Rapportsäsongen börjar lida mot sitt slut och som vanligt har vissa företag ömsom överraskat positivt, ömsom negativt. Positivt och negativt i förhållande till analytikers förväntningar! Positivt och negativt i förhållande till s.k. "experters" bedömningar! Även om vissa bolag visat på svarta siffror har de ändå belönats med sjunkande kurser pga. att ovan nämnda personer förväntat sig mer och bättre, vilket den stora massan har anammat.
I många fall vill jag påstå att de rubriker tillika artiklar jag läst, såsom "SEB missade målet", mer visar på att vissa "experter" kanske har för höga förväntningar eller väljer att lyfta fram det sämre än bättre i resultatet. Personligen anser jag att en majoritet av storbankerna visade på helt okej rapporter då vi har en minusränta som har varat i cirka 1 år!
Vi har många gånger varit inne på psykologin och dess påverkan. Massan, pöbeln, popularerna, dräggen, har en tendens att ofta följa andra och dessa andra är mer ofta än sällan s.k. "experter" och analytiker. När de säger "hoppa", eller i detta fall "köp/sälj", gör 9 av 10 detta utan att reflektera vidare om det. Och varför skulle de det? En expert har ju sagt att de ska köpa/sälja! Varför då lägga ned tid på att själv sätta sig ned, analysera tillgängligt underlag, skaffa sig en egen uppfattning och ställa sig frågan varför denne har kommit med detta utlåtande?
Jag är ingen psykolog men jag tror att i en majoritet av fallen handlar det om en sorts lättja samt en icke-existerande tilltro till sin egen förmåga att faktiskt sätta sig in i de investeringar man har gjort och sedan skapa sig ett eget svar/uppfattning.Sedan återstår alltid frågan om varför man i första hand investerade i bolaget om man så lättsamt, efter en persons utlåtande, väljer att sälja.
Under denna tid har jag inte kunnat undvika att dra tydliga paralleller till en fin anekdot, som bör läsas som en allegori, jag ofta brukar berätta vid passande tillfällen. Den handlar om Wilhem Voight, en tragisk figur som levde i Tyskland i början av 1900-talet. Under hela sitt vuxna liv hade en majoritet av hans tid spenderats bakom galler pga. brott såsom stölder, snatteri, bedrägeri etc.
När Wilhelm väl fick komma ut från en av sina vistelser på "sitt andra hem" hade han verkligen bestämt sig - aldrig mer fängelse! Från och med nu var det att leva lagligt som gällde. Tack och hej alla försök till snabba pengar och hej skatteverket! Dock, efter att ha gått runt i ett par månaders tid utan att få jobb, kom denna bestämdhet successivt att minska. Slutligen var den obefintlig.
Överallt såg han människor som levde livet; som var lyckliga! Detta gjorde honom avundsjuk. Varför skulle han, som nu svurit på att leva lagligt, behandlas på detta sätt? Hade han inte suttit av sitt straff?
I sin frustration tillika vilsenhet bestämde sig Wilhem att han minst sagt förtjänade att få leva precis som alla andra. Varför skulle inte han kunna få njuta av såväl pengar som "livet"?
En dag gjorde han slag i saken och skaffade sig en preussisk kaptensuniform. Därefter valde han, på måfå, några soldater som stod posto på gatan. Han gav dem order och kommenderade dem till rådhuset i staden Köpenick, där han lät arrestera både borgmästaren och polischefen.
Väl på plats beslagtog han stadskassan på 4000 D-mark. Efter detta bjöd han de soldater han lurat på en skrovmål och signerade kvittona med namnet på den direktör som var chef på hans senaste fängelsevistelse.
När han ändå var igång passade han på att skicka borgmästaren och polischefen till Berlin, där de skulle "förhöras". Efter detta kände han sig tillfreds och, efter att ha bjudit soldaterna på ytterligare förfriskningar samt givit dem pengar till hemfärd därtill mat, smög han ut från rådhuset och bytte om till civila kläder.
10 dagar senare greps Wilhem och därmed kom också begreppet "köpenickiad" att skapas, vilket enligt ne.se definieras som: bedrägeri med användande av av falsk namn eller föregiven befogenhet.
Oavsett sfär finns det alltid experter, ledare, talespersoner, viktigpettrar, analytiker etc. som vill, antingen direkt eller indirekt, styra oss att agera enligt ett visst förfarande. Ibland har de rätt, ibland fel... och ofta är de duktiga på att tala i tungor samt försäkra sig med vissa "men".
Säkerligen har alla i ovan positioner en gedigen utbildning, erfarenhet och kunskaper kring sitt speciella område. Dock, och detta är ett stort sådant, oavsett detta är detta ingen garant att de har rätt (fråga valfri invånare i Sverige vad de anser om våra kära meteorologer på SMHI). Därtill är det bara du som vet om din placeringshorsiont, din placeringsstrategi och dina grundsatser till val av investering. Följaktligen är du lika mycket expert som övriga.
Jag påstår inte att analytiker och experter inte behövs, däremot vill jag gärna få till en diskussion kring deras roll samt hur man bör behandla och bemöta de utlåtanden de gör. För en vanligt Svensson kan ett utlåtande såsom "H&M når ej upp till förväntningarna" tolkas som att det, mer eller mindre, är katastrof, medan det för oss insatta mer leder till en axelryckning, eftersom vi själva har studerat nämnda siffror och vet att företaget "missade" med 1 %.... således inte världens undergång!
Förvisso är mitt val av anekdot på gränsen till absurdum, men likt alltid är mitt syfte att skapa en reflektion. Hur påverkas du, jag och vi av alla experters åsikter? Vi, som tror oss vara "immuna", blir vi ändå påverkade undermedvetet? När allt kommer omkring; är vi inte våra egna experter?
När Wilhelm väl fick komma ut från en av sina vistelser på "sitt andra hem" hade han verkligen bestämt sig - aldrig mer fängelse! Från och med nu var det att leva lagligt som gällde. Tack och hej alla försök till snabba pengar och hej skatteverket! Dock, efter att ha gått runt i ett par månaders tid utan att få jobb, kom denna bestämdhet successivt att minska. Slutligen var den obefintlig.
Överallt såg han människor som levde livet; som var lyckliga! Detta gjorde honom avundsjuk. Varför skulle han, som nu svurit på att leva lagligt, behandlas på detta sätt? Hade han inte suttit av sitt straff?
I sin frustration tillika vilsenhet bestämde sig Wilhem att han minst sagt förtjänade att få leva precis som alla andra. Varför skulle inte han kunna få njuta av såväl pengar som "livet"?
En dag gjorde han slag i saken och skaffade sig en preussisk kaptensuniform. Därefter valde han, på måfå, några soldater som stod posto på gatan. Han gav dem order och kommenderade dem till rådhuset i staden Köpenick, där han lät arrestera både borgmästaren och polischefen.
Väl på plats beslagtog han stadskassan på 4000 D-mark. Efter detta bjöd han de soldater han lurat på en skrovmål och signerade kvittona med namnet på den direktör som var chef på hans senaste fängelsevistelse.
När han ändå var igång passade han på att skicka borgmästaren och polischefen till Berlin, där de skulle "förhöras". Efter detta kände han sig tillfreds och, efter att ha bjudit soldaterna på ytterligare förfriskningar samt givit dem pengar till hemfärd därtill mat, smög han ut från rådhuset och bytte om till civila kläder.
10 dagar senare greps Wilhem och därmed kom också begreppet "köpenickiad" att skapas, vilket enligt ne.se definieras som: bedrägeri med användande av av falsk namn eller föregiven befogenhet.
Oavsett sfär finns det alltid experter, ledare, talespersoner, viktigpettrar, analytiker etc. som vill, antingen direkt eller indirekt, styra oss att agera enligt ett visst förfarande. Ibland har de rätt, ibland fel... och ofta är de duktiga på att tala i tungor samt försäkra sig med vissa "men".
Säkerligen har alla i ovan positioner en gedigen utbildning, erfarenhet och kunskaper kring sitt speciella område. Dock, och detta är ett stort sådant, oavsett detta är detta ingen garant att de har rätt (fråga valfri invånare i Sverige vad de anser om våra kära meteorologer på SMHI). Därtill är det bara du som vet om din placeringshorsiont, din placeringsstrategi och dina grundsatser till val av investering. Följaktligen är du lika mycket expert som övriga.
Jag påstår inte att analytiker och experter inte behövs, däremot vill jag gärna få till en diskussion kring deras roll samt hur man bör behandla och bemöta de utlåtanden de gör. För en vanligt Svensson kan ett utlåtande såsom "H&M når ej upp till förväntningarna" tolkas som att det, mer eller mindre, är katastrof, medan det för oss insatta mer leder till en axelryckning, eftersom vi själva har studerat nämnda siffror och vet att företaget "missade" med 1 %.... således inte världens undergång!
Förvisso är mitt val av anekdot på gränsen till absurdum, men likt alltid är mitt syfte att skapa en reflektion. Hur påverkas du, jag och vi av alla experters åsikter? Vi, som tror oss vara "immuna", blir vi ändå påverkade undermedvetet? När allt kommer omkring; är vi inte våra egna experter?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar