lade fram sin önskan om att införa detta förfarande.

"Lloyds TSB snatched the Halifax from the jaws of the credit crunch - but with thousands of jobs on the line and HBOS's capital problems far from solved, the giant new bank will need skillful handling to ensure that it is a succes." (The Guardian, 2008)

Banken har sin verksamhet i Storbritannien och enkom Storbritannien. Här skiljer de sig mot sina peers, såsom Barclays och HSBC. Detta kan ömsom ses som en fördel, då de har en mindre marknad, lagar, regler et cetera att förhålla sig till, ömsom en nackdel, då de är utlämnade till den brittiska ekonomin i allmänhet, men de brittiska bolagens välbefinnande i synnerhet. De bolag som Lloyd främst riktar sig mot tillhör nivåerna "mellan" och "små", men självklart har de även några större kunder. Detta gör att de kan betraktas som cykliska, vilket två artiklar på Motley Fool tar upp; "Beware of the Siren call of the Lloyds share price" samt  "4 reasons the cheap Lloyds share price dosen't appeal to me". Skribenterna hävdar att när UK:s ekonomi stagnerar, och sedan/eventuellt fallerar, kommer Lloyd att drabbas hårdare än övriga banker, då de inte har andra marknader som kan hålla lönsamheten uppe. Detta kan absolut stämma och investerare bör ta dessa varningar på allvar. Emellertid bör också investerare se det faktum att banken är kraftigt överkapitaliserad, har en gedigen historia, en kunnig och erfaren styrelse samt har de dragit lärdomar av 2008 samt 2011. Hell, de har ju varit med i varenda kris, nedgång, sättning you name it sedan T-Rex sprang runt och jagade vegetarianer. På tal om att de är överkapitaliserade - nämnde jag att de detta år iscensatte ett återköpsprogram på £1bn av sina egna aktier.

Ett trevligt axplock från bokslutet anno 2017: "In line with our progressive and sustainable ordinary dividend policy, the Board has recommended a final ordinary dividend of 2.05 pence per share, taking the total ordinary dividend for 2017 to 3.05 pence per share, up 20 per cent on 2016. Given our strong capital generation the Board has also announced its intention to implement a share buyback of up to £1 billion, equivalent to up to 1.4 pence per share."

Banken, som har sin gedigna historia, har hittills lyckats att acklimatisera sig till alla de förändringar som skett sedan dess grundande. Nu, anno 2018, är det IT som är nästa steg. I Sverige syns detta tydligt då många banker stänger ned kontor för att möta kunden "på nätet" samt investerar multum i fintech. Utöver detta har nischbanker, såsom Resurs, Collector, Avanza, Nordnet med flera blommat upp, vilka alla erbjuder produkter som inte gör det lätt för storbankerna. Hur simmar Lloyd i dessa farliga vatten? Faktum är att de simmar "pretty damm good". FSTech, som är en av Storbritanniens största hemsidor/aktörer som delar ut priser till nationella bolag för deras framgångar och utvecklingar inom IT, har prisat Lloyd flera år i rad. Därtill har banken vunnit "Business Bank of the Year" 12 år i rad, en svit som bröts 2017. Som om detta ej räcker kan deras prisskåp anno 2017 beskådas här; ett prisskåp som inte går av för hackor.

"Lloyd could double if U.K. gilts catch up with U.S. treasuries" (Fullständig analys: Seeking Alpha, 2018-03-21)

Undertecknad är emot generaliseringar per definition, men kan ej undgå att tänka: "SEB" fast versionen mycket större samt att de enbart är nationella. Vi ser här en bank för de lite mindre bolagen och som även vågar satsa ordentligt på IT/fintech.

Lite siffror skadar aldrig

Beträffande ägandet i Lloyd består detta av främst institutionella aktieägare. De fem största är:

Oakmark Internationl Fund - äger ca 2,3 biljon aktier. Detta antal motsvarar 3,19 % av Lloyds totala aktier. För fonden ligger totalt 3,8 % av dess tillgångar i Lloyd Banking Group.

