Ursäkta franskan för grekiskan

"It was the best of times, it was the worst of times, it was the age of wisdom, it was the age of foolishness, it was the epoch of belief, it was the epoch of incredulity, it was the season of Light, it was the season of Darkness, it was the spring of hope, it was the winter of despair" - Charles Dickens, A tale of Two Cities

Ömsom slående, talande, målande, expressivt, levande, åskådligt, ömsom intetsägande, oklart, platt, tomt, diffust... Ett ordspråk säger att pennan är mäktigare än svärdet och det håller jag för sant. Dock, pennan är bara en artefakt, ett medium som medierar essensen av dess syfte - språket! Vart vi än vänder oss idag utsätts vi för kommunikation, såväl kroppslig som skriven tillika verbal. Ej sällan eller ofta, utan alltid, förmedlar språket inte mer än det du väljer att tolka, dvs. det är du som gör någonting av "det", skapar mening av intet, ordning av kaos. Ett språk i sig är lika tomt likt Jönköpings gator på en söndag och kommer så förbli tills du införlivar det. För att göra detta erfodras motivation, vetegirighet, förmåga till symboliskt tänkande samt hjärnenergi. Även om vi alla tar språket för givet måste vi komma ihåg att den kognitiva ansträngningen för detta en gång varit oss för hög, vilket blir tydligt då vi utsätts för vilseledande språk.

Vilseledande språk förekommer överallt men är nog vanligast, barn och ungdomars frenetiska bloggande, chattande, foruminlägg etc. borträknande, i de politiska, medicinska, rättsliga, kommersiella samt ekonomiska sfärerna. I en reklamtext, där ett barnmatsbolag skriver att "ansvariga föräldrar väljer oss", skapas en s.k. falsk dikotomi i betraktarens sinne, vilken säger att om denne inte köper nämnda bolags barnmat till sin bebis är denne oansvarig. Om föräldern hittills bara köpt mat från en annan producent kan denne få skuldkänslor och känna sig mindre bra/duktig som förälder.
Förvisso, av mig, draget till sin spets men jag ämnar att förmedla ett budskap tillika en poäng.

Kanske inte skuldkänslor men väl tvivel kan mycket väl komma upp om en bloggare, recensent, analytiker etc. skriver att vinstgående bolag som ej har utdelning, utan istället använder likvida medel till att expandera verksamheten, ej tar hänsyn till aktieägarnas intressen medan utdelande bolag gör detta. Oavsett sanning tillika korrekthet i detta utlåtande är det frågan om en subjektiv åsikt, där den falska dikotomin blir tydlig. Vad är det som säger att expandera verksamheten inte är att tänka på aktieägarnas bästa intressen? Vad säger att en utdelning inte kan bli aktuell inom 1-2årsperiod? Vad säger att utdelning är mer rätt än expansion?

Vilseledande tillika problemskapande är även förekomsten av dubbla negationer. Dubbel negation innebär att en negering av en negerad sats ger en ny sats med samma mening som den ogenerade satsen. För att exemplifiera: "Detta är inte osannolikt" eller "Det är inte så att jag inte tror på Gud". I båda fallen skulle en enklare, klarare och tydligare formulering lytt: "Detta är sannolikt" tillika "Jag tror på Gud".

I engelskan är dubbla negationer mer vanliga, om än ej fullt accepterade av lingvister, därjämte mer "naturliga". Således är de mindre kognitivt ansträngande att tolka samt förstå; It wasn't uninteresting. Detta är värt att beakta när man läser en analys, rapport, PM e.d. på denna tidsålders lingua franca. Likaså bör detta med fördel beaktas om texten blivit översatt till svenska.
Som framkommit är det mindre kognitivt därtill enklare att inte missförstå dubbla negationer i engelskan. Dock finns såklart många exempel där språket kan ställa till det för läsaren och därmed dennes tolkning; har du verkligen lyssnat på och reflekterat kring "We don't need no education" eller "I can't get no satisfaktion"? Därtill kanske du har sett Mary Poppins då Bert säger "if you don't want to go nowhere..."

Dubbla negationer leder ofta till att läsaren missuppfattar det budskap som önskas förmedlas. Risken för detta ökar såklart om läsaren är stressad eller inte fullt koncentrerad. Även om det ej förekommer ofta i rapporter är fallet desto större på bloggar, forum etc. är det är problematiken med falska dikotomier värd att reflektera över. Att snabbt kasta ett öga på ett bolags kvartalsrapport, en blogg, ett foruminlägg e.d. "won't do you no good".

Innan vi går över till tolkning, som förutsätter språkkunskap, kan vi avsluta med att det till syvende och sist är det upp till dig - mottagaren - att syna och tolka språket. Många skribenter är mycket duktiga med sina ordval och genom detta kan de påverka andra. Historiskt är denna fakta lätt att exemplifiera: Pericles, Cicero, Lincoln, Churchill, King, Hitler etc. Lägger vi därtill viljan, dvs. min nämnda att mitt bolag, t.ex. Betsson ska gå bra, gör denna mig mer benägen att tro/hålla det skribenten skriver för sant än att intaga ett kritiskt förhållningssätt.
Summa summarum: Vi kan inte förlita oss till att skribenter på bloggar, tidningar, forum etc. inte låter bli att inte tala klarspråk! Därtill kan vi inte bortse från att vår egen hjärna utsätts för manipulation av våra mer primitiva drifter, såsom viljan.

Inom den akademiska världen går förmågan att tolka under begreppet hermeneutik (tolkningslära); tolka, utlägga, förkunna, och alla som har studerat på universitet eller högskola har stött och blött detta begrepp. Detta till trots kommer jag, till guden Hermes förtret, använda mig av det mer vardagliga begreppet "tolkning".

"Why then ´tis none to you; for there is nothing either good or bad, but thinking makes it so. To me it is a prison" Hamlet, Act 2, science 2, 239-251

För vissa är ovan citat lika klart som korvspad medan det för andra är mer grumligt än Gangesfloden. Vissa tolkar det som att Hamlet anser att inexistensen av kategorierna det goda och onda är ett fängelse medan andra anser att det är människans medvetande som grupperar A med gott och B med ont eller vice versa och att detta blir till ett fängelse, dvs. att människan är fången av och i sina tankar. Genom att inte tillåta saker och ting vara i sin naturliga tillika objektiva existens måste människans medvetande tolka för att skapa ordning.

Vi kan se tolkningsproblematiken i allt men tydligast kanske det framkommer när vi beger oss till den religösa sfären. I såväl koranen och vedaböckerna som tipikata och bibeln framkommer ett "budord" likt nedan.

"Du skall icke dräpa" (2 mos 20:13)

Om detta skall tolkas bokstavligt får religiösa kristna inte döda något eller någon. Är det så världen fungerar? Är detta något som alla kristna religösa utövare håller sig till? Jag tror att vi alla kan svaret på den frågan men är man tveksam kan man alltid rådfråga påve Clemens V och kung Filip IV. Genom sitt agerande lyckades de inte bara med att utrota näst intill hela Tempelherreorden utan även bidraga till att många barn och ungdomar låg sömnlösa efter att ha sett en av världens mest kända, om än långt från de bästa, skräckfilmer om en viss Jason. Om det exemplet ej är tillräckligt har vi conquistadorerna, den spanska inkvisitionen, Afrika etc. Orsakerna var, som i många andra fall, något så banalt som pengar och makt. Det skulle vara intressant och lyssna till de ansvarigas tolkning av det femte budordet i ovan nämnda exempel...

Som framkommer är tolkning av språket ömsom problematiskt och svårt, ömsom fascinerande och givande. Genom att inte behärska sitt språk och, i förlängningen, använda denna kunskap för tolkning, skapas en risk för stora misstag som mycket väl kan bli en svår tillika dyr historia. Tydligt exempel på detta står att finna i dagens skola, där lärare skall tolka betygskriterier. Var går gränsen mellan "Eleven skriver på ett i huvudsak fungerande sätt" och "Eleven skriver på ett relativt väl fungerande sätt"? Att tolka detta är en grannlagd uppgift få vill utföra och ofta händer det att eleven blir drabbad av lärarens brist på nämnda.


Låt oss bege oss in i el mundi oeconomian - den ekonomiska världen - för att se hur språket och tolkningar spelar roll. För ett par veckor sedan kom Protector med sin kvartalsrapport, i vilken mycket matnyttigt står att läsa. Dock, hur ska "outlook 2015, stable" tolkas? Stabilt i förhållande till vad? Deras egna kalkyleringar och utsagda årsmål eller jämfört med konkurrenternas? Är det "säkert"? Är nämnda outlook "stabil"? Likaså står det om "god tillväxt i Danmark". Var går gränsen mellan bra, god, mycket bra tillika stabil tillväxt? Varför valdes just ordet "god" och inget annat. Hur påverkar detta min tolkning och i längden mina tankar kring investeringen?
I slutet av nämnda rapport skriver ledningen "enjoy summer, ... and prepare for hunting and renewal season in Scandinavia". Hmm... Då rapporten mottogs negativt av marknaden (men av värdeinvesterare kanske på ett annat sätt) kan en läsare ställa sig frågan om de vill spela på sina investerares förhoppningar att fortsätta investera i bolaget, locka nya investerare eller om de verkligen har fog för detta utlåtande.

