Clarkson PLC

Globalisering är ett begrepp som har fått utstå många sorts angrepp de senaste två-tre åren och nu talas det mer om slowbalisation. I ena ringhörnan står USA med Trump, nuvarande mästare i kvalificerat bullshit samt ego, och Kina med Xi Jinping(-pong), innehavande av mästarbältet i kommunistisk despotism. Handelskriget drabbar alla, på ett eller ett annat sätt, och några som blir extra utsatta är de som står för frakt och leverans, såsom det brittiska bolaget Clarkson PLC.

Clarksons är världens ledande leverantör av integrerade sjöfartstjänster och erbjuder sina tjänster tillika erfarenheter till en internationell klientel. Bolaget grundades redan 1852 och har via förvärv vuxit sig såväl på längden som bredden, vilket framkommer på nedan karta. Idag är det ett av de största bolagen som är noterade på Londonbörsens FTSE:s 250 index. 

Fyra tjänster är vad bolaget erbjuder och dessa är: Broking, Financial, Support samt Research.

Broking 

Broking innebär att Clarkson sätter ihop ett företag med en frakt som ska ske och ett företag med ett fartyg som kan transportera det, vilket samlar köpare och säljare av begagnade fartyg och entreprenadbyggnader. De har specialiserade mäklarlag, som hanterar alla större marknader: containrar, torrlast, djuphavstankfartyg, LPG och ammoniak, LNG, offshore, petrokemiska gaser, shortsea och specialprodukter för "befraktning", försäljning och inköp.

Financial

Clarksons Platou Securities är en ”fullservice investeringsbank” med en bred och diversifierad global institutionell kundbas, som är specialiserat på Clarksons-koncernens kärn- och oljetjänster samt naturresurser. Clarksons Platou Securities erbjuder tjänster inklusive aktie- och ränteförsäljning samt handel, värderings- och kreditundersökningar, företagsansökningar och företagsfinansieringstjänster. Utöver detta erbjuder de även rådgivning till kunder gällande olika kapital- och skuldkapitalmarknader och M & A-transaktioner.

Suport

Clarkson erbjuder support med en närvaro á la 24/7 på ett brett spektrum av strategiskt placerade hamnar i Storbritannien och Egypten, vilka i sin tur erbjuder porttjänster, agentur, spedition, leveranser och verktyg för marina och offshore-industrier.

Reserach

Från platser i Storbritannien och Shanghai samlar Clarksons team, bestående av 75 heltidsforskare, data och validerar, analyserar och hanterar ett brett spektrum av dessa för att informera om de viktigaste affärsbesluten som formar vår bransch. Clarkson hävdar att ingen annan forskargrupp kan konkurrera med bredden eller djupet hos bolagets produkter eller dess teams rykte, vilket är anledningen att fler organisationer vänder sig till dem, än till någon annan källa.

Största aktieägare
Insiders har ömsom sålt, ömsom handlat aktier sedan april 2018. När antalet summeras har fler aktier förvärvats, än dess antonym. Även om CEO, CFO m.fl. äger aktier, består de största ägarna av institutioner. 

Bilder från Simply Wall.St.

Finanser
Clarkson har en mycket, mycket stark balansräkning, vilket inte är en engångshändelse, utan är något som alltid har karaktäriserat detta bolag. Som framkommer i nedan bilder har de en nettokassa, en rimlig utdelningsandel givet kassaflöde samt VPA. 

Bildkällor: Marketscreener

Historik: 2008-2010

Mycket intressant är att ta del av hur bolaget stod sig under 2008-2010, då det inte var några muntra miner i världen. Nedan följer axplock ur ordförandes, Bob Benton, ord i bokslutskommunikén för 2008 samt 2009. För de intresserade rekommenderar jag, såklart, att läsa allt och inte bara nedan axplock.

"I am delighted to report the group delivered another record year of results. This was achieved notwithstanding the deteriorating trading conditions in the second half resulting from the global economic slowdown and financial crisis." (Annual report, 2008).

"The team at Clarksons have once again delivered an excellent result in 2009 despite challenging trading conditions across the global shipping markets. During the year we reinforced our focus on our core broking expertise, attracting new clients across the group and further developing our market leading products, teams and technology." (Annual report, 2009).