Dodge & Cox International Stock Fund - äger ca 1 biljon miljoner aktier, vilket motsvarar cirka 1,44 % av tillgängliga dito. För fonden ligger totalt 1,44 % av dess tillgångar i Lloyd Banking Group.

Vanguard International Stock Index - äger cirka 972 miljoner aktier, vilket motsvarar cirka 1,34 % av tillgängliga dito. För fonden ligger totalt 0,25 % av dess tillgångar i Lloyd Banking Group.

Artisan International Value Investor - äger 419 miljoner aktier, vilket motsvarar cirka 0,9 % av tillgängliga dito. För fonden ligger totalt 0,56 % av dess tillgångar i Lloyd Banking Group.

VA CollegeAmerica Cap Inc- äger 399 miljoner aktier, vilket motsvarar cirka 0,55 % av tillgängliga dito. För fonden ligger totalt 1,2 % av dess tillgångar i Lloyd Banking Group.

Efter att ha läst tillgänglig information, såväl på bankens hemsida som via andra tillgängliga publikationer, om ledningen och andra viktiga personer högst upp i bankens hierarki, kan undertecknad konstatera att samtliga har en gedigen erfarenhet. En nackdel är att många i ledningen, som förvisso har gedigen erfarenhet av branschen, har en kort historik på banken i fråga (reuters). Om detta är en för- eller nackdel kan de visa fortsätta tvista om; undertecknad är humanist väljer att inte försöka sig på att ta en ställning. Beträffande de tre högstas eget ägande ser fördelningen ut likt följande:

Mr. Antonio Horta-Osorio - 24.431.166 st

Executive Director, Group Chief Executive Officer 

Mr. George Mark Culmer - 13.846.629 st

Executive Director, Chief Financial Officer

Mr. Juan Colombas - 9.148.455 st

Executive Director, Chief Operating Officer

Efter en diskussion med nyckeltalskungen, George, a.k.a "4020", skaparen av Börsdata, kan de tyvärr för tillfället ej erbjuda den brittiska marknanden. Dock fick jag en mycket rolig nyhet berättad för mig om att detta "snart" (allt är relativt) kan komma att ändras. Således; glöm för tusan inte att fortsätta köpa denna tjänst, för snart kommer vi ha tillgång till allt fler marknader. Dock hjälper detta "snart" inte undertecknad med att presentera fina diagram. Dock har Lloyd Banking Group en fin finess på sin hemsida, där läsaren kan finna fina och talande diagram över vissa, om än ej alla, nyckeltal. Nedan har undertecknad valt att publicera en del av dem.

Utöver ovan kan även Simply Wallstreet rekommenderas för den som önskar en mer överskådlig bild av nyckeltal, dessa gällande såväl historik som framtidsprognoser. Undertecknad väljer dock ej att kopiera dem, utan överlåter till den läsare som har "orkat" att läsa ända hit att själv grotta ned sig.

Som framkommer är detta inte en bank/bolag som man kan finna en explosionsartad tillväxt i. Dock bedömer undertecknad att det finns vissa aspekter som analytiker tycks ha tagit höjd på gällande framtiden. Det första är återköpen samt att de är överkapitaliserade - detta kommer att hålla banken stabil i tider då det blåser. Utöver detta finns den härliga fruktan för Brexit. Faktum är att ingen vet hur detta kommer att sluta; hur mycket "exit" kommer det att bli? Vissa banker kommer och går, men de starkaste består.

Lloyd Banking Group har funnits i 253 år. Även om staten gick in och "räddade" dem (trots att det ej behövdes) anno 2008, har de stått stadigt i vått och torrt. För den som tror att historien kan och kommer att återupprepa sig, kan denna bank vara ett alternativ att investera i.