Under försommaren introducerades bolaget Gaming Corps och sedan dess har dess kurs stigit markant. I ett telegram står bland annat följande att läsa: "Gaming Corps ser framför sig stora intäkter från floran av spel kring Hollywoodfilmen tillika varumärket Air". Rubriken på detta telegram lyder: "Intäkter Air 4 kv, extern prognos försiktig". Hur skall detta tolkas? Var går gränsen på stora och små intäkter? Med vad/vilka jämför sig bolaget med? Starbreeze? EA? Och om de väntar sig stora intäkter, varför då säga att de har en "försiktig prognos"? Kunde de valt bättre ord, dvs. språk? Hur tolkar jag deras ordval och dessas konstellationer tillika symbios med andemeningen? Döljer sig en dold agenda?

Six News skriver att marknaden förväntar sig kraftiga vinstökningar de kommande åren. Hur skall jag ställa mig till denna tolkning? Om jag kommer fram till en annan slutsats vid analyserande av bolagens siffror, vem har då mer rätt än fel? Påverkar Six News mig som investerare när de skriver "kraftiga"? Hade en avarge Joe-investerare tagit ett mer försiktigt förhållningssätt till börsen om det bara stått "marknaden förväntar sig kraftig tillväxt de kommande åren"? Börsen har gått extremt bra de senaste åren och för varje dag dyker ytterligare en domedagsförespråkare på di:s börssnack upp som skriker sig hes över björnar. Då många anser att bolagens vinster tillika tillväxt varit kraftiga, hur skall då detta sättas i perspektiv till Six News rapportering? Kraftiga i förhållande till kraftiga?

Som vi nu sett är språk och tolkning ett mycket svårarbetat ämne för en investerare. Att läsa och tolka rapporter, artiklar, telegram, bloggar, tidningar etc. kräver mycket. När jag på allvar började med investeringar, vilket var på våren 2013, saknade jag kunskap om allt beträffande denna värld. Jag läste många bloggares tolkningar av rapporter och annat matnyttigt bolagen spottade ur sig men ytterst sällan läste jag själv nämnda och försökte skapa mig en egen tolkning. Då jag ansåg mig sakna den kunskap som krävdes för att läsa, tolka samt förstå det språk och den information som stod att läsa, valde jag den enkla vägen. Detta ledde till flera destruktiva tillika negativa följder. För det första lärde jag mig föga. Visst, jag förstod mycket av det bloggarna skrev, men då jag ej läst originaltexten var det svårt att jämföra med hur deras tolkning stod sig till nämnda original tillika min tolkning (vilken hade existerat om jag de facto läst och försökt lära mig denna "värld").
Som nummer två ledde detta till att jag blev mer och mer osäker på mig själv och mina investeringsbeslut. Jag köpte för att X hade tolkat en rapport positivt och sålde för att Z sade annat. När oväntade och ogrundade kursdippar inföll var jag den snabbaste att sälja/köpa och oftast den snabbaste att ångra mig. Detta på grund av att jag ej tagit mig tid att tolka originaltexten och sedan lite på den.

Relativt snabbt lärde jag mig att min existens på börsen skulle bli kortvarig om detta förfarande fortsatte. Således började jag att läsa kvartalsrapporter, telegram, analyser et cetera. Visserligen förstod jag inte mycket till en början men med tiden kom jag mer och mer att känna en förståelse och därmed en trygghet. Under den tid jag strävade efter att bli mer självständig fortsatte jag att hålla mig till de bloggar jag följt och lyssnat till, dock med skillnaden att jag nu lät jämföra min och deras tolkning. Detta gjorde att mitt sinne blev mer öppet och att jag fick mer förståelse för de fakta som presenterades och hur de kunde tolkas.

Inom lärandeteorier kan detta jämföras med Lev Vygotskijs "Proximala utvecklingszon". Denna går ut på att det finns begränsningar för en individ och dennes utveckling, dvs. anskaffandet av ny kunskap, men att dessa begränsningar vidgas då individen får hjälp av en annan, mer kunnig, som utför ett scaffold - stöttande. Således kan, om man håller denna lärandeteori för given, ett tips till er som känner igen er i ovan text vara att försöka finna en "stöttning"

Vi har tidigare pratat om att allt lärande är unikt. Med detta menas att vi alla lär oss olika utifrån våra egna erfarenheter, upplevelser, sociokulturella och socioekonomiska bakgrunder, språk, kulturer etc. När vi ser på kunskap och anskaffandet av denna, med dessa fakta vid bordet, ter det sig mer självklart än oklart att en tolkning är högst subjektiv tillika utlämnad till varje enskild individ. Vad är det som säger att din tolkning är bättre än min? Varför tolkar du A som B och inte vice versa? Beror det på att du har (bra/dåliga) erfarenheter av liknande subjekt, t.ex. vad som kan menas med att "Gaming Corps ser framför sig stora intäkter..."?
Är ditt svar "ja" är detta lika intressant som om det vore "nej", då en tolkning aldrig kan vara mer än just en tolkning. Även om vi skulle önska det finns det inte någon sorts övermänniska á la Nietzsche som alltid tolkar korrekt. Alla har vi vår egen rosettasten men är denna universell? Kan jag använda mina tolkningsgrunder därjämte tolkningserfarenheter i såväl ett klädbolag som ett spelbolag? Om jag har bra erfarenhet, kunskap, insyn mm. i klädverksamheter leder detta till att jag bör ha ökad möjlighet att tolka bolag, marknaden, affärsidén etc. mer korrekt än inkorrekt. Dock kan inte min tolkningskunskap i denna sfär per automatik appliceras med samma troliga korrekta tolkning i spelverksamheten eller inom andra sfärer, som t.e.x bibeltolkning. P/E, VPA, P/B etc. i all ära, men jag anser att man också måste kunna tolka siffrorna i förhållande till branschen. Här kan 40procent20år:s Börsdata vara behjälplig!

Som sades i inledningen är det akademiska begreppet på det tema som behandlats hermeneutik. Detta kommer från Guden Hermes, som var gudarnas budbärare tillika medlare. Likt Hermes är allt och alla budbärare i dagens värld. Då denna har utvecklats sedan Olympens gudar spelade monopol har just utsattheten tillika utlämnandet för tolkning ökat markant; internet, facebook, twitter, mobiler...listan är näst intill oändlig och överallt - överallt! - framkommer det, genom medier, tolkningar av en viss företeelse. Ytterligare ett tydligt exempel, om hittills genomgångna ej räckt, är rapporteringen från Grekland. Ömsom tolkade marknaden nyheter som positiva och tjurarna släpptes lösa, ömsom som negativa varpå björnarna väcktes ur sitt ide. Hur tolkade du nyheterna?

Som en sista metafor för hur lätt människor låter sig, såväl medvetet som omedvetet, styras av andras tolkningar torde följande exempel vara talande. Vad tycker du detta moln ser ut som? Jag skulle kunna säga vad jag tycker och troligtvis påverka din tolkning; om jag säger att jag ser Warren Buffet kommer du försöka se detsamma. Dock, beskåda bilden och när du anser dig klar kan du markera med musen efter denna mening: Storbritannien Hade vi samma tolkning? Om inte; hade du sett samma som jag om du hade markerat tomrummet först eller ser du samma sak nu, när du läst min tolkning?

Som vi kommit att se i detta inlägg är du som investerare utlämnad till en tolkning, vilken förutsätter språkkunskaper. Det är inget krav att nämnda tolkning måste vara din men om fallet ej är sådant råder jag dig snabbt att råda bot. När boten är gjord  kommer två intressanta och aktuella frågor, vilka även gäller dem som redan gör egna tolkningar; hur skapar tillika reflekterar du kring din tolkning och vågar du lita på den? Vågar du lita på att du, utifrån de språkliga kompetenser du besitter, har skaffat dig tillräckligt med kunskap att göra en adekvat, "rationell" tillika "logisk" tolkning? Eller håller du dig till ursäkten att allt, på ren franska, är rena rama grekiskan och att du lika gärna kan lyssna till andra och deras tolkningar med förhoppningen att deras kaffesump filtrerar bättre än din?

"A fool thinks himself to be wise, but a wise man knows himself to be a fool" - William Shakespeare