Trots att VPA sjönk under 2008, valde styrelsen att höja utdelningen med 5 procent. Förvisso ett starkt signalvärde, men detta är något som jag inte är positiv till. Jag ser hellre att utdelningen skall återspegla verksamheten och dess årliga resultat. Emellertid framkommer, då 2009 års rapport lusläses att styrelsen hade fog för sin övertygelse.

Annual report 2008

Annual report 2009

Framtiden för sektorn
Att veta hur framtiden för sektorn ser ut, är omöjligt att tyda men att den kommer att växa iom. all e-handel och den globala handeln ser jag som en självklarhet. Efter att ha läst diverse artiklar och rapporter är min tro att frakt och automatisering är det som kommer att utvecklas mest. Fraktföretag vill kunna skicka billigt, smidigt och, vilket är det nya "svarta" (haha...), miljövänligt. När flyg ställs mot skepp, vinner det sistnämnda ur ett miljöperspektiv. Det vinner även då det kommer till kvantitet. 

Utveckling av mer eldrivna fartyg är enbart i sin linda, men att inte se detta som en självklarhet inom de närmaste 10 åren vore att vara mer ignorant än Swedbanks kommunikationsavdelning. Kina är, likt ofta, först ut och har ett fartyg som fraktar kol och vars räckvidd är 57 mil. Denna längd är inte något som man kanske höjer ögonbrynet för, men betänk att marknaden är i sin linda.

Drönare är något som är växande och kommer att fortsätta att så vara. Emellertid tror jag att det är lång, lång tid kvar innan dessa kommer att fara över de väldiga hav som moder jord har givit oss. Förutom det rent tekniska, måste också regler, lagar, flygsträckor et cetera struktureras. Detta kommer att vara en helt ny sorts av infrastruktur. Om, och när, drönare kommer att bli pålitliga och konkurrenskraftiga relativt stora skepp, finns det ingeting som säger att Clarkson har varit med och byggt/integrerat dessa till sin verksamhet.    

Remi Eriksen, CEO på DNV-GL, ett bolag som arbetar med digitalisering och utveckling inom den marina sektorn, sade i en intervju följande: 

"Vad jag vet är att frakt kommer att fortsätta att spela en viktig del av världsekonomin i årtionden framöver. Men industrin själv, fartygen, infrastrukturen och de system som förbinder dem kan förändras väsentligt. Vi kan naturligtvis inte ignorera den nuvarande marknadssituationen och den strukturella effekten det kan ha. Men idag är det inte en arena av rädsla och pessimism. Detta är en arena för nyfikenhet, innovation och möjlighet."

Clarksons research-team presenterade en mycket läsvärd presentation 2017, i vilken de går igenom "creative destruction" och hur de skall anpassa sig och vara en vinnare, och inte den som får sitta på svarta Patter. Det som de fokuserar på är:

• Manage
• Adapt
• Engage
• Evolve

Saftey4Sea diskuterar hur framtidens frakt- och transport kommer att utvecklas. Blockchain och "cloud" är två begrepp som framkommer, medan ett annat är autonoma skepp och VR. Även denna artikel är mycket läsvärd och visar att om dessa tekniker kan appliceras, kan bolagen spara in enorma summor och öka sin rörelsemarginal (dock måste först en ökad capex bli till). 

För den som ej orkar läsa, men ändå vill förkovra sig, är nedan video på 30 minuter ett måste.

Jag har i detta inlägg enbart nosat vid Clarkson PLC och marknaden. Jag är intresserad och var nära att ta lite ur min krigskassa förra veckan, v. 11. Dock ville jag avvakta och när det kom två tunga insiderköp under Ides of March, stack kursen med 12(!) procent. Detta till trots är jag mycket intresserad. 

OLJEbolag och/eller ENERGIbolag?

I december 2018 lyssnade jag, likt envar vecka, på Fill or Kill och i detta avsnitt, numrerat som det 194:e, intervjuades en förvaltare, Dan Lindström, för Proxy Petroleum. Jag har tidigare tänkt att framtiden är grön, aka. "renewables", och att det kommer att vara vind- sol- samt vattenkraft som kommer att står för världens energiförsörjning. Om detta är det nog få som argumenterar emot, men när kommer skiftet att ske? Ja, det kommer inte ske över en natt, utan det kommer att ta en lång, lång tid. Att oljan kommer fortsätta att vara energikällan framför övriga om tio år håller jag mer troligt än det motsatta och att ens våga gissa hur det är om tjugo år låter jag valfri kaffesump avgöra.

I intervjun kommer Lindström att oljan inte skall ses som något som redan är förpassat, utan att de stora oljebolagen är för att stanna. Intressant är de fakta han presenterar som säger att alla av de stora, såsom Exxon, BP och Royal Dutch Shell, spenderar mycket av sin capex i att dels bygga egna kraftvärk som ryms under "det gröna", dvs. sol-, vind- och vattenkraft samt förvärvar bolag som redan ryms inom detta. Faktum är att Shell är de främsta av alla energibolag om detta. Således kan en verklighet där dagens oljejättar även är framtidens jättar, men med skillnad att "olja" har bytts ut mot "energi". Just detta är vad Lindström förfäktar; att se dessa bolag som energibolag, och inte som oljebolag.  

Vid en översyn av dagens stora oljebolag framkommer att de har enorma kassaflöden, varav en majoritet går till att investera i framtida produktion. En capexcykel för dessa är ofta mycket längre än i andra bolag, då det tar lång tid till att leta, som följs av prospektering, därefter borrning, tester, miljökrav/lagar et cetera. Detta tar lång tid och kostar enorma summor. Ett exempel är Lundin Petroleum, som har investerat i cirka 6 år i Johan Svedrupsfältet och först nu kan börja skörda och så sent som för ett par dagar sedan kom Nordea, bolagets positiva aktieutveckling till trots, med en köprekomendation.

Något som alla oljebolag, men även energibolag generellt, är att de har skulder som mer ofta än sällan är högre än 2x EBITA. Emellertid måste detta sättas i relation till såväl lånens utformning (ränta, löptid et cetera) samt kassaflödet. När allt detta studeras i relation till varandra framkommer att skulden inte är lika kraftig som vid att enbart studera skuld/EBITA.

Sedan detta avsnitt har jag följt diverse bolag inom sektorn, men framför allt Royal Dutch Shell, BP och Enbridge. De som "lockar" mest är först- och sistnämnda och detta beror på flera orsaker som jag i detta inlägg inte kommer gå in på, utan det får bli ett eget inlägg.

Det som jag i detta inlägg vill göra är dels att presentera mycket intressanta fakta/åsikter/reflektioner från en som är mycket insatt i ämnet. Likt alltid skall ett källkritiskt öga appliceras och jag skulle kunna lägga upp otaliga fler källor, artiklar et cetera som både talar för, och emot de som nedan presenteras. Har du det minste, bara det allra minsta, intresse av oljan och dess framtid (som absolut inte tycks vara mörk (haha...suck) de närmaste tio åren) samt hur dagens oljebolag är morgondagens energibolag, råder jag dig starkt att läsa dessa två länkar.

• "What will all top 10 oil companies do in 60 years? When all the major oil wells run out, what will these huge companies do; go bankrupt? What is their future?"

• What are the top five facts everyone should know about oil exploration?

??????????

Harvia - finsk sisu?

De stackarna som följer mig på twitter kan ha uppmärksammat att jag valde att sälja mitt innehav i Xl Media Group efter deras vinstvarning den 26 februari. Som om denna varning inte var nog, gick även ledningen ut med att de ämnar avveckla sitt delade fokus på paid media och mer och mer fokusera på publishing media. Det finns både för- och nackdelar med detta och även om jag förvisso ser fördelar med detta agerande och att det i det krystande likväl ständigt figurerade långa loppet, är mitt förtroende för ledningen obefintligt. För nästan exakt ett år sedan tog de in pengar genom en riktad, offensiv nyemission. Pengarna var ämnade till att göra förvärv under 2018 och förvisso blev det ett förvärv, men därefter blev likviderna liggande för att först kring december samma år användas till aktieåterköp. 