VM-organisationen 2018

Snart kommer diverse olika VM-elvor att blomma på en majoritet av investerarbloggarna likt tonårsflickor flockas kring Marcus &Martinus. Inte för att jag dömer såväl de först- som sistnämnda, men vad hände med en svensk sommar där det antingen var Ronny & Ragge, eller Hjalle & Heavy?
Jag ber om ursäkt för denna utsvävning; ty när detta inlägg skrivs har jag ömsom blivit klar med min opponering på den uppsats som jag skall opponera på (läs: idag, fredag den 18 maj har opponerat på), ömsom njutit av en gudomlig spenat- och fetaostpaj, vilken har inmundigats med en Monti Garbi (#5324).

Till skillnad från övriga bloggare ämnar jag ej att presentera en "elva", men jag ser, med spänning (host!), fram emot om det finns någon som inte har med ett ett investmentbolag, Axfood, ICA, Castellum, Atlas Copco, Essity eller J&J i sin backlinje.

Undertecknad hade istället tänkt att presentera sin elvas organisation.

Först och främst vill jag börja med den kommentator, som kommer att kommentera Elvans matcher jämte Lasse Granqvist. Jag tror ej det kommer som en överraskning att denne är ingen annan än allas vår Lars. Jag hoppas att denne mytomspunne person kan göra en "repris" på Lasse Granqvist á la EM 2004, men nöjer mig med en mer oentusiastisk variant á la Leif G.W. Persson.

VM-elvans General Manager - Chansar Mest. 
Vågar tala klarspråk och säga till de bolag som inte platsar att de... ja, inte plastar. Utöver detta drar han sig inte för att kritisera alla inom den egna organisationen, detta såväl verbalt som via diverse sociala medier. För att en organisation skall fungera krävs det att någon (vågar) talar klarspråk, likt Peter Antoine. Brasklappen är dock att han riskerar att säga ett ord för mycket, men inget krig kommer utan uppoffringar därtill förluster och ibland måste vinstens träd vattnas med spelarnas blod, or something like that...

VM-elvans Scouter - Gustav, Stefan samt Ägamintid.
Det gäller att ha koll på hela världen, men detta är ett uppdrag som inte en individ i singularis mäktar med. Således erfordras tre stycken. Under översyn av Stefan fokuserar Gustav på bolagen i Asien och Afrika, medan Ägamintid håller sig till (främst) Europa och Amerikat. Samtliga av dessa har historiskt visat sig vara mer än väl lämpade att hitta guldkornen; russinen i kakan, träden i skogen; grädden i/på moset et cetera. Brasklappen här är att Stefan mer ofta än sällan säger "ja" än "nej", då spännande bolag träder fram och att både Gustav och Ägamintid ibland kan vara lite väl hårda i sina bedömningar. Deras margin of safety kan ibland få en krockkudde signerad Autoliv att framstå som Johnny Knoxville.

VM-elvans kostansvariga.
Det är nog ingen överraskning att laget behöver "fine food" och vem kan servera detta bättre än allas vår Anders Ölve? Därtill behövs mycket vätska i värmen och för att ge laget bästa möjliga utbud av drycker kommer även Fregatt att göra kocken sällskap. Att sistnämnda även har extremt fina kunskaper gällande kost är inte en nackdel - tvärtom. Emellertid kommer antalet efterrätter minimeras, vilket är en av de många restriktioner som den sistnämnda har fått förklarat för sig. Brasklappen här är att det kan bli för bra mat tillika dryck, vilket gör att lagets kan komma att nödgas lämna WO... Således har lagets GM, Chansar Mest, satt budget "Robinson" till herrarna och undertecknad går med förvisningen att magi kommer att skapas.

VM-elvans läkare.
Ja, vilka är mer omtänksamma, trevliga och alltid bemötande? Vägen till Frihet och Finansnovis kommer göra elvan gott och de kommer även att agera psykologer för samtliga bolag, då jag befarar att många kommer att lida av all skit som Chansar Mest kommer skrika till/mot dem. Därtill kommer många behöva massage och då Vägen till Frihet har spenderat tre månader i Thailand, massagens hemland, och Finansnovis just nu gör Mexiko, som... okej, de är väl inte i framkant gällande massage, men han tar säkert med sig något därifrån som kan rymmas inom "hälsa/hälsovård".

VM-elvans pressansvarige.
Här behövs någon som har talets gåva, men som ändå inte säger för mycket. Det skall vara klarspråk och raka rör, men samtidigt måste denne kunna snärja envar journalist kring sitt finger likt Ullas dito kring en ostkrok. Här har jag utsett... mig själv. Brasklappen här är, likt återkommande läsare vet, att det kommer bli omständliga utlåtanden och en, eller två, onödiga tweets när kvällningen börjar anlöpa. Kanske kan detta vara av godo, om resultaten skulle gå åt det negativa hållet; ty då behövs någon som kan prata i evigheter om, i sammanhanget, obetydliga saker. Undertecknad hoppas på stöttning från Chansar Mest, men vet att det mer kommer att vara raka motsatsen. Här håller undertecknad tummarna att det inte blir värre än "det ser mörkt ut på Kameruns avbytarbänk".

VM-elvans tränare 
Då vi är ett land som spelar "tråkigt" måste vi också ha en tränare som mäktar med detta. För att inte riskera att falla för stundens hetta, har två tränare valts ut av Chansar Mest. Kriterierna var "tråkigt" och "same same and not different", dvs. Sveriges landslags för alltid gällande strategi. Följaktligen är det nog ingen överraskning att Lundaluppen kommer vara förstatränare och hans stöttepelare, Riskminimeraren. Brasklappen här är att det kan bli så tråkigt spel att vi kommer att tappa tittare, men det är inte flest tittare som vinner, utan de som... ja, vinner matcherna. Dessutom krävs det män med starkt psyke; män som klarar att vara contrarian när alla (läs: Mr. market) skriker "sälj".

VM-elvans logistikansvariga
När det kommer till boende och transport finns pengar att spara och vilka passar då inte bättre än de sparsamma och snålutbildade Farbror Fri och Utdelningsseglaren? Det enda jag är rädd för att vi inte ens kommer att komma iväg om envar krona skall vändas på...

Vad tror du - är succén given, eller blir det att löpa Golgatalopp?

Viva España

Det förefaller som att det har kommit att bli mer ofta än sällan som den oeconomica mundis bloggare gör reklam. Ena dagen är det Lendify, andra dagen Lendify och tredje dagen ... Lendify. Ibland kan det även vara Lendify. Undertecknad har aldrig skrivit något sponsrat inlägg, eller gjort reklam för någon tjänst eller produkt (Marius borträknad). Förvisso kan jag förstå att det finns de som tror att jag gör "reklam" för twitters och bloggarnas frankofil nummer ett, men faktum är att så ej är fallet. Förvisso har denne skickat en påse ostkrokar, men denna fick densamme tillbaka. Med ränta, om än en marginell sådan. Jag måste ju tänka på min kära #sparkvot...

Oavsett; jag har tidigare skrivit att jag aldrig har tagit ut pengar från googles annonser på denna blogg och detta förfarande har fortsatt. Bloggen för mig har aldrig haft som syfte att vara någon inkomstkälla, ej heller "orkar" jag inte bry mig. Mitt fokus ligger på mitt jobb, mina studier samt mitt bokprojekt. Utöver detta ligger fokus på livet. Bloggen är något som finns, men som har en, relativt, låg prioritet. 

Detta inlägg kommer handla om två av de absolut trevligaste, vänligaste, älskvärda tillika genuina vänner som jag någonsin haft äran att lära känna. Utan att gå in på detaljer kan jag säga att en av dem har gjort mycket för mig; mycket. Han har, såväl direkt som indirekt; medvetet och omedvetet, varit min petrusklippa. Utan att överdriva skulle jag vilja påstå att han, mer eller mindre, har räddat mitt liv.

