Ytterligare ett år har nått sitt slut och ett nytt står för dörren, där det b.la. det kommer att vara 500år sedan Cortés landsteg och besegrade Aztékriket, 100 år sedan Versaillesfreden slöts och 100 år sedan fjärde-maj-rörelsen i Kina, där det sistnämnda just nu är Kinas regerings huvudbry.
Detta år, 2018, har bjudit på mycket och jag tror det är få som trodde att börsens andra halvlek skulle gå så illa som den har gjort. Själv har jag inte berörts något nämnvärt, eller för att vara ärlig; jag har inte berörts alls gällande det sentimentala och psykologiska, utan jag vet att det är exakt såhär spelet går till. Beträffande om jag har blivit berörd rent siffermässigt i portföljen är svaret, såklart, "ja". Portföljen har som mest vart uppe på cirka +14 % detta år och ser nu ut att sluta på - 2,4 %. Grämer jag mig? Njae... visst skulle det vara roligt att hela tiden se ett ökat värde, men då jag främst fokuserar på utdelningar och att begränsa nedsidan är mitt fokus på att bolagen mår bra och fortsätter leverera bra kassaflöde som ömsom bidrar till bolagets fortsatta utveckling, ömsom till mig, och övriga aktieägare, i form av utdelningar.
Jag började med en utdelningsinriktad strategi sommaren 2015 och sedan dess ligger jag före SIXRX. Genom att slå detta har min "aktiva" förvaltning varit god. Ser jag till hur mycket arbete, tid och energi som har lagts ned är jag nöjd. Hade jag däremot suttit 24/7 och inte presterat bättre hade jag missnöjd. Således är det av vikt att inte bara stirra sig blind på om SIXRX har besegrats, utan om överavkastningen är representativ och acceptabel utifrån den tid tillika energi som har lagts ned.
Ytterst sällan brukar vinnaren analysera varför denne vann (vilket är synd/en skam), utan det brukar oftast vara förloraren som gör detta och vad denne i sin tur gjorde för fel. Många har varit vinnare under flera år men får nu för första gången känna på en förlust. Ett tips är att se detta scenario som vi befinner oss i som en möjlighet till analys, lärande och utveckling. Ty, what dosen't kill you, only makes you stronger, skall en vis man, kvinna eller ickebinär person ha sagt.
Vid förra årets bokslut skrev jag att jag ämnar ta in mer investmentbolag och detta har jag följt. De investmentbolag som finns i min portfölj är Investor, Industrivärden, Bure, Öresund, Creades, Latour och Kinnevik. Ratos finns kvar, men detta är ju mer att räkna som private equitybolag än ett rent investmentbolag. Svolder lockar, absolut, men då Öresund har en corner i detta fina bolag är jag kluven till att äga det mer direkt. Jag hade förväntat mig att se mer handlingskraft från Traction detta år, speciellt sedan börsens nedgång i augusti, men är det något som de styrande i detta bolag tycks kunna är det att sitta på såväl händer som fingrar. Dock kan ju börsen gå ned ytterligare -10 % och då kanske de utnyttjar sin kassa. Ett intresse från mig finns att ta in dem, men inte till dagens värdering.
Utdelning
Detta år har kommit att bjuda på en bra utdelningsökning för hela min portfölj. Jag väljer att inkludera extrautdelningar, såsom SHB har gjort, samt utdelningar som skett i form av aktier i bolag, såsom Öresund gjorde med MQ och Bilia, eller som Kinnevik med MTG (jag har sålt samtliga av dessa).
Utdelningstillväxten, jämfört med 2017, vars utdelningstillväxt var +39 %, landar på +30 %, vilket är mycket, mycket mer än vad jag prognostiserar för. Likt tidigare år är källskatten borträknad.
Totalt kapital
Då marknaderna skakar likt en skallerorms skallra har, såklart, det totala kapitalet sjunkit sett till 2017, då det ökade med +22,5 %. I år, 2018, landar siffran på +8,5 %, Ser jag dock längre tillbaka är trenden intakt; onward and upward.
Det totala kapitalets utveckling |
Jag brukade redovisa denna, men jag kom att bli mobbad av några få, dryga vänner. Detta har gjort att jag inte vågar berätta om årets...