Under sommaren samma år, 2018, kom bolaget med en vinstvarning och det framkom att de problem som kommunicerats cirka sex månader tidigare inte var så "enkla" som man tidigare hade trott. Kursen kom med detta att ta stryk och det var i denna veva som jag gjorde mitt första köp på kurser om cirka 111 pence. Aktien fortsatte att åka jojo för att sedan stabilisera sig kring 80 pence, där jag vid två tillfällen valde att öka.

Det finns flera som är mer positiva, däribland Aktieingenjören och Adolfsson, två profiler som man bör följa på twitter. Jag säger ej emot de tankar som Adolfsson har, men för mig är, som ovan sagts, förtroendet till ledning lika obefintligt som antalet vänsteraktivister som läser denna och liknande bloggar.  

Jag brukar sällan vara snabb in i bolag och framför allt inte i takt med att åren har gått, men efter att ha läst om Harvia i senaste Aktiespararen (februaris utgåva), studerat deras prospect från IPO-noteringen under sommaren 2018, sett vad Lannebo fonder anser om bolaget då de gästade EFN Börslunch (ca 4,5 minuter in i klippet), studerat dem på Börsdata samt haft mailkontakt med deras CFO under loppet av bara tre dagar, valde jag att ta min första placering i bolaget. Detta är enbart en liten del av den slutgiltiga position som jag ämnar äga och då omsättningen i aktien är låg är jag vara beredd på tvära och även snabba kast i kursen.

Harvia är ett familjeföretag som grundats år 1950 och ägs av familjen Harvia. Företaget är marknadsledare inom bastuaggregat både i Finland och globalt.

Förutom aggregat producerar Harvia bl.a. ångrum, badrumsbastur och bastutillbehör. Harvias omsättning uppgick till 47 milj. Euro år 2013, varav cirka 40 % kom från Finland och cirka 60 % från export till över 60 länder. Företaget sysselsätter cirka 300 personer, av vilka 200 arbetar i Finland och 100 i Kina och Hongkong.

Bolaget är således inte nyfött och under en stor del av sin tid har private equity-bolaget Capman varit tunga investerare i det. Samma Capman sålde en stor del av sitt innehav den 28 februari, dagen efter att jag hade tagit min första position... Detta kan tolkas på flera sätt; 1) de tror ej längre på bolaget och därmed väljer att ta hem en vinst, eller 2) de ser mer potential men att de kan förvalta kapitalet på ett annat och mer lönsamt sätt i andra bolag. Oavsett orsak ändrar det inte något för mig och min investering i bolaget.  Intressant i sammanhanget är att Lannebo flaggade för att ha överkommit fem procent på fredagen, den 1/3. Möjligt är att de köpte en stor del av det som Chapman sålde.

I kontakt med bolagets CFO, som säkert undrade vad jag var för idiot som lyckades att stava bolagets namn fel i mailets rubrik, var denne noga med att betona att bolaget har varit lönsamt i flera av de kriser som bolaget har genomlidit. Förvisso fanns en svacka året efter 2008, vilket CFO framför i nedan inklistrade svar på en av mina frågor: 

"Regarding resilience, on the heater and component business app 80 % of it is driven by replacement. This has proven to be rather solid and not related to the economic trends. During the previous ” recession” in 2008, Harva sales took a small dent about a year after the crisis, but contiued very solid and on the growth trajectory there after."

Då bolaget har en kort historik finns ej mycket att tillgå på börsdata, men av vad som hittills finns att läsa tycker jag att det ser mer än aptitligt ut. Förvisso finns en relativt hög nettoskuld/EBITA, men som Aktiespararen skriver så har de fast ränta på dessa och givet att de har stabila kassaflöden tillika en måttlig valutaexponering, finner jag denna "överkomlig". 

Källa: Börsdata

Källa: Börsdata

Källa: Börsdata

Vad tror du? Är bastu- och spaverksamheter relativt okänsliga för konjunktur och är det en marknad som inte bara består, utan även kommer att växa? Asien och Indien - är detta är växande marknad, eller kommer den att mättas snabbare än allas vår Ulla Andersson på hennes ostkrokar?