Sedan ett par år tillbaka har denne, som även är känd som Stefan Tello, tillsammans med sin bror, aka. Robert Tello, drivit sin egna bostadsförmedling i Spanien. I takt mer åren har deras objekt kommit att sälja i rasande takt, vilket har gjort att de har kunnat bredda sin verksamhet. Det är ingen hyperbol, men dessa båda herrar startade med noll; de hade ingenting. Emellertid är de båda driva entreprenörer och har varit aktiva inom flera olika projekt tidigare; projekt som varit inget annat än lyckade. De har aldrig fått något serverat på silverfat, men däremot är de duktiga på att bjuda andra på det. Undertecknad har fått uppleva detta inte bara en, två eller tre gånger, utan det hundradubbla!

Gällande att bjuda (på mat) är de båda herrarna även aktiva, då de har tid, med att rodda paellafester. Som bilderna nedan visar är det möjligt att hyra in dem för större tillställningar. Gällande om det smakar lika bra/gott som det ser ut är frågan lika oberättigad som att Chansar Mest vågade påstå att mitt påstående om att han har köpt en rolex vore "ont förtal" (snälla, finns det något förtal som är "gott"?).

Nåväl, åter till "reklamtexten". På sin hemsida, vilken kommer att uppdateras med fler och nya foton samt få en ny estetik kommande veckor, står följande att läsa:

"Är man intresserad av att köpa boende i Spanien så är det många frågor som dyker upp. Frågor som, var vill man bo, hur stort ska det vara, ska det vara ett hus eller en lägenhet och inte minst vilka pengar är man beredd att lägga på boendet? Detta är frågor som vi på "Investera i Spanien" hjälper dig med och vi har inget boende i vår portfölj som vi inte själva skulle kunna tänka oss.

Vår idé är att vi ska kunna välja ut det som passar just dig på ett mera neutralt sätt. Vi samarbetar med flera mäklare så vi kan välja ur ett större sortiment utan att begränsas av endast en mäklares sortiment. Vi ger dig all hjälp som behövs i lugn och ro, vi har själva investerat i fastigheter här så vi vet vad som krävs för att lyckas. Vi kostar dig heller ingenting!

Så vi erbjuder dig här det bästa och självklart är detta bara ett axplock av alla objekt vi erbjuder. Hittar inte du ditt boende idag så hör av dig till oss genom kontaktformuläret och beskriv just dina önskemål och tankar så hjälper vi dig personligen att hitta just ditt drömboende i Spanien!

Vi har dessutom köpt flera hus här själva och skaffat bra bankkontakter för banklån, hantverkare, jurister mm..

Vi hjälper er att komma igång med uthyrning och allt som kan verka krångligt i början."

Stefan Tello (till vänster) tillsammans med sin bror, Robert Tello

Det finns mycket mer jag vill och kan skriva, men jag väljer att hålla tand för tunga. Återkommande läsare vet att jag annars har en tendens att inte bara rabbla alfabetets första bokstäver, utan även de sista. Är du intresserad av att hyra eller köpa en fastighet i Spanien är det dessa två herrar som du skall kontakta. Om det fanns möjlighet att ha "ärlighet" och "förtroende" som mellannamn, skulle dessa ha det. 

Nu kommer vi till den hittills outtalade frågan; vad får jag för att skriva detta? Låt mig vända på det; det var jag som frågade dem om de ville ha hjälp med att sprida information om deras verkamhet. Således är min ersättning lika med noll kronor. Då dessa i allmänhet, men Stefan i synnerhet då vi bor i samma metropol, har hjälpt mig så mycket genom åren skulle jag t.o.m. vara beredd att betala för att skriva detta.

Hemsidan finner ni här.

Vackra och närliggande miljöer. Att dessutom är nära till lokala marknader med färsk mat, såsom frukter och hummer, skadar ej. Om du hellre vill inmundiga ovan på en restaurang kommer du få en chock över de låga priserna.

Om kunskap, hybris, investeringar & avkatsning

Mer ofta än sällan diskuteras frågan om hur många bolag en portföljs skall innehålla; skall man fokusera på några få bolag, som man anser sig kunna allt om, eller skall man diversifiera in absurdum, likt Lynchs fond? Frågan är ömsom adekvat, ömsom svår. Att ge ett exakt och för alla gällande svar, går inte. Ej heller går det inte att säga att det finns ett "rätt" svar, för oavsett om en person känner sig mer trygg/säker med en viss strategi, är detta inte ekvivalent med att det är den bästa och säkraste. Det är, tyvärr, bara en känsla.

Det brukar heta att ju mer kunskap en investerare har, desto mer möjlighet har denne att förutspå kommande händelser tillika utveckling. Genom att kunna allt om ett bolag därtill bransch, är denne en egenutnämnd expert. I detta ställningstagande finns många fällor, varav en är home bias medan ytterligare en är en övertro på den egna förmågan - hybris. När dessa får korrelera kan resultatet bli mycket bra, men också mycket dåligt.

Låt oss börja med den första meningens fälla; ju mer kunskap en investerare har, desto mer har denne att förutse kommande händelser därtill utvecklingar. Detta är inget annat än humbug. Innan krisen 2008 var det många experter, dvs. människor som arbetar på marknaden, som får betalt att läsa allt och inget om såväl makro som mikro, människor som är utbildade och förväntas kunna hitta, tolka, ackumulera och producera fakta, som skrev att marknaden var solid, trygg och att det bara var fortsatt uppgång som gällde. Några få, även de experter, hävdade motsatsen. De sistnämnda kom att få rätt och detta gjorde att de sågs som kaffesumpar, vilket i sin tur ledde till att fler investerare dels valde att ta rygg på dem, dels försökte kopiera vad som gjorde dem till "sumpar". Det många glömde var att slumpen spelade en stor roll i det hela. Det hela blir så tragikomiskt synligt i Törngrens och Montgomerys studie (2004), Worse Than Chance? Perfomance and Confidence Among Professionals and Laypeopple in the Stock Market. 

"[...]Detta kan tydligt exemplifieras genom att studera Enron[...]"

I denna gjordes en undersökning, där två grupper, en med erfarna professionella investerare och en med psykologistudenter, fick förutspå vilken av två aktier som skulle gå bäst under den kommande månaden. Enligt egen uppgift var studenternas tips för det mesta rena gissningar och de uttryckte en mycket liten tro/övertygelse på att deras prognoser skulle stämma. Deras träffsäkerhet blev också ungefär som att man hade singlat slant (slump). Experterna å sin sida berättade att de hade tagit hänsyn till många och komplicerade variabler för att kunna fatta ett bra beslut. De angav sig också mycket säkra, mer säkra än psykologistudenterna. Resultatet? De var sämre än slumpen. Deras kunskaper gjorde dem bara mer självsäkra, men inte mer träffsäkra än amatörerna. Således hade det varit större chans för en som sökte råd att istället singla slant.

Det andra som skall ses som en fälla är diskussionen att "investera i det som du kan och förstår", vilket bottnar i kunnandet/vetandet. Förstå mig rätt, för visst skall du kan kunna och veta om det bolag som du investerar i. Dock skall du ej lura dig att tro att du kan och vet allt, för det är det ingen som gör, ty känslan av familjaritet är rena rama Shredder. Detta kan tydligt exemplifieras genom att studera Enron, ett företag som aktiv uppmuntrade de anställda att placera i företaget. Innan konkursen anno 2001 fanns över 60 procent av de anställdas pensionskapital placerat i företaget. Många hade köpt i tron att de kunde och visste allt om bolaget och branschen, för hur kunde något annat gälla? De jobbade ju med det; vistades med det åtta timmar om dagen. Därtill sade ju ledningen, de som skall ha ännu mer kunskap, att det var säkert och riskfritt.

"[...]vår hybris gör att vi ser den som pålitlig istället för opålitlig[...]"

Men, anser du att jag skall placera mitt kapital i flera andra bolag, bolag som jag inte kan och vet allt om? Då riskerar jag ju att gå på flera minor! Ja, det gör du, men läs gärna ovan stycke gällande att bara ha ett ägg i korgen. Diversifiera och läs på, men lura dig aldrig att tro att du kan därtill vet allt om et bolag och dess bransch. Slumpen; tillfälligheter kommer att slå undan benen på dig. Har det inte hänt än beror det mer på slumpen än på att du är duktig.

Illusion av kunskap därtill av kontroll har en avgörande betydelse för hur vi agerar på finansmarknaden. Gällande kunskap är denna sällan till vår fördel, för mer ofta än sällan har vi mindre sådan än vad som står att finna. Gällande framtiden kan ingen av oss veta. Något. Någonsin. Vi tror oss ana något givet den kunskap vi lurar oss att ha. Förstå mig rätt, för vi har en viss kunskap, men vårt ego; vår hybris gör att vi ser den som pålitlig istället för opålitlig. Därtill tenderar också system 1 att användas mer än system 2, vilket tidigare har diskuterats. Att tillägga till denna diskussion är begreppet "Anchoring", vilket även det tidigare har diskuterats (tycks ha varit många diskussioner på denna blogg).

Terrance Odean (videolänk nedan), professor i finansiell ekonomi, kom i sin studie fram till att investerare med övertro på sig själva tenderar att handla betydligt mer än andra, dvs. genomför många transaktioner, då de tror sig kunna förutse kursrörelser jämfört med en investerare som upplever att denne ej har någon insikt i vad som komma skall och därför agerar passivt. Transaktionskostnader gör väl inget så länge avkastningen tenderar att bli bättre än en passiv strategi, eller hur? Absolut, men Odean fann att inte ens detta låg i de högmodiga investerarnas fat. Resultatet var att aktier som dessa säljer tenderade att utvecklas bättre än de som de köpte.

En liknande undersökning kom även Anders Andersson att göra. Likt sina forskarkollegor fann denne att investerare med högst omsättningsfrekvens fick den sämsta avkastningen. Ytterligare ett resultat är att dessa aktiva investerare också tenderar att vara sämst på att sprida sina innehav. Med andra ord; personer som har övertro på sig själv och sin förmåga att "beat the market" underskattar risken för misstag och koncentrerar sina investeringar till de senaste favoritaktierna. Det är därför som som övermodiga investerare ofta syns i sällskap med trion överdriven handel, dålig spridning och dålig avkastning.

Vilka slutsatser kan då dras av ovan genomgång? Det finns flera men det som slår mig mest, och vad som tidigare har kommunicerats i flera inlägg, är att människan är sin egen värsta fiende.När vi tror oss veta något visar det sig ofta att så inte är fallet. När vi tror oss vara säkra visar det sig, då det kommer till kritan, att denna grad av säkerhet inte är så stark. Hjärnan spelar oss ständigt ett spratt och skulle vi vara medvetna om hur många gånger den drar oss vid näsan, skulle vi nog se på våra liv; våra (illusionistiska)val som hämtade ur I väntan på Godot - det finns ingen mening, inget mönster, ingen substans. Hjärnan och vårt medvetna är modernismen personifierad; för oss medvetna om vår egen omedvetenhet - ren och skär absurdism.

När jag förkovrade mig inför detta inlägg for mina första tankar till min barndomsvän, Pythia i Delfi, vid vars tempelingång det stod "Känn dig själv". Detta var inristat av Greklands visaste, men jag undrar verkligen om de var så visa, för är det något vår moderna hjärnforskning visar, är det att vi inte kan detta, eller?