Är inflation ett nödvändigt ont i en ekonomi?

Inflation or deflation?

Tell me, if you can

Will we be Zimbabwe

Or will we be Japan?

Credit markets came undone

And still are in distress

Will the dollars in my mattress

Buy much more next year or less? (Inflation or deflation, M. Hazard)

”Det är det nödvändigtvis inte! Men det har blivit detta på grund av centralbankernas metod att bekämpa underskott och öka inflationen med att trycka mer pengar. Inflationen är mer på 'tapeten' nu bara för att det är extraordinära tider."

Detta var en av de flera tankar jag fick när jag ställde mig frågan angående om inflation är ett fundament i den ekonomiska världen. Dock, efter att ha läst, filosoferat samt diskuterat med såväl Platon som Sokrates och de övriga viktigpettrarna kom jag att komma fram till att det har en plats i oeconomica mundi.

Min slutsats är att inflation är en grundläggande faktor, ett fundament, i alla ekonomier och den tenderar att hända på grund av olika orsaker; dessa kan vara såväl initierade som dess antonym.

Låt oss förstå detta genom att titta på olika typer av inflation utifrån två olika skolor:

Den Keynesianska skolan

1. Efterfrågeinflation: En obalans mellan utbud och efterfrågan leder till att priserna stiger upp. Antingen ökar efterfrågan på grund av konstant tillförsel eller minskas leveransen på grund av ständig efterfrågan. Efterfrågan styrs av marknaden och utbudet beror på produktionen. Eftersom utbudet varierar på grund av naturliga orsaker och efterfrågan efter marknadssentiment sker denna typ av inflationen under tidscykler, exempelvis Indiens matinflation.

2. Kostnadsinflation: En ökning av insatskostnaderna (arbetskostnader, råmaterial etc.) driver upp priserna. Således är prisuppgången ett resultat av ökningen av produktionskostnaden. Detta kan inträffa på grund av skäl som varierar från allt mellan en regerings politik som naturkatastrofer och därmed kan dess förekomst inte uteslutas från diskussionen kring inflation.

Den Monetaristiska skolan

1. Efterfrågeinflation: På grund av underskottsfinansiering på makronivå eller på grund av ökad köpkraft (löneökning, vinst eller remitteringar) stiger efterfrågan i motsats till det som levereras, vilket leder till inflation. På makronivå händer detta när ett centralt institut applicerar underskottsfinansiering för att bekämpa redan existerande inflation. Globaliseringen har ökat lönerna för kvalificerad arbetskraft och med en ökad tillväxt och utveckling av ett lands ekonomi ökar också, generellt, dess folks köpkraft.

2. Kostnadsinflation: Varje kostnadsinflation är resultat av skapandet av en överdriven produktion av pengar, vilket har som syfte att öka penningflödet på marknaden. Detta är uppenbart när FDI eller FII plötsligt ökar eller när regeringen, i samverkan med Pensionsmyndigheten,  börjar spöka med aktier. Kostnadsinflation är även föremål för marknadsvillkor, aktörernas (irrationella!) känslor och därmed börshandel.

Således kan vi säga inflationen händer på grund av olika oundvikliga skäl och är en funktion av en växande ekonomi. Ekonomer tenderar att se det som ett nödvändigt ont när inflationen är hanterbar. Om detta är jag osäker, för skall man kunna styra inflationen?

Låt oss betrakta följande scenario. Det råder deflation i Springfields ekonomi, det vill säga priserna sjunker medan pengarnas värde ökar. Homer Simpson vill köpa ett ton stål i dag (varför kan vi bara fråga gudarna). Men varför ska han köpa i dag om han "vet" att värdet på stålet har sjunkit i morgon medan dito på pengar då har ökat?

Är inte anledningen till att vi investerar att penningvärde sjunker medan värdet på varor, värdepapper, tjänster etc. ökar? Om pengar i sig bara skulle öka i värde – varför då investera? Således är inflation ett ”nödvändigt” ont. Kanske man kan dra det så långt som ett obligatoriskt fenomen…(?)

Vad anser du? Är inflation en obligatorisk del i den ekonomiska naturen? Ska vi försöka styra den eller bör den lämnas att, mer eller mindre, styra sig själv?