Vad är då kunskap? Om man vill göra det enkelt för sig rådfrågar man nationalencyklopedin, som definierar det som
"kunskap, fakta, förståelse och färdigheter, tillägnade genom studier eller erfarenhet".Detta är nog en definition många av oss kan relatera till, men är man vetgirig, vilket jag är (och även du, hoppas jag!) vill man gärna veta mer - ha mer kunskap om begreppet och dess betydelser i allmänhet men om hur man anskaffar sig och beseglar den i synnerhet. Jag ämnar inte gå in djupare på temat än att säga att det finns flera olika stora filosofer som ältat begreppets och dess "riktiga" definition samt vägen att erövra det.
Vi vet att Platon förespråkade att den kunskap vi tror oss uppfatta bara är en idébild och att vi lever i en skuggvärld medan Descartes gång på gång stammade fram "Cogito ergo sum", med vilket, förenklat såklart, menas att människan är en tänkande varelse, vilket leder till tvivel. Dessa båda kriterier agerar i en symbios och kan inte existera tillika agera självmant. Tänkande förutsätter kunskap och har du ej kunskap kan du ej tvivla.
Även om de båda vi hittills diskuterat kan anses tillräckligt för att visa på tvetydigheten kring det ömsom klara, ömsom oklara begreppet är det ett par till jag vill presentera innan vi går vidare i detta inlägg. I mitten på 1600-talet kom den rationella John Locke (OBS! Inte den hårlösa killen i serien "Lost") fram med sin tes om att människan är en som en "tabula rasa", med vilket menas att vi från början är som ett oskrivet blad, på vilket kunskap skrivs ned genom åren. Kunskapen kommer till oss genom våra sinnesintryck, med vilka vi lär känna tingen. Dessa korrelerar sedan med vårt själstillstånd, vilket leder till att ideér bildas. Under hela denna tid agerar medvetandet passivt för att slutligen aktivt bearbeta nämnda ideér till "kunskap".
Likt Platon och Descartes var Locke en sann filosof och hans tankar var lika djupa som Marianegraven. Dock, som en Frankenstein skapad av nämnda tre kom slutligen Immanuel Kant och sällade sig till rationalismen. Denne menade att det bara kan vara själen, eller bättre; förnuftet, som kan bära begreppet kunskap medan sinnesintrycken ska lämnas därhän, förpassade att verka i den åtråvärda förstaplatsens skugga.
Om du har haft svårt att följa med i denna starkt förenklade genomgång om vad kunskap är och, i förläningen, hur den anskaffas kan en, i dess sanna mening, enklare version vara behjälplig. Låt dela in alla människor i två läger; de som tror att förnuftet är grunden till kunskap om verkligheten, dvs. allt mellan himmel och jord, placeras under rationalismen medan de som hävdar att all giltig kunskap måste gå att återföra på sinnesintryck placeras under empirismen. Då det ligger på varje individ att komma med sin egen unika uppfattning finns inga rätt eller fel. Som ofta är fallet kanske svaret är den gyllene medelvägen? Utan jing ingen jang, utan natt ingen dag, utan sill ingen nubbe.
Således har vi kommit fram till att 1: kunskap är svårt att definiera och 2: det är roligt att diskutera, då några "rätt" eller "fel" inom den filosofiska sfären ej existerar (vilket kanske är orsaken till att det är tacksam att filosofera - ingen kan förlora förutsatt att de deltagande kan tala för sin sak).
Nu, efter att ni har plågat er igenom ovan text, kommer min diskussion om ifall och hur kunskap är lika med makt och hur vi kan applicera detta på investeringar.
Vi har ovan kommit fram till att kunskap kan grunda sig på erfarenheter som t.ex. att om jag stoppar gaffeln i kontaktuttaget får jag inte bara en riktigt tuff frisyr utan jag får också en mindre rolig tid på sjukhuset, eller att jag läser att det är "köpläge" i banksektorn och jag köper, vilket kommande månader visar sig vara bra, då avkastningen blev 10 %. Vi lär oss av våra erfarenheter men dessa är inte obundna till våra känslor - det emotionella! Som ovan skrivits; ingen jing utan jang och detta kommer vi nu se varför.
Om din erfarenhet ledat till något positivt blir även din emotionella koppling positiv och vice versa.
Du befinner dig på en restaurang. Framför dig sitter din livs kärlek och samtidigt som ni avslutat en halstrad gös med hummerrisotto går du ned på knä, renar halsen med en knapp hörbar harkling och tar fram det där magiska föremålet ur kavajfickan...ja, ni kan nog fortsättningen. Då den fagra svarar "ja" kommer maträtten och allt den kvällen, taxifärden, promenaden, servitören etc. vara kopplade till den positiva känsla du fick. Du kommer alltid att ha en stark emotionella koppling till just stekt gös med hummerrisotto och nästa gång en sådan infinner sig på menyn kommer ditt medvetande ha mycket lätt att övertyga dig att välja denna. Detta trots att priset är mycket högre jämfört med andra rätter på menyn. Kort sagt; människan styrs mer ofta än sällan av emotionella beslut.
Dock, om erfarenheten bygger på att du haft okunskap kring ditt agerande blir erfarenheten, och i längden av det; känslorna, missvisande, eller hur? Om alla var medvetna på detta och därmed inte lät sig, att dagligen, styras av det emotionella tror jag fler skulle fatta mer "korrekta" tillika "rationella" beslut. Förvisso skulle reklambranschen och dess bolag nödgas vinstvarna, men...ja, c'est la vie.
