Digitalskatt?

Läsare av Dagens Industri, aka. "di.se", aka. Bråses blaska, har under veckan publicerat en extra läsvärd debattext från Frankrikes finansminster La Maire. Nämnda har, tillsammans med många länder inom EU, arbetat med ett lagförslag som kommer att kräva att alla bolag som verkar inom mjukvaror och elektroniska tjänster, såsom Facebook, Amazon, Twitter et cetera, skall betala en skatt om 3 %. Detta är exklusive bolagsskatten (!). De som kräver detta anser att dessa bolag inte bidrar tillräckligt till det "allmänna" och att det inte är mer än "rätt" att de skall pynta ut lite extra än vad de redan nu gör.

Det dröjde en dag och sedan gav di:s ledarskribent, Tobias Wikström, svar på tal. Hans argument är sakliga och, enligt min uppfattning, träffande, och som han själv skriver är La MAires text mer känslomässigt, än sakligt, argumenterande. Bara det att IMF håller på med ett lagförslag vars syfte är att vara gällande på en global basis räcker gott och väl... Dock skall, såklart och föga förvånande, EU se till att göra något förhastat lagförslag som kan leda till att det även blir ett sorts skattekrig mellan länder såsom USA, europeiska länder och Kina.

Det som är intressant i denna debatt och sakfråga är att detta kommer att vara en stor sak och händelse kommande år. I takt med digitaliseringen och att allt mer förflyttas till den virtuella världen kommer de bolag som existerat och verkat sedan urminnes tider, dvs. de fysiska, att tappa allt mer. De kommer inte att försvinna, men i takt med att deras bolagsvinster stagnerar, eller faller, kommer det omsatta att gälla för bolag som "ligger rätt i tiden/för framtiden". Bolag som går dåligt, eller i alla fall inte ökar sin omsättning och vinst, kommer inte att kunna anställa fler arbetare. Bolag som Twitter, Amazon och Facebook har och behöver arbetskraft, men inte i lika stor grad som de "vanliga" bolagen. Lägg därtill att dessa bolag behöver specialutbildad personal, vilket industrin aldrig, förrän de senaste 10 åren, har behövt. Arbetare som kommer att bli uppsagda kommer att behöva nya jobb, men vem tror att femtioettåriga Åke orkar gå en fyraårig utbildning? Läs gärna min tidigare post om detta problem och att medborgarlön kommer att bli allt mer omdebatterat.

Som om detta inte vore nog måste fler variabler läggas till i denna svåra ekvation. Människan blir såväl fler till antalet som äldre. Fler människor men mindre jobb. Mindre människor som arbetar betyder mindre skatteinkomster. Mindre skatteinkomster betyder mindre pengar att fördela på sektorer såsom vård och omsorg, för att inte nämna andra mycket samhällsnyttiga institutioner och sektorer (Arbetsförmedlingen undantaget). 

Det är såklart en självklarhet att många regeringar nu börjar se sig om efter möjligheter att dryga ut statskassan i syfte att kunna uppfylla sitt åtagande mot/till det offentliga och "allmänna". Dock väcks här en fråga - vad räknas till det "allmänna"? Är det "allmänna" någon nationellt, eller internationellt och globalt? Är det allmänna i Sverige exakt likt det allmänna på Kuba? Taiwan? Nigeria? En tanke hos mig är att denna fråga kommer att bli alltmer belyst i takt med att världens regeringar kommer att få problem att täcka alla utgifter. Det kommer inte att ske på fem eller tio år, men absolut inom femton till tjugo. Under denna tid har människan även att ta hänsyn till ökade klimatproblem och vill vi klara av dem krävs rejäla åtaganden. Glöm ej heller alla flyktingströmmar med mera.

Jag kan förstå att många (återkommande) läsare undrar om jag lider en någon sorts dystopisjuka. Jag kan dock betona att så är ej fallet, ty jag har läst Candide eller optimisten för femtioelfte gången denna vecka och.. förlåt, lördag och lördagskänslan sätter käppar i hjulet för att vara seriös. Kort svar: nej, jag lider ej av någon dystopisjuka, men jag är inte komfortabel med nuvarande situation.

Börsen då? Hur har jag agerat? Jag har ökat i Kinnevik, Nilörnsgruppen och Skanska. Jag hoppas att nuvarande nedgång fortsätter, då jag är nettoköpare i fler, flera år till framöver. Jag kommer att fokusera på investmentbolagen kommande månader om börsen fortsätter ned, då jag vill ha dem som bas och kan jag få dem till billigare värderingar är jag icke den som tackar "nej". Jag är dock mycket noga att se över så att den lägre värderingen inte beror på bolagsspecifika faktorer, men om nedgången i såväl aktiekurs, och därmed värdering, enbart beror på en allmän nedgång så...

Just det; jag har lovat en twitterprofil tillika mycket nära vän att redovisa min backtrade i NetEnt. För de som undrar köpte jag på 31 kr för cirka 2-3 veckor sedan och sålde denna post igår, fredag, på 42 kr. Så, nu var det sagt. 

Framtiden - en dystopi?

Hur detta inlägg kommer att ha med explicita bolag att investera i är upp till envar läsare att själv bedöma. Detta, relativt långa, inlägg kommer främst att fokusera på tankar och reflektioner som jag har fått efter att under en längre tid ha läst diverse litteratur, lyssnat på poddar samt diskuterat med historiker och forskare om hur en eventuell framtid kan komma att se ut. Likt alltid: finner du inlägget "för långt" men ändå "vill" läsa, dela då upp det på två dagar.

Den framtid som kommer att komma vet vi föga om, men vi vi tror oss veta på ett ungefär hur den kommer att se ut och vad den kommer att innehålla. Den värld som alltmer börjar att målas upp är en där maskiner och robotar i en allt snabbare takt tillkommer och ersätter människor som arbetare. Detta kommer dels att leda till en bättre, effektivare och snabbare produktion, dels till att många människor kommer att hamna utanför arbetsmarknaden. För vissa är vidareutbildning eller omskolning ett alternativ, men för en majoritet kommer en sådan inte att vara tillräcklig, då arbetstillfällen/möjligheter inte finns i ett överflöd. Detta kommer att leda till att världen får en stor massa av människor som står utan förvärvsinkomst - hur skall dessa överleva och hur skall detta finansieras?

Skatter är idag grunden för de sociala och ekonomiska trygghetsnät som de flesta av västvärldens länder erbjuder. Utan skatter kan dessa inte existera. Regeringar och styren som vi känner dem idag får in skatter på envar arbetares förvärvade inkomst, men också via konsumtion (moms). För den uppmärksamma och snabbtänkta slås snabbt 1+1 ihop, men jag skriver det ändå; utan arbete får en människa ingen lön, vilket betyder att staten inte får sin inkomst i form av skatt. En människa utan inkomst konsumerar lite och när inga pengar finns kvar - inget. Detta leder till ännu en borttappad inkomst för staten. Hur skall detta lösas?

Många svarar medborgarlön, vilket undertecknad tror kommer att bli en realitet. Detta kommer dock att leda till andra utmaningar, då det ömsom kommer att finnas vissa arbeten/arbetsformer som fortfarande görs bäst av människor, ömsom finns människor som vill arbeta. Låt oss börja med de förstnämnda - skall även de få en medborgarlön plus den som de får av sitt arbete? Detta kommer att leda till stora upproriska röster och bli en mycket omstridd fråga. Gällande de sistnämnda - hur skall dessas lusta tillfredsställas om det inte finns några riktiga/viktiga arbeten att utföra? Kan detta leda till revolter, uppror och rena revolutioner? När staten inte kan erbjuda och laga för att varje individ kan finna jobb och skapa sig en framtid som den vill/skall ha möjlighet till, i en sann liberalpolitisk anda, kommer människor att tappa förtroende för den. Ideologier kommer att erodera och omstöpas och nya kommer att tillkomma, men frågan är om dessa ens kommer att vara en i likhet med dagens.

"[...]För att kunna höja denna kan människorna välja att studera i Kunskapsskolan[...]"

En möjlig lösning, som Alfred Ruth lyfter fram i sitt alster Fermis Filter, är att alla kommer att ha en medborgarlön, som enbart räcker till det allra viktigaste. Således blir det mer en peng som räcker till överlevnad mer än ett fungerande och önskvärt leverne. För att kunna höja denna kan människorna välja att studera i Kunskapsskolan. Här kan man utbilda sig, forska, nå examina och för varje examina ökar också medborgarlönen (dvs. en sorts löneökning). Det positiva med detta är att det kommer att leda till en ökad kunskap, vetenskap och tekniska utvecklingar. Emellertid finns det ju även en gräns för examina och en fråga är vad som händer efter detta? Kommer de som uppnår de allra högsta graderna att vara nöjda? Kommer de att vilja ha mer? De som är altruistiska kommer absolut att göra detta, men om incitamentet med ökad inkomst försvinner, kommer det nog vara många som inte utnyttjar all den kunskap som de har skaffat sig. 

Staten/de som styr vill att folk skall studera i Kunskapsskolan, då detta blir ett sätt att hålla dem igång samt under uppsikt (närvaro erfordras). Det sista staten/de styrande vill är att människor går omkring utan ett mål eller syfte, då detta kan leda till att uppror, förstörelse et cetera kommer att förekomma. Risken för en total nihilism ökar således.

Som ovan nämnts kommer robotar, maskiner och framför allt AI - Artificiell Intelligens - att vara framtiden. Beträffande AI kommer denna att bli allt smartare och förr eller senare kommer tidpunkten då denna är smartare än människor att inträffa. De insatta som jag har diskuterat med, men som också framkommer i diverse litteratur, såsom Livet 3.0, Fermis Filter, Homo Deus och 21 tankar om det 21 århundradet, är att människan är för inkompetent för att skapa den AI som är smartare än oss, men vi kan däremot skapa en AI som kan skapa en AI som är smartare. I en utopisk värld, där alla verkar enligt en altruistiskt agenda, skulle detta enbart vara av godo, men tyvärr fungerar inte världen som så, speciellt inte när även jordens resurser kommer att minska och de som finns kvar kommer vara än mer eftertraktade (nästa krig kommer ej handla om olja, utan om vatten samt land/plats att bo på).

"[...]Ett möjligt sätt att besegra en supersmart AI kan vara att bryta strömmen[...]"

En AI som är supersmart kan användas till mycket gott, men också till dess antonym. I en värld där resurserna sinar och där det finns rivalitet mellan olika supermakter, såsom USA, Kina och Ryssland, kommer det att vara en tävling om att vara först att utveckla denna. Vinnaren tar hem spelet, medan tvåan och trean inte får något tröstpris, för så fort denna AI finns på marknaden kommer den kunna klona samt skapa förbättrade versioner av sig själv in i ett absurdum. Människan kommer aldrig att kunna stoppa den, då den finns överallt och ingenstans. Den kan gömma sig på Jespers lilla laptop i Åmål eller hos Chian Xi Jun i Japan. Den kan lura människan att den har besegrats genom att gömma sig och hålla sig undan och då allt sker och är via Internet, kommer den alltid att ha tillgång till människans information. 

Ett möjligt sätt att besegra en supersmart AI kan vara att bryta strömmen - i hela världen. Men inte ens detta räcker, utan strömmen måste vara bruten under en lång tid, då det finns backup-system samt att vi inte vet hur långt AI:n har förbättrat sig. Kanske har den skapat en version av sig själv som kan vara i ett offline-läge i åratal? Låt ändå säga att 3-4 månader räcker, vilket då betyder att människan måste leva i ett strömlöst samhälle i samma tid. Fyra månader utan elektricitet. You do the math...

Människan kan idag mycket om sin fysik och nästa pinne på kunskapsstegen är att överkomma svaret och lösningarna på att bota döden och allt som har med psykiska hinder/problem att göra. Jag har tidigare skrivit om detta här, men också här, men kommer i detta stycke att mer luta mig på Hararis alster Homo Deus. Denne hävdar att människan kommer att lösa problemet med döden. Inte som så att vi kan skapa människor som föds odödliga, men genom piller kommer livet att kunna förlängas. Dock kommer dessa att vara dyra, vilket gör att enbart de allra rikaste kommer att ha råd med dem. Rika människor har ofta bra ekonomiskt kunskap och är väl medvetna om hur viktigt det är med investeringar och hur ränta-på-ränta fungerar. Tänk dig att Buffett skulle ta detta piller vart tionde år och, mer eller mindre, leva i en oändlighet. Ponera nu att detsamma skulle gälla en grym, hemsk och galen diktator... eller en maktambitiös underställd som inte vill annat än att ta makten.

Buffetts kropp kommer inte att hålla, skulle nog vissa hävda, men även här kommer forskning att leda till att människans organ och lemmar kommer att kunna förbättras, såväl via operationer/ingrepp som via diverse mediciner och piller.

I en värld där de rika har möjlighet att leva "för alltid" kommer de som inte är rika att bli och bilda en lägre stående klass - en slavklass. Denna är helt underställda de rikas nycker och godtycklighet. Klassklyftorna kommer att öka och i slutet av denna utveckling finns det de som arbetar och de som "lever". De rika kommer att ha makt, inflytande medan inget av detta gäller för den lägre klassen. De rika kommer att ha tillgång till all teknologi, medan det motsatta gäller för "slavklassen". Då robotar finns att utföra de mesta jobben kommer den lägre klassen - "slavarna" - inte fylla någon större funktion mer än att de behövs för diverse smutsgöra. Lägg i denna möjliga framtid till att jordens resurser sinar, klimatet förändras et cetera, vilket leder till vattenbrist och extremväder med b.la. folkvandringar som följd. Möjligt är att vi med teknikens utveckling kan förhindra detta, men om så ej är fallet?

FAANG eller Tencent & iQiyi

Säkerligen är det många investerare som har tankar om ifall det är "värt" att investera i de stora techbolagen nu, då de är, relativt sett, högt värderade samt till det faktum att de har haft en snabb och kraftig uppgångsfas de senaste åren i allmänhet, men det innestående år i synnerhet. Vad som ytterligare ger bränsle till investeringskvalen torde vara Kina och dess framåtväxande roll som en global och allt mer "öppen" (host host...) spelare/nation. Hur står sig t.ex. Facebook mot Tencent, som har så mycket mer än Facebook, såsom ett interagerat betalsystem.

Tillägg: För mer information om Tencent har jag tidigare skrivit om det här. Dessutom vill jag varmt rekommendera Market Makers och deras avsnitt om nämnda bolag samt Den Digitala Draken och deras ytterst intressanta avsnitt.

Vad som är intressant till denna diskussion är den hypotes som Eric Schmidt, styrelseledamot i Alphabet (Google), lade fram för cirka 3 veckor sedan. Den erfarna och mycket kompetenta före detta VD:n resonerar kring att Internet kommer att delas upp i två inom ett decennium; ett för väst, där USA kommer fortsätta att ha sin dominerande roll; ett i öst, där framför allt Kina kommer att behålla sin. Tecken på detta skulle kunna anses ses i att Google idag, iom. deras "Project Dragonfly", som är en censurerad version av den kända och välanvända sökmotorn.

Eric Schmidt, styrelseledamot i Alphabet (Google) och före detta VD

En ytterligare faktor som stärker att detta är en potentiell händelse att inträffa, är att det idag förekommer anklagelser om att Kina har spionerat via små, mikroskopiska chip, på bland annat USA och detta är nog bara toppen på isberget. Säkerligen har alla supermakter flera olika spionverksamheter igång mot varandra twety-four-seven, vilka många förs med hjälp av Internet. Således är Internet såväl deras bästa allierade som värsta fiende. Det är ömsom ett medel att angripa och skydda sig med, ömsom ett att skydda sig mot.

Hur påverkar detta investeringar? Det är, för mig som en lekman, omöjligt att säga, men jag vill hävda att investerare och småsparare inte skall tänka i banor som att Facebooks stora konkurrent är Tencent, eller att Netflix' är iQiyi. Istället tror jag, givet att Internet ej delas i två, att dessa kommer att verka likt öst och väst under det Kalla kriget - Terrorbalans.

Vad tror du om detta resonemang? Bör de ses som konkurrenter, eller kommer de att (sam)verka i en sorts terrorbalans? Eller kommer det bli en uppdelning av Internet?

Diversifiering

“Diversification is a protection against ignorance," enligt Buffett. "[It] makes very little sense for those who know what they’re doing.”

Detta är visdomsord för många, många investerare. Jag är helt enig med Buffett om detta givet att vissa förutsättningar gäller, såsom att investeraren har tid, energi samt övriga faktorer som erfordras att kunna fokusera på några få, enskilda bolag. De som har detta och enbart har ett fåtal bolag i sin portfölj brukar ofta också vara duktiga, pålästa, kunniga och erfarna. I dessa fall är det absolut tal om en "ignorans" om de inte utnyttjar sin kunskap och tid för att öka avkastningen ytterligare.

Emellertid vill jag lägga fram ett annat perspektiv med detta citat. För de som inte uppfyller många av ovan kriterier, såsom tid, kunskap, erfarenhet et cetera, är det ren och skär ignorans att inte diversifiera. Med diversifiering menar jag inte + 30 bolag, men att enbart ha 3-5 bolag, som investeraren egentligen inte är tillräckligt insatt i, torde leda till stress, ångest och kval i tider då det är hög volatilitet. Därtill ökar också sannolikheten att investeraren inte agerar rationellt på bolagsspecifika nyheter med mera. 

Jag vet vad jag gör och det är att diversifiera. Buffett säger, som ovan har redovisats; "[It] makes very little sense for those who know what they’re doing.” Jag, som anser mig veta vad jag gör och vilka kunskaper jag besitter: de är inte tillräckliga för att kunna applicera en sådan fundamental analys som många andra i bloggosfären, såsom Finansnovis, Ägamintid, Gustav, Aktieingenjören, Vägen till Frihet, för att bara nämna några. Detta vet jag. Jag vet också att jag mår bäst i såväl sinne som kropp om jag sprider mina innehav. Hellre små och sakta steg som håller sig något före index, än möjlighet till stora och rejäla kliv, vila då också kan gå baklänges.

Att analysera citat och uttalanden är något som envar kan hålla på med i evigheter, för till syvende och sist handlar det om tolkningar. Hur länge har teologer inte argumenterat för att Gud menade si och så, medan andra hävdar så och si? Detsamma gäller såklart citat från Lynch, Buffett, Soros och alla andra av de mest kända och framgångsrika investerarna. Således är det motsägelsefullt att jag ens postar detta inlägg...

Vet vad du gör och varför du gör det. Det är så som du kan bli framgångsrik på börsen. Buffett gjorde det, men hans strategi och filosofi skiljer sig från din. Att då blint följa honom och även citat likt dessa är att ignorera sig själv. Ignorera istället allt "det andra", såsom onödigt brus, känslor som säger en sak ena dagen, en annan dagen därefter, störande objekt et cetera. Ignorera det som är skadligt och omfamna det som är gott. Jag vet att jag diversifierar och varför jag gör det. Det gör att jag mår och presterar bra.

Och nej, detta inlägg har inget att göra med denna veckas volatilitet, för jag anser att det knappt har skakat. Vi är där vi var i april. April! Det är för cirka 6 månader sedan. Kom tillbaka och prata volatilitet och svängningar om -10-15 % till. Se i det större perspektivet. Jag har ej köpt eller sålt något denna vecka, då det inte har varit värt att ta från krigskassan. 

Fast Forward?

Många är det bloggare, twitterprofiler och investerare som önskar kunna gå i tidig "pension" och leva som ekonomiskt fria med hjälp av passiva inkomster från sina investeringar. Ofta förekommer inlägg och tweets om "Täcker 3 månader med hjälp av utdelningar", "Bara 7 månader kvar att täcka", "Utdelningarna täcker nu 32 % av mina omkostnader" eller dylikt.

Att leva i nuet tror jag en stor majoritet av oss gör, men jag tror även att det finns de som inte gör annat än att längta till den dagen med ett stort "D". Jag vill betona att jag har full respekt för dem som har denna önskan, men... är det värt det? Förstå mig rätt, för även jag har mål att kunna få uppleva tryggheten med att veta, att om jag vill, så kan jag välja att leva helt "fritt" med hjälp av passiva inkomster, men jag låter inte denna dröm tillika önskan ta överhanden av nuet och mitt liv idag.

Att spara och investera med ett mål är inget annat än sunt, men att inte göra annat än att tänka, drömma och visualisera den Stora Dagen anser jag vara skadligt. Att inte finna en lycka, en tillfredsställelse samt närvaro i sitt liv här och nu, torde öka risken för att att dels skapa sig en sorts depression (då allt idag/nu upplevs som dåligt och icke önskvärt), dels göra sämre ifrån sig gällande allt från såväl arbets- som familjeuppgifter och andra åtaganden.

En fråga jag kom på mig själv att reflektera över i veckan var: Skulle du välja att spola fram tiden tills den dag då du blir ekonomiskt fri, och med det missa alla åren som är där emellan? Svaret är intressant, för är det ett "ja" - torde det inte då betyda att du inte trivs och mår bra i din nuvarande situation? Självklart finns undantagsfall och alla dagar är verkligen inte guld och gröna skogar, vilket jag tror gäller alla, men se lite större/till en större helhet.

Om man svarar "nej" betyder ju inte detta att man inte vill "pensionera" sig tidigt, men det berättar ju ändå att personen i fråga ändå är relativt nöjd med sitt liv idag och kan, allt annat lika, tänka sig att fortsätta på inslagna väg en lång tid framöver(?).

Vad tänker och säger du?

Kraft Heinz - kom nu ketchup så går vi(?)

Sedan flera år tillbaka, ja, ända sedan 2009, då börsen började att återhämta sig efter den stora kraschen, har techbolag och snarlika sådana bidragit till att ge en extra stor avkastning relativt med de mer "stabila" och "tröga", såsom telekom-, läkemedels-, konsumtion- samt energibolag. Förvisso har dessa inte stått stilla, men jämfört med småbolag och bolag som ligger "rätt i tiden", har de inte utvecklats lika väl. Detta är inget annat än symptomatiskt med högkonjunkturer och en övergripande bullmentalitet. Under en sådan söker sig investerare alltid till bolag som tros ge högsta och bästa avkastning och ju längre bulltrenden fortgår, desto mer tycks investerare tillåta sig risker. När tjuren inte lyckas stånga sig fri från björnen, gäller såklart det motsatta.

Jag har sedan början av detta räkenskapsår, 2018, följt diverse konsumtionsbolag, såsom Kraft Heinz (KCH), Procter & Gamble (PG) samt Unilever (UN), vilka producerar diverse mat- och dryckesprodukter. 

Då jag främst letar efter bolag som klarar av att stå emot mer än andra i tider, då såväl konjunktur som börshumör sviktar, har dessa varit lockande. Lockande, men inte tillräckligt för att ett köp har genomförts. Dels skräms jag av deras skuld. Därtill har också dollarn avskräckt. Inte för att jag inte har investerat i amerikanska aktier detta år, men då jag ej vill vikta för mycket mot dollarn just nu, då jag bedömer att en viss nedgång kan komma, har jag valt att prioritera nuvarande innehav samt andra, som jag har bedömt vara mer attraktiva.

Vad som även har gjort att något köp ej har gjorts är min tro att dessa bolag fortfarande ligger långt efter vad gäller att hålla sig á jour/med jämna steg med den alltmer växande medvetenhet hos dagens konsumenter som finns kring mat, dryck och dess innehåll. Socker, tillsatser och andra substitut är lika mycket historia som Aqua, A-teens och Hanson och jag tror vi alla vet vad som händer när de ändå försöker sig på att "göra comback", eller hålla sig i rampljuset.

"[...]I valet mellan Heinz' och ICA:s ketchup tror jag inte att många fler idag än förr är beredda att betala ett par kronor extra[...]"

Samtliga av ovan tre bolag har påbörjat en omvandling till att slå om till mer grönt och hälsosamt, men det finns nu andra och mindre och mer nischade spelare på planen. Konsumenter har kommit att ta åt sig av den religion som nu tycks gälla; ekologiskt, närodlat, närslaktat, inga tillsatser, fairtrade et cetera (för att inte nämna att tillväxten just nu finns i Asien, där västerländska produkter, som ofta innehåller mycket tillsatser inte är uppskattat). Alla dessa krav, tillsammans med att butiker, såsom ICA, Coop och Willys/Axfood, har börjat att producera egna produkter som är snarlika, ändock ej av/med samma kvalitet, har gjort att PG, KHC samt UN har tappat marknadsandelar. I valet mellan Heinz' och ICA:s ketchup tror jag inte att många fler idag än förr är beredda att betala ett par kronor extra (dock tror jag att detta ej gäller på andra, mer dyrare/"luxuösa" varor).

Just ovan framkommer tydligt i VD Bernardo Hees' ord i 2017 års Q4: "There's no question that our financial performance in 2017 did not reflect our progress or potential. We made significant improvements in many of our businesses, and were able to accelerate some important business investments at the end of the year. This, together with benefits from the U.S. Tax Cuts and Jobs Act and additional investments in our capabilities, should help further advantage our brands and grow our business in 2018 and beyond."

Emellertid är det ändå något som lockar i dessa bolag i allmänhet, men Kraft Heinz i synnerhet. Förvisso är KHC ett "nytt" bolag, då Kraft och Heinz slogs samman under 2015 (en produkt av Berkshire och 3G Capital), så en lång och pålitlig historik finns ej att tillgå. Istället nödgas intresserade investerare att studera de båda bolagens historik för att kunna göra antaganden inför vad framtiden kan ha i sitt sköte.

"[...]de så att säga "förvärvar sig" ur nuvarande prövningar tillika utmaningar[...]"

Heinz har varit en stabil och pålitlig utdelare. Från sin start till anno 2003 var det en "dividend aristocrat". Dock hände något detta år  - branschens utmaningar kom bolaget, men även dess konkurrenter, till kännedom samt kom de att göra flera förvärv, såsom Del Monte. Bolaget skriver i sin årsrapport: "Fiscal 2003 was a generally positive and productive year for Heinz, during which we improved our global portfolio of brands and better positioned our company against our goals of sustainable growth and shareholder value. We had many significant achievements during the year, as well as a few disappointments that we are working to correct [...] Finally, as first announced in June 2002, we adjusted our dividend in April 2003 to an annual indicated rate of $1.08 per share to reflect our new size following the spinoff and to provide greater financial flexibility. Heinz’s dividend still offers an attractive yield above 3%—better than the industry average and in the top 20% of the S&P 500."

Det är just detta förfarande som UN, KHC samt PG måste applicera för att överleva. De har försökt sig på, och i de flesta fall lyckats, med att pressa sina marginaler men resultatet har ej återspeglat ansträngningen/åtgärden. Istället har de alltmer kommit att nödgas till förvärv, de så att säga "förvärvar sig" ur nuvarande prövningar tillika utmaningar. Så sent som förra veckan förvärvade KHC Ethical Bean. Kraft Heinz försökte sig till och med på att försöka köpa upp Unilever under 2017. Dock blev det, vilket är uppenbart, inget av med den saken.

Förstå mig rätt, men att bolag sänker sin utdelning i syfte att föra verksamheten framåt och utnyttja pengarna inom denna, istället för att dela ut, eller ännu värre; ta lån för detta, ser jag enbart som sunt och stabilt - det inger förtroende. Att vissa bolag sänker utdelningen i syfte att ta ned nuvarande skuldsättning, eller för att investera i verksamheten brukar mer ofta än sällan leda till bättre totalavkastning för investerarna. Dock vill jag ha någon utdelning, då min strategi är att ha ett passivt kassaflöde för att göra vad som faller mig in, såsom att resa, hjälpa nära & kära ekonomiskt, skämma bort min familj et cetera.

Källa: Motley Fool

Beträffande Kraft Food Group, som bolaget hette innan det slogs samman med Heinz, har de en relativt kort historik, då de i sin tur var resultatet av en avknoppning från Mondelez International. Sistnämnda bolag hade en mycket fin historik med stigande vinster och utdelningar till ca anno 2000, då diverse problem kom att leda till att utdelningen stagnerade. Kraft Food Group kom under sina år som egen att ha samt höja sina utdelningar. För ett något mer övergripande perspektiv om detta rekommenderas denna artikel.

Hos samtliga av ovan nämnda bolag är konsensus hos de analytiker som följer dem att deras VPA kommer att stiga, om än i långsamt takt. Detsamma gäller EBITA och försäljning. När jag granskar historiken framkommer en liknande bild likt den som spås för framtiden; mer ofta än sällan har ovan nyckeltal utvecklats positivt.

Nyckeltal 2018	KHC	UN	PG
Sales	26 252	51 239	66 832
EBIDTA	7 562	10 767	17 284
P/E	15, 8	19,3	21,3
EPS	3, 53 $	2, 42 $	3, 67 $
DIV.Share	2, 54 $	1, 54 $	2,79 $
Yield	4, 57 %	3, 29 %	3, 57 %

Nyckeltal 2019	KHC	UN	PG
Sales	26 530	51 541	66 887
EBIDTA	7 806	11 327	17 498
P/E	14,4	20,3	18,8
EPS	3,87 $	2, 30 $	4,37 $
DIV.Share	2, 63 $	1, 66 $	2,92
Yield	4,74 %	3,55 %	3, 56 %

Nyckeltal 2020	KHC	UN	PG
Sales	26 850	53 586	68 960
EBIDTA	7 954	12 263	18 336
P/E	13,9	17, 2	17,5
EPS	4,00 $	2, 72 $	4,68 $
DIV.Share	2, 73 $	1, 82 $	3,09
Yield	4,92 %	3,90 %	3, 76 %

Källa: 4-traders.

Som framkommer i ovan tabell spås dessa bolag att utvecklas och förbättras, vilket bör anses som tacksamt för investerare som söker stabila och pålitliga kassa/pengamaskiner. Viktigt att betona är att detta är estimat.

Beträffande KHC har de såväl Berkshire som 3G Capital som stora ägare. Dessa har historiskt visat att de är långsiktiga men trots detta har 3G Capital valt att hyvla i sitt innehav. Detta till trots har de fortfarande en ägarandel om 22 procent! Vad som var värt att uppmärksamma vid denna nyhet var Jorge Paulo Lemanns uttalande: ""We bought brands that we thought could last forever," he said at the Milken Institute Global Conference earlier this year, according to Forbes. "You could just focus on being very efficient. ... All of a sudden we are being disrupted."

Ännu en gång framkommer hur marknaden håller på att stöpas om, vilket syns i KHC:s kurs.

KHC:s utmaningar till trots lockar de ändå. Nuvarande kurs ger ett P/E på 15,8, vilket är ca 4 punkter under deras största peers. Detta är också en värdering som ligger långt under vad Heinz och Kraft Food Group tidigare har handlats kring. Med "stabila ägare", en, att döma av senaste tidens skriverier, sjukdomsinsikt hos ledningen, fokus på marginalpress samt utvecklande av befintliga varor samt förvärv kan detta vara de ingredienser som kommer få nuvarande värdering att om ett år, eller två, att ha framstått som REA.

Vad är dina tankar kring dessa bolag i allmänhet, men Kraft Heinz i synnerhet? Bör man som investerare ha en viktning mot detta segment och är Kraft Heinz då ett bra val? Klarar de av alla utmaningar, eller kommer de och övriga bolag att "disruptas"? Kan man se KHC som en sorts obligation?