Jag är kluven till att presentera mina innehav, då jag inte vill att de elever som jag diskuterar börs och investeringar med skall "copy & paste", utan att först själva läsa på. Hittills har jag enbart sätt bevis på det motsatta. Under denna hösts nedgång har jag varit extra noga med att "stämma av" med dem som är mer aktiva än andra och det har bara varit "jag är lugn och fortsätter köpa med det som jag avvarar från studiebidraget + jag är ung och tiden är på min sida" eller dylikt. Detta är, såklart, underbart att få höra.
Det som jag "kan" visa är detta:
I mitt bokslut för 2017 skrev jag:
"När det är nyår tycks en tendens vara att man skall avge löften, som att en måndag i mars, eller för den delen, en torsdag september, inte anses lika passande för detta. Likt världens befolkning tycks lida av en sorts autism den dagen som avslutar ett år är inget annat än fascinerande; "Jag skall bli än mer tjockare", "Jag skall inte tagga ned, utan tagga upp", "Detta år skall jag banne i mig vara jobbets odåga tillika djävul", "Jag lovar att att börja ta bilen istället för cykeln till jobbet" et cetera. Förra året satte jag ej några mål och för detta år är jag inne på samma linje. Då jag investerar mycket nära index har jag ingen förhoppning(!) att slå detta jämförelsemått. Utifrån detta är det då ej heller logiskt att säga "jag skall slå SIXPRX med X procent".
De mål jag ämnar uppnå ligger mer på det personliga tillika professionella planet.
- Jag ämnar klara av de studier jag återtagit HT17/VT18. Just nu har jag klarat alla examinationer. Klarar jag alla resterande kommer jag bara ha ett år kvar på denna masterkurs i pedagogik.
- Strukturera upp min tid och lösgöra mer sådan för det sociala. ja, jag skall eftersträva att försöka kunna strukturera min tid än bättre för att kunna göra mer aktiviteter förutom de spontana besöken på stadens gym (enbart för dess ångbastu samt jacuzzi... och yoga, då jag "känner" för det) eller de, ändock få, spontana fikastunderna med vänner. Från att ha varit mästare i manipulation därtill fusk i såväl RISK som Ticket to Ride samt Settlers, har mina kunskaper sinat till en nivå likställd Chansar Mests sparkvot. Det. Är. Inte. Okej! Således - frigöra mer tid till vänner, nära och kära.
- Göra en resa till Italien eller Frankrike i syfte att ömsom bara njuta, ömsom besöka vingårdar."
Jag har lyckats strukturera upp min tid än mer, men detta till trots blir mitt sociala liv lidande av ömsom studier och jobb, ömsom andra åtaganden. Dock har, och fortsätter jag göra, allt som jag kan påverka för att hålla detta mål levande och få den tid jag vill med vänner, familj och släktingar.
Den resa som skulle ha ägt rum kom tyvärr aldrig att göra just det... Nytt försök görs detta år och då hoppas jag kunna hälsa på en kär vän (och snåla på dennes bostad, kylskåp och, inte minst men absolut viktigast, dennes vinkällare).
Målen för kommande år påminner om 2018 års sådana: Fokus på livet, hälsan, familj, nära och kära samt vänner. Pengar och investeringar kommer alltid att finnas där och intresset visar inga tecken på att dö ut, utan snarare att öka. Emellertid känner jag att portföljen tuffar på i sin egen, indexliknande takt och då utdelningarna tickar in är det inte mycket mer än att återinvestera som ligger på mina muskulösa axlar. Förstå mig rätt, men ränta-på-ränta sköts bäst med minimal klåfingrighet och detta tror jag blir än bättre om jag inte lägger för många fingrar i blöt. Tiden är på min sida och jag skall bli än mer "duktig" på att bara segla med.
Jag har kommit upp i en relativt ansenlig del av bolag och känner mig mer komfortabel med en bred diversifiering. Jag har har varken tiden eller kunskapen att vara en stock-picker, utan således är mitt fokus är att leta bolag med stabila kassaflöden, som bedöms klara av en lågkonjunktur, såsom Nilörnsgruppen. Detta samtidigt som de dels kan skjuta ut utdelningar, dels växa på en skadeskjuten marknad. En fråga som väcks är: hur många bolag skall jag ha? Just nu har jag inget svar men jag har svårt att tro att jag går över 30-35 stycken. Nej, jag kan inte följa alla med en nitisk blick, men hur noga behövs Latour, Investor och dylika följas?
Studierna för 2019 skall klaras av och gör jag detta kommer jag vid denna tidpunkt om exakt ett år, dvs slutet av december 2019, sitta och svära vid min masteruppsats och min handledares förmåga att aldrig svara på mail en sekund efter att jag har skickat mina utkast.
Gällande bloggen kommer den att fortsätta, men jag har som ambition att köra ett inlägg/kvartal (inte för att detta är ett "mål" e.d., utan det passade sig bäst att nämna det här). Det finns många anledningar till detta, vilka inte kommer att ges något utrymme i detta långa inlägg (tro mig, du har ännu inte ens läst hälften av detta).
(Macro)Tankar om 2019
Är det något som historien har lärt mig (oss?), är det att vi bör förvänta oss det oväntade. Detta kom tydligt att visa sig under 2018 och sedan 2016 tycks det oväntade nu ha blivit det väntade: britterna röstade för ett Brexit, även om mycket tyder på att de inte förstod vad de röstade om, Trump vann, trots att allt innan den 9 november visade motsatsen, et cetera. Att tro, tycka och gissa spelar egentligen ingen roll, då det är vad som de facto händer som är det essentiella. Emellertid är jag enbart en människa och det ligger i min natur att tro, gissa och tycka. Således...
Allt under 2019 kretsar på ett eller ett annat sätt kring USA i allmänhet, men Trump i synnerhet; hans relation med Kina, Nordkorea och Thailand; hans fokus på att riva upp befintliga (handels)avtal och ersätta med mer liberala och USA-gynnande. Min tro är att ett avtal kommer att nås med Kina, men först under sensommaren. I omvärldens ögon kommer Kina vara de som drar det svagaste kortet och Trump kommer att bedriva sin nyvalskampanj - Keep America Great - på detta; mannen; legenden; den folkvalda som räddade USA och västvärlden från Kinas maktanspråk.
EU står svaga. Den union som skulle vara ljuset i mörkret; urberget, sviktar. Britterna kommer att lämna, i Frankrike har Macron, en stark förkämpe för EU, stora problem. Hans skattepolitik riskerar att kollapsa iom. tillbakadragandet av den tänkta, höjda skatten på bensin. För att ersätta detta inför Frankrike nu en digitalskatt, en skatt de länge kämpat för att hela EU skall införa (vilket b.la. motarbetas av Sverige och som på nytt kommer att omröstas i mars). Medan de inhemska problemen ökar, ökar även pressen på Frankrike i dess roll som EU:s stornation. Landets budgetunderskott är mycket nära EU:s gräns på -3 %. Därtill har allt fler populistiska röster om ett urträde ur EU börjat höjas, och detta gäller inte enbart i Frankrike, då Italien är ett större hot/problem. Om dessa röster får en ökad kraft och om Brexit blir en mjuk sådan, finns risker att EU har påbörjat ett fall. I ett sådant scenario framkommer två vinnare: USA och Kina (och även deras "allierade", Ryssland). Således är maktbalansen sedan dryga hundra år tillbaka fortfarande intakt och det kalla kriget fortgår. EU och Euron kommer att ta stryk. Mycket stryk.
Att tillägga till ovan resonemang är Merkels avgång och det faktum att tyska partier, som är mer främlings- och flyktingsfientliga, vinner mark (samma ses även i andra EU-länder, såsom Ungern...), nyval inom EU:s beslutsorgan, där både Juncker och Draghi lämnar et cetera. ECB kommer sluta med sina stödköp men/och kommer räntan att höjas? Hur mycket sitter de i FED:s knä och hur mycket vågar de göra iom. alla hot som finns inom EU?
En populitisk våg sköljer, inte bara över Europa, utan även i andra delar av världen. Sedan 1980-talet har inkomstklyftorna ökat och de rika har blivit rikare, medan de "fattiga" har blivit fattigare. Vem som är en ren popular, dvs. en "folkets kämpe", kan alltid diskuteras, men det är nog fler än färre som är beredda att hålla med om att Brasilen, Filippinerna, Indien, USA och Mexico just nu har en "vänsterrörelse" , som enbart tycks växa sig allt starkare. I takt med mindre skatteintäkter, vilket kommer att synas alltmer för envar år som förpassas, är risken/möjligheten(?) stor att denna våg får ökad kraft. I Storbritannien tycks just nu Labour vinna mark, där Corbyn förespråkar ökade skatter, främst indriva från de "rika":
"The problem in our society isn’t that headteachers, train drivers, or senior police officers are somewhat better off than average and need to be squeezed. It is that a tiny handful at the very top have run into the distance, too many of them taking their wealth with them. The top 10% of the population own 44% of the nation’s wealth. That’s where we need to look if we want to create a genuinely fair tax system. And over the longer term, it is by delivering the investment the Tories have failed on that we can create the secure, well-paid jobs that will provide a stable foundation for our tax system."
Hur kommer populismen att mötas tillika utvecklas/avvecklas år 2019? Jag tror att den kommer att stärkas, men detta beror inte enbart pga. de aktuella flyktingfrågorna. Folk är missnöjda; missnöjda på allt och inget, men egentligen är det strunt samma vad de är missnöjda med, för historiken visar att det är de styrande och ledande som får ta smällen, medan de som erbjuder ett alternativ enbart behöver segla med utan att lyfta ett finger (jmfr. Åkessons "icke-agerande" i dagens svenska politik). En ökad grad av populism är ekvivalent med hårdare tag mot företag, vilket såklart påverkar deras siffror. År 2019 är inte ett år som kommer att vara då den ökända droppen tillsätts till den lika erkända bägaren, men det kommer vara ett år då populismen vinner en ökad kraft.
Så sent som på nyårsaftonen kom ett telegram om att den amerikanska tillika demokratiska senatorn, Elizabeth Warren, sonderar terrängen att utmana övriga kandidater inom det demokratiska partiet och därefter The Donald. Bara att läsa detta citat visar vad som tycks ligga henne, och således de potentiella väljarna, närmast hjärtat:
"Den amerikanska medelklassen är under attack […] Hur hamnade vi här? Miljardärer och storföretag ville ha mer av tårtan. Och de knöt politiker till sig för att få en större bit.”
Sverige: Här låter jag andra, mer insatta tillika mer välformulerade än jag själv, såsom Chansar Mest, skriva.
Sydamerika, Afrika och diverse andra områden skall även de behandlas, men jag väljer att ta det i ett senare inlägg, då detta inlägg har annars blir mer långt än annars.
Listan
Likt seden bjuder kommer här en kort, men förhoppningsvis informationstät, lista:
Årets tjänst
Börsdata
Årets tidning
Aktiespararen, men med tillägget att Dagens Industris samarbetsnummer med The Economist var en underbar läsning. Du finner länken här. Läs alla artiklar. Läs. Dem.
Årets tidning där jag önskar mer
Värdepappret. Snälla, drick en resurectiondryck och kom tillbaka!
Årets podd
Här blir det svårt. Jag måste nog säga att det är jämt skägg mellan Market Makers och Kvalitetsaktiepodden. Beror det på att de personer som driver dessa bor och verkar i Östergötland, Västergötlands ärkefiende? Nej...(?).
Årets bästa blogg
Låt mig säga som såhär; det finns många som jag finner mycket givande och läsvärda, och det finns också många som skriver om det som inte tilltalar mig. Med det sagt är dessa inte "dåliga" e.d, men innehållet i dem tilltalar inte mig. Jag har aldrig lockats att, minst fem gånger om året, läsa om hur jag kan spara pengar på matlådor och se över mina el- och bredbandsavtal. Eller byta telefonabonnemang.
Ej heller att läsa om X bolags utdelningshistorik lockar från dessa. Denna är enbart 1/25 av en övergripande analys och det är som att belysa den vackra marsipanblomman på en, i övrigt, förfärlig, oätlig och gammal prinsesstårta. Om jag nu inte orkar att gå in på gurufocus, nasdaq eller dylikt (se min sida för olika alternativ) för att själv se en utdelningshistorik, har utdelningsjakt.se de flesta svenska bolag samlade. Således erfordras inget separat inlägg(?). Just sayin'.
Årets kommentator
Lars. Punkt.
Årets konstigaste mål som jag inte riktigt förstår
"X antal följare på twitter". Jag vet att det inte var alla indianer i kanoten då jag levererades till världen och det har aldrig heller varit alla pommes på tallriken, men... vad ger detta? Vinner man något? Om du har 10 000 följare - vad betyder det? Did I miss a meeting?
Jag önskar alla läsare ett gott nytt år och "happy hunting".