fredag 13 november 2015

Rudimentära ekonomikunskaper för en "Svensson"(?)

Jag har en bekant på mitt jobb som har sett att jag ofta läser Dagens industri eller ekonomisidorna i diverse tidningar på jobbet. Han har börjat fråga mig lite om mitt intresse och själv berättat att han ofta velat lära sig mer om denna sfär men alltid känt att det är ”för mycket” tillika ”för svårt”. Grafer till höger och vänster, räntor som går upp och ned, BNP, tillväxt etc.
Jag svarade att det förvisso är sant men att även en tusenmilafärd börjar med ett första steg, varpå han skrattade och bad mig sluta citera Tao Te Ching.

Sedan det samtalet har jag gått i lite tankar kring vad man som lekman, på ren rudimentär nivå, bör/ska kunna. Jag googlade och läste i lite böcker jag fann på biblioteket på mitt jobb.

Allt är subjektivt om vad man som lekman bör kunna och mina punkter nedan bör ses och förstås med detta i vetskap.

1. Ekonomi har två huvudfåror: mikroekonomi och makroekonomi. Mikro behandlar kundernas beteende, incitament, prissättning, marginaler, etc. Makro är mer knutet till breda ekonomier och större saker såsom räntor, bruttonationalprodukten (BNP) och andra saker som du bland annat kan se i aftontidningar. Mikro är mer användbart för chefer och mer kunniga investerare  medan makro mer används av "Svensson-investerare". Med undantag för punkterna 2 och 3, kommer jag att täcka makroekonomi i andra punkter.

2. Lagen om utbud och efterfrågan. Detta är det fundamentala blocket i nationalekonomi. När utbudet av något ökar sjunker priserna och när utbudet minskar höjs priserna. Så när du har överproduktion av majs sjunker priset och vice versa vid underproduktion.

3. Användbarhet. När du har mer av något minskar dess ”användarvärde” för dig. Således är 100 kr mer värdefullt för dig om du tjänar 10 000 kr i månaden än om du tjänar 50 000 kr i månaden. Detta används ofta i att sätta upp priserna.

4. Bruttonationalprodukten (BNP): Detta är det grundläggande måttet på storleken av en ekonomi. Detta är begreppsmässigt lika med summan av inkomsterna för alla människor i landet eller summan av marknadsvärdet av alla varor och tjänster som produceras i landet. Just nu är USA den största ekonomin i termer av BNP på cirka $14000000000000. Det innebär att ett värde av $14000000000000 produceras i USA varje år.

5. Tillväxttakten: Tillväxten av en ekonomi mäts vanligen i termer av BNP-tillväxt. Eftersom BNP är ett mått på nationalinkomst, är denna tillväxt en grov representant för hur en genomsnittlig persons inkomster växer för varje år.

6. Inflation: Du vet redan att priset på de flesta produkter nu är högre än på din gnetiga svärmors tid. Inflationen (mätt i procent) är ett mått på hur mycket ett gäng produkter har ökat i pris från förra året. I mogna ekonomier är den årliga inflationen kring 2 % - det betyder att priserna på diverse saker, i genomsnitt, går upp med 2 % varje år. De grundläggande centralbankernas roll är att hantera den här takten och hålla det till ett lågt positivt tal. 




7. Räntor: När du lånar ut pengar till någon förväntar du dig säkert något extra i gengäld. Detta överskott kallas ränta. Räntan är ett positivt tal som mäter hur mycket överskott du får. Oftast är det centralbankerna som styr och sätter dessa. Just nu är räntan i Sverige minus 0,35 % och nära noll i stora delar av världen. Dock är det inte bara centralbankerna som styr räntor: inflationen och de långsiktiga utsikterna för ekonomin spelar också roll. De mekanismer som centralbankerna kontrollerar för de korta räntorna kallas penningpolitik.


8. Räntor vs Inflationen vs. tillväxt: Det existerar nästan ett omvänt förhållande mellan räntor och tillväxt och räntor kan också påverka inflationen direkt. Så när du räntorna höjs tenderar inflationen att sjunka tillsammans med tillväxt.


9. Finanspolitik: Regeringen kan styra ekonomin på ett bra sätt genom att justera sina utgifter. När regeringen spenderar mer kan det leda till ökad efterfrågan och det innebär mer prishöjning. Detta innebär både hög tillväxt och hög inflation, vilket även gäller omvänt. Således försöker regeringarna spendera mer under perioder med låg tillväxt och låg inflation och minska utgifterna under perioder med hög tillväxt och hög inflation.


10. Konjunktur: Ekonomier har sina perioder av uppgångar och krascher i cykler om cirka 7 år. I början av cykeln är det en bom som leder upp till toppen. Där infaller en sammandragning som i sin tur leder till en recession (period med negativ tillväxt och/eller ökande arbetslöshet) som slutligen följs upp med en expansion.




Detta är de punkter jag anser vara kunskaper man bör veta och kunna om ekonomi i allmänhet på en rudimentär nivå. Dessa grunder är något jag gärna skulle vilja se att varje skolelev får lära sig under sin skolgång. 
Har jag missat något eller bör något strykas?




6 kommentarer:

  1. För att få folk att förstå det viktiga i sparande och att faktiskt intressera sig för ekonomi så borde man även förklara ränta-på-ränta effekten för skolbarnen kan jag tycka :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Aktienovisen och tack för din kommentar!

      Ja, jag håller med dig. Dock faller väl just "ränta-på-ränta"-effekten under kategorin "sparande"(?). Jag håller absolut med dig att gymnasielever torde bli undervisade i sparande, indexfonder, ränta-på-ränta etc. Jag tror många skulle få en "a-ha"-upplevelse =)

      Tack att du tog dig tid att läsa och kommentera!

      /Sofokles

      Radera
    2. Missar knappt ett inlägg och ofta jag känt att jag vill kommentera men glömt av :)

      Radera
    3. Det var riktigt roligt att höra att du är en "återkommande läsare" =)

      Radera
    4. Låter väl som fjäsk men jag imponeras av människor man klart kan se är intelligenta! Du har ju ett klart ekonomikunnande men imponeras av ditt filosofikunnande och att du alltid kan dra anekdoter till saker och ting med ditt bloggande:)

      Radera