Vi tar ett exempel om hur erfarenheter grundade på okunskap leder till negativa associationer/känslor:
Alexander köper aktier utan någon som helst kunskap om vare sig företaget eller om börsvärlden generellt. Då Alexander köpte aktier i Eniro den 15:e juli 2014 fick han panik den 16:e samma månad, då kursen sjönk med en sisådär 50 %, och sålde. Såväl erfarenheten som känslan sade senare till honom: "Aldrig mer aktier. Aldrig. Mer. Aktier."
Eller, om vi ska hålla kvar till tidigare metafor. Du köper en hummerrisotto utan vetskapen om att denna restaurang är kända för att importera frysta humrar från Portugal samt att risotton köps in från Peckas gatukök längre ned på gatan, där ingredienserna inte ens är kända av vare sig de som tillagar maträtten eller de som producerar dem. Naturligtvis blir smaken därefter och du kommer få en dålig erfarenhet och, troligtvis, en negativ emotionell koppling (+ att kanske den fagra säger "nej" pga. den dåliga maten). Hade du köpt denna rätt om du visste ovan fakta?
Då vi ska hålla oss till investeringstemat fortsätter vi med Alexander.
Alexander köpte på okunskap och fick således, vilket alltid inte behöver vara den naturliga utgången, om än den mest troligaste, en negativ association till resultatet av agerandet. Skall denna känsla låta styra honom resten av dennes liv? Nej! Och här kommer vi till att kunskap bara är makt när den används på ett produktiv sätt. Förvisso är ett sätt att använda sig av kunskapen att lägga av med investeringar med "övertygelsen" om att det inte var något för dig - dvs. du låter dig styras av det emotionella (vilket leder till att all världens reklammakare återkallar vinstvarningarna, lyfter på hattarna och istället tackar dig för att du bidrar till deras ökade vinster).
Jag säger inte att ovan är fel i den bemärkelsen att nu kommande är rätt. Dock vill jag framhäva att det istället finns ett annat förfarande. Fråga dig själv: Varför blev det som det blev? Vad lärde jag mig av detta? Vilka erfarenheter fick jag? Vilken kunskap fick jag av att köpa en aktie i ett bolag jag visste lika lite om som min bortgångne farfars far och sedan sålde snabbare än Lucky Luke hunnit dra?
Genom att ställa dessa frågor och kritiskt reflektera kring dig själv skaffar du dig ny kunskap. Med denna utvecklar du en förståelse för hur ett visst resultat uppstod därtill, och detta är det viktiga, spiken i kistan, créme de la créme etc., hur du kan erhålla ett annat bara genom att agera på ett annat sätt. Följaktligen påverkar du även den (tidigare negativa) emotionella kopplingen till den nya kunskapen och möjligtvis blir den nu en positiv sådan. Ditt jing blir i harmoni med ditt jang!
Är nu detta en garanti att kunskap kan förändra allt? Om jag vet att bolag med en ledning likt den Eniro hade skall jag akta mig för och även att inte sälja i morgoncallen likt alla andra flockdjur, förändrar det min kunskap?
Ja... och nej! Bara för att du erhåller en ny och viss kunskap är detta per automatik ej en garanti att du kommer applicera den. Det finns många människor världen över som har extremt mycket kunskap, men som, såväl aktivt som inaktivt, väljer att inte använda sig av den till sin eller sina medmänniskors fördel.
Således kommer vi här till huvudpoängen med inlägget: Fråga dig själv vad det är du ämnar åstadkomma. Är det att bygga en utdelningsportfölj? Värdeinvestering? Kasta för en touchdown med bruten arm och en synskärpa knappt över <0,05?
Oavsett svar ökar chanserna markant om du erhåller den kunskap som krävs för att uppnå detta och använder den! Oftast finner du inte denna i ett Kellogs Frostiespaket eller i barnens Happy Meal. Nej, målmedvetenhet, envishet och drivkraft är de egenskaper som krävs. Kom även ihåg att utan "pain" vinner du föga "gain"!
Kunskap är inte makt, det blir makt när du tar den till handling för att skapa ett resultat - t.ex. bygga en ypperlig utdelningsportfölj - som för dig är värdefullt. Att erhålla kunskap men ej applicera den, utan istället fortsätta med samma förfarande med förhoppning om ett annat resultat, faller tveklöst under Einsteins definition av "idioti".
Vad vill du? När du vet vad du vill och vad du ämnar uppnå kommer du ta reda på vilken kunskap som behövs för att nå dit, använda den och inte nöja dig med -50 % i Eniro samt tanken att "det där med aktier var verkligen ingenting för mig".
Om ditt svar i tidigare inlägg om att vilja vinna eller inte förlora var att vinna är detta nästa steg på vägen. Skaffa dig kunskap att vinna, använd den och vinn! Alla kan inte vara en Yoda tillika Warren Buffet från start, utan vi måste alla utsättas för såväl Dagobahs träsk som bolags vinstvarningar. Om ni kan er film- därjämte ekonomihistoria vet ni mycket väl att båda nämnda lyckades helt "okej" då de använde kunskapen!
Hur skaffar du dig kunskap om dina investeringar och hur applicerar tillika utvärderar du den?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar