fredag 9 september 2016

Pinocchioeffekten


Pinocchioe ekt subst. ~en ~er E ekt inom mänskligt beteende namn- given e er Carlo Collodis marionettdocka Pinocchio. E ekten får dig att reagera på ett förutsägbart sätt i olika situationer, som en marionett styrd av osynliga trådar. En mänsklig svaghet. Förståelse för e ekten ger möj- lighet att förutse människors beteenden och dra fördelar av det. (Se även marionett, spratteldocka, beteende.) Pinocchioeffekten 130 sanningar som fungerar.

Det bor en Pinocchio i oss alla, en marionett som reagerar på ett förutsägbart sätt, även om vi tror att vi är rationella och fritt tänkande varelser. Hundratals experiment inom olika områden visar att alla människor är lätta att manipulera, bara man drar i de rätta trådarna. 

De experiment som beskrivs i Pinocchioeffekten: 130 sanningar om hur du fungerar handlar om allt från kärlek, lömska lögner och avslöjande kroppsspråk till de senaste upptäckterna inom marknadsföring och ekonomi. En tankeväckande samling sanningar om oss själva och våra medmänniskor att både skratta åt och ibland förfäras över. 


Författarna, Henrik Diamant och Mikael Zethelius, har vaskat fram en otrolig mängd fakta om mänskligt beteende ur undersökningar inom psykologi, religion, filosofi, antropologi, ekonomi och medicin. Våra vanligaste vanföreställningar, självbilder och uppfattningar blir avslöjade på ett både obarmhärtigt och roande sätt. Undersökningarna är gjorda av världens främsta marknadsundersökare, nobelpristagare, psykologer, militärer, upptäcktsresande och vanliga människor. 



Vad som framkommer i boken, som finns att läsa som pdf här, är hur lättduperade människan är. Detta gäller såväl i positiva som negativa ordalag. Det finns ett speciellt kapitel som döpts till "Ekonomieffekten". Inledningen till detta avsnitt lyder:



"Vid en travbana intervjuades människor som skulle spela på hästar, dels de som stod i kö och var på väg att satsa på en häst, dels de som redan bestämt sig och hade satsat sina pengar. Frågan var: ”Tror du att din häst kommer att vin- na?” Det visade sig att de som redan satsat på en häst var mer optimistiska än de som ännu inte hade hunnit satsa något. "

Du blir mer positiv när du har tagit första steget. Är du på väg att satsa på en häst som du bestämt dig för har du fortfarande chansen att ändra dig, men när du har satsat på hästen finns inte möjligheten att byta. Därför ”måste” du tro på valet lite mer. Låt oss säga att du för sent får reda på att en annan häst är i toppform denna dag. Då blir det viktigt för dig att inte känna olust för det val du gjort, så du letar efter fakta som kan bevisa för dig själv att du gjort rätt. Finns inga fakta letar du efter åsikter, omständigheter eller känslor som kan bevisa för dig att du ändå gjort rätt. Du kanske säger: ”Ja, den hästen må vara i fin form, men mycket kan hända, och jag tror banan passar min häst idag.”


"[...]människans brist på hjärnansträngning i detta alster[...]" 

Detta, tillsammans med mycket annat i boken, går med fördel att applicera på hur vi människor tänker på/med våra investeringar. När vi väl har gjort vårt val skall det mer till än då vi ej gjort detta innan vi kommer på andra tankar (som då ifrågasätter alternativ/beslut nummer 1).

Som jag skrev ovan framkommer människans brist på hjärnansträngning i detta alster. Det är fascinerande att få ta del av de lättsamma och lättillgängliga exempel som läggs fram. Det som dock blir störande är dess språk, disposition samt dess "enkelhet", med betydelsen att det känns som att författarna talar till en nyfödd. Emellertid är boken mer riktad till människor på språng eller de som har ett, ändock ett litet, intresse av detta. Låt oss kalla det för vardagspsykologi för lattemamman, som trots barn att ta hand hinner med såväl att ta hand om barnet som att städa, blogga, luncha, gå på yoga, skriva en bok, handla utan att glömma mjölken et cetera. Beträffande de som söker mer kunskap och djupdykning gör bäst i att hoppa över denna.


"[...]vi blir till människor först när vi blir medvetens om oss själva och våra tillkortakommanden - och detta blir vi först då vi speglar oss i andra människor[...]"

Det som slår mig när jag läser denna och reflekterar på alla andra böcker inom samma genre som jag läst är hur komiskt och paradoxalt(?) det är att vi, människan, ty detta djur som, med ett visst fusk, intar topplaceringen i näringskedjan, fortsätter att göra lika dumma och korkade val som våra förfäder. Detta trots att vi, mer eller mindre, har facit i hand... Själv investerade jag i så kallade "potentiell tenbagger" i början av mitt liv som investerare. Det började bra med Shamaran. Sedan gick det mindre bra med ett oljebolag, som gick i konkurs, och hela vinsten från Shamaran försvann i ett nafs. Otur, tänkte jag. Jag tänkte inte att det hela berodde på dålig research eller att felet låg hos mig. Nej, så kunde ju ej vara fallet; ty många bloggare/forumskribenter skrev ju att det var lika klart som spat att kursen skulle mångdubblas tio gånger om. Naiv och ovillig att analysera mig själv, mitt psyke samt mina tidigare aktioner fortsatte jag tills jag en dag satt i Anoto... Då, och först då, efter att ha förlorat en väsentlig summa, lärde jag mig att inte vara marionetten utan den som leder - den som leder mig själv. Sedan dess har utvecklingen i portföljen gått över förväntan.

För vissa implicit, för andra explicit, framkommer att människan är ett flockdjur. I mångt och mycket är jag benägen att hålla med om detta men i veckan hade jag ett intressant lunchsamtal med en kollega. Det som diskuterades var svenska fotbollslandslaget... och Hegel. Den sistnämnda sade att "vi blir till människor först när vi blir medvetna om oss själva och våra tillkortakommanden - och detta blir vi först då vi speglar oss i andra människor." Blir vi en spegelbild av dem vi speglar oss i? Är människan dömd att för alltid spegla sig i sina fränder och då, mer ofta än sällan, återupprepa dessas tillkortakommanden inom vissa sfärer? Är vi inte smartare än att vi förvisso ser andras misstag men inte tar lärdom av dem? 

Citatet är mångtydigt oavsett vilket perspektiv man väljer att angripa det från. I detta inlägg vill jag framhäva att det speglar att vi dels är vår egen marionett, såväl medvetet som omedvetet, dels att vi är någon annans dito. Denna "annan" kan vara en person, en institution, en tro et cetera. Således framkommer att vi aldrig är annat än marionetter och de gånger vi tror oss vara ledaren brukar det ofta ej dröja länge förrän den välkända käftsmällen infinner sig. 

Låt ta för givet att vi alla, på ett undermedvetet plan, på något sätt är marionetter - i alla situationer. Emellertid kan vi också vara mer medvetna om det i vissa situationer/sfärer. Således; Är du en marionett? Har du varit en marionett tidigare i ditt (investerar)liv? Eller ser du på dig själv som en marionett som du kontrollerar? Det sistnämnda är en intressant tanke, vilket erfordrar att personen i fråga klarar av att ha ett distanserat förhållande till sig själv och ser på sig själv och allt ur ett tredje-persons-perspektiv.



3 kommentarer:

  1. Ett intressant inlägg - som vanligt. Själv insåg jag för några år sedan att jag styrs alltför mycket av vad andra tycker och tänker samt vad jag läser i diverse artiklar. Efter denna insikt samt efter att ha rannsakat mig själv har jag gått över på en ganska så regelstyrd investeringsprocess (jag tror mig ha länkat till relevant inlägg på min lilla blogg tidigare, så ska inte tråka ut dig med att göra det igen).

    Detta funkar bra för mig. Hittills. Jag ska dock medge att det kliar i fingrarna att göra undantag ibland, men hittills har jag varit "stark". Det i sig är en bra känsla.

    Jag läser med intresse om andras aktieanalyser och köp/sälj. Bliv vid din läst heter det ju och jag inser att det finns många olika vägar till Rom (för att återkoppla till något som ligger dig varmt om hjärtat).

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Egon och tack för din kommentar.

      Tack för dina dian ord - det värmer! Som tidigare kommunicerats läser jag din blogg så vet på ett ungefär hur du för din investeringsstrategi. Vetskapen om att "efterkänslan" är starkare än "nu-vill-(ha)-känslan" är starkare är en styrka att använda i "kritiska" ögonblick. Låter sunt/bra att du är medveten om detta.

      Hahaha, visst finns det många vägar till Rom men - och märk detta "men väl" - ALLA bär till Rom. ALLA är konstruerade att nå till detta mål. Main fråga blir då; Vill du gå dit, eller går du dit för att ingen annan väg finns för dina fötter? Svaret alla ger blir extremt flyktigt då tid, humör, känsla etc. spelar stor roll!

      Tack för ditt besök och tack för omnämnandet på din blogg.

      /Sofokles

      Radera
  2. Du fick mig att tänka till lite: https://egoninvestor.blogspot.com/2016/09/nedgangen-kommer-hurra-hurra.html

    SvaraRadera