Creades - behålla?

Jag kom att ta in Creades, herr Hagströmers klenod, i slutet av 2017 och har sedan dess ökat vid två tillfällen. Den observanta ser att det finns ett ”sälj” i nedan bild och detta då det kom sig som så att jag av misstag handlade på fel konto.

Jag valde att investera i Creades av flera anledningar.

Avanza – en bank som år för år växer och tar marknadsandelar (framröstad som Årets bank två år i rad). Den gör detta genom att ständigt förnya sig och svara mot kundernas önskemål (även om jag ibland kan känna att vissa ”mojänger” kunde ha sparats till förmån till andra). De lockar nya investerare och de som var tidiga kunder är idag mer rika än dess antonym, vilket gynnar banken via b.la. att många tar (hus)lån, courtageinkomster, förvaltningstjänster et cetera.

Jag tror att inom 3–5 år kommer det första steget mot en expansion till övriga Norden att ske. Detta trots att de inte ens har tagit 5 % av bankssektorn i Sverige. Utöver detta finns alltid den potentiella ”risken”, eller ”möjligheten” beroende på perspektiv, till uppköp på delar av eller hela verksamheten. Dock är detta inget som jag tar med i beräkningarna. Nedan är taget från Börsdata och visar R12, 3 år.

Läs vidare på Trade Venue, där hela inlägget står att läsa.

Trevlig dag!

/Cristofer

USA-valet. Och förloraren är...

 Har marknaden prisat in en seger för Trump? En för Biden? Nuvarande prognoser visar att Biden har ett övertag, men hur ofta har vi inte sett det och sedan stå med hakan i golvet när det verkliga, och det som över huvud taget betyder något, resultatet presenteras? Brexit samt Trump vs. Clinton är bara två av relativt många bataljer där vinnaren har varit den otippade.

Jag är mycket intresserad av politik i allmänhet, men amerikansk i synnerhet och finner det intressant att se hur många kloka huvuden det finns på andra sidan pölen, men också lika skrämmande hur många okloka dito som finns.

Att försöka sig på att tajma valet med sina investeringar är något jag inte vill rekommendera och inget jag själv ämnar göra, utan jag fortsätter med den välbeprövade formeln att sprida ut inköp över tid, vilket mer ofta än sällan tenderar att infalla sig då lönen anländer till kontot.

Trots att jag ej ämnar försöka mig på en sorts tajming kommer jag ändå vara beredd att använda lite ur den krigskassa som jag har och det enda som jag tror kan skapa ett sorts fall på börsen är inte om Trump vinner. Ej heller är det att Biden vinner. Nej, det som kan skapa en liten oro är att ingen av kombattanterna ömsom accepterar sin förlust, ömsom den andras vinst och att detta drar ut på tiden. Det har länge talats om den risk som finns att Trump ”vägrar att flytta ut” och hur ofta får vi just nu inte läsa om hur nämnda börjar bygga en bas med lögner(?) om det förfärliga med poströstning och det fusk som förekommer med det.

Läs vidare på Trade Venue - självklart är länken fri från alla sorts sjukdomar á la affiliate.

Trevlig helg!

/Cristofer

Millicom - uppföljning

 Jag tror inte att en närmare beskrivning av företaget som går vid namnet ”Millicom” behöver en närmare förklaring, men för allas skull tar jag med den beskrivning som Avanza ger: ”Millicom är verksamma inom telekommunikation. Bolaget arbetar som mobiloperatör med särskild inriktning mot tillväxtmarknader. Tjänsterna som erbjuds inkluderar huvdusakligen tjänster inom mobil, tv och bredband, samt tillhörande tilläggstjänster. Verksamhet återfinns på global nivå, främst inom till Sydamerika, Afrika och Asien, där leverans sker via bolagets varumärken Tigo, Bima och Zintel. Bolaget har sitt huvudkontor i Bertrange, Luxemburg.”

För ett tag sedan skrev jag om Afrikas ”Amazon” – Jumia och för den oinvigda kan nämnas att Millicom hade en andel i detta bolag, men i sin Q2 skriver de att de har avyttrat detta ägande, vilket är vad VD, Mauricio Ramos, berättade för Dagens Industri i maj 2020. I nämnda intervju berättar även VD att innehavet/ägandet var en rest av tiden innan han positionerade som VD och att han länge haft som agenda att renodla Millicom – en process som har varit igång sedan 2015. Via försäljningen av Jumia samt en annan i Helios Tower frigjorde Millicom $89 miljoner som används för att minska bolagets skuld, vilket, såklart, är inget annat än positivt.

Kortfattat kan caset i Millicom beskrivas att de erbjuder mobil- och bredbandsabonnemang till befolkning i tillväxtländer (Sydamerika och Afrika). Länderna i dessa regioner tros utvecklas mer åt där vi i väst är idag med mer stabilare och tillgänglig infrastruktur (4G, 5G, mobilt bredband, WiFi et cetera). Man säljer även många kontantkort, vilket spås minska i takt med att dels infrastrukturen byggs ut, dels att allt fler kunder blir mer ”digitala” samt får bättre/mer pålitlig månadsinkomst. Just nu är försäljning av kontantkort en viktig inkomstkälla för Millicom och då covid-19 drabbade världen kom denna, föga förvånande, att minska. Ömsom blev det förbjudet att vistas ute, ömsom var det många som gick från en mycket liten och låg lön till en ännu lägre/mindre samt ingen alls.

Läs hela inlägget på Trade Venue (Såklart 100 % fritt från affiliate).

Allt gott!

/Cristofer

Altria - Q2

 Tobak, spel och politik är de ämnen som skapar fler meningsskiljaktigheter än vad politik gör. Gällande sistnämnda går det ej att investera i och vem skulle vilja göra det? Emellertid går det att så göra med de två förstnämnda och detta inlägg kommer att beröra tobak i allmänhet, men bolaget Altria i synnerhet. Innan jag fortsätter vill jag, till den som anser att det är skandalöst att investera i bolag likt dessa, hänvisa till min tidigare text om min filosofi om etik/moral.

Altria har tidigare varit ett och samma med Philip Morris och under denna tid hette de Philip Morris Companies Inc., men 2008 kom de båda bolagen att gå skilja vägar. Altria säljer idag cigaretter, snus, nikotinpåsar och har även försäljning inom IQOS, vape (JUUL) samt en fot inne i vinförsäljning samt inom marijuana. Gällande ovan nämnda JUUL var och är det en felinvestering av historiska mått mätt och kortfattat kan sägas att ledningen här investerade i ett bolag utan att ha gjort sin hemläxa samt utan att veta hur FDA ställde sig. Altria har nu skrivit ned detta, vilket är en orsak till sämre siffror i resultaten. Dock är detta att betrakta som positivt, då inget från denna verksamhet kommer att spöka; liket i garderoben har således ramlat ut och ligger på och inte under den ökända mattan. Mitt förtroende för VD/ledning är, föga förvånande, sedan detta inte den bästa. Hade jag investerat i dem idag om jag inte var investerad innan? Jag vill och säger ”ja”, men det är omöjligt att säga, för det är alltid skillnad på att säga hur man skulle ha agerat och hur man sedan de facto så gör.

Läs vidare på Trade Venue.

Allt gott!

/Cristofer

Vaccin bara en dröm?

 Många är vi som tror och säger att för varje dag som avverkas är vi en dag närmare ett vaccin. Men… är vi det? Hur länge har vi inte sökt och plöjt ned ofantliga summor i att hitta ett vaccin/botkur mot HIV, cancer, Alzheimers et cetera? Denna kamp är förvisso inte över och troligtvis kommer vi att finna den kur som kommer att eliminera dessa hemska åkommor, men ännu är vi inte där.

Under rapportperioder brukar jag lyssna på Squawk on the Street, med bland annat Jim Cramer (som även har Mad Money) och denna ”legend”, vilket ändå är ett epitet som jag anser han kan tillskrivas (framför allt för hans utbrott vid finanskrisen), är övertygad om att ett vaccin är hos oss inom ett år och troligtvis redan kring julen 2020. Jag hoppas såklart på detta, men är mer pessimistisk. Jag tror att vi som tidigast har det strax innan sommaren 2021, men detta är enbart en tro.

Läs vidare på Trade Venue.

Önskar dig en trevlig dag!

/Cristofer

Politisk risk med Prous som exempel

Förutom en lednings inkompetens är det största risken i bolag inom spel- och dobbelsektorn den politiska tillika regulatoriska. Ena dagen är det någon politiker som basunerar ”dessa bolag ska betala mer i skatt! Ja, så mycket skatt att Astrid Lindgrens  Pomeperipossa-debakel kommer att framstå som rena rama semestern”, medan den andra är tyst.

Såväl politiker som spelbolagen vet att det inte finns någon politiker som är något sånär beläst inom ekonomi som vet att nämnda bolag inte är negativt för staten. Genom deras verksamhet kommer nämligen många skattepengar in. Ja, tyvärr finns det de spelare som inte klarar av att spela med förnuft och förutom att det är synd om dem kostar de samhället i form av sjukvård. Jag ämnar inte förminska denna negativa sida med betting och gällande min åsikt har jag skrivit om det i detta inlägg. Det jag vill ha fokus på i detta inlägg är att den politiska och regulatoriska risken inte bara är synlig inom spel- och betting, utan nu även inom sociala medier.

Natten till fredagen den 7/8 skrev Trump under en exekutiv order som förbjöd amerikanska bolag att göra affärer med tjänsterna WeChatt samt TikTok, varav förstnämnda är en tjänst från det kinesiska Tencent och sistnämnda en dito från ByteDance. Plötsligt ändras spelreglerna och detta tvärt. Självklart spionerar båda sidorna på varandra och är det inte genom TikTok är det genom allt från Fortnite via hej-kom-och-hjälp-mig till Tinder. Edward Snowden kom att visa detta under 2013-2014 genom att Sverige samarbetat med NSA (National Security Act) då vi inte bara låg/ligger(?) i framkant inom internetanslutningar och uppkopplingar, utan även för att vi ligger nära Ryssland.

Läs vidare på Trade Venue.

Allt gott och trevlig dag önskas!

/Cristofer

Metaverse och plattformar

 De som följer mig på twitter såg att jag under v. 32 tweetade om det då senaste avsnittet från podden Invest Like the Best, som i detta avsnitt gästades av Matthew Ball, som tidigare varit strategichef på Amazon. Idag driver nämnda en egen riskkapitalfond.

Det som diskuterades i podden är, likt oftast, synnerligen intressant. De som tillhör min generation (födda under 1980-talet) och dessförinnan är uppvuxna med ett internet som blev tillgängligt i en relativt så sakteligen och adaptionstacksam takt, medan generationerna därefter är uppvuxna med dess ständiga tillgänglighet. Om detta är det ingen som motsäger sig. Vad som dock oftast förbises när olika generationer och dess förval diskuteras är att mycket, mycket, har ändrats de senaste åren och att denna föränderlighet enbart går, om än inte exponentiellt så åtminstonde snabbare.

När jag var ung (suck…) använde vi Facebook (därefter ”Messenger”), ICQ, Mirc et cetera för att chatta. Visst används till viss del Snapchatt och twitter till detta också, om än inte till samma grad samt kom dessa att växa fram först efter ”chatt-bommen”. Idag finns inga renodlade chattprogram, utan vad som görs synligt för alla som förmår att lyfta blicken, eller har barn/vänner barns e.d. som spelar spel online är att chatten har flyttat in där – således är spelet inte bara ett spel, utan en plattform. Fortnite är exemplet framför övriga – inte bara har jag sett och lyssnat hur bekantas barn, vänner e.d. loggar in för att vara ”åskådare” och att samtidigt chatta med varandra, utan jag har också själv testat det. Därtill är den numera legendariska konserten med Travis Scott ett ytterligare exempel på hur Fortnite inte bara är ett spel, utan en plattform, då över 12 miljoner användare var online och närvarande under spelningen.

Läs vidare på Trade Venue.

Trevlig dag/afton!

/Cristofer

Jumia - Afrikas Amazon/MercadoLibre?

 När tillväxtgeografier diskuteras nämns framför allt Sydamerika och Afrika och i sistnämnda finns ett bolag som jag tror har gått under radarn för många – Jumia Technologies. Bolaget är ett afrikanskt IT-företag som tillhandahåller en e-handelsplattform på den afrikanska kontinenten. Företaget erbjuder marknadsplats, logistik, leverans, leverans och betalningstjänster. På marknadsplatsen erbjuds varor och tjänster av olika slag.

Som framkommer är det Afrikas svar på Sydamerikas MercadoLibre, som i sin tur ses som ett svar på USA:s – förlåt: världens – Amazon och  på denna länk visas en video om bolaget och dess verksamhet.

Jumia har underpresterat index sedan börsintroduktionen i augusti 2019 och en av flera anledningar till detta är att bolaget har kämpat med bedrägeri på sina plattformar och tunna marginaler på några av sina marknader. Jumias intäkter växer dock fortfarande i en respektabel takt och företaget har en, enligt mig, övertygande plan för att vända saker på lång sikt.

Läs vidare på Trade Venue.

Allt gott!

/Cristofer

Story, numbers och tillgång till riskkapital

Hade vi fel? Alla vi som ständigt har tittat på bolags balansräkningar relativt sektorn samt historik och därefter ryggat undan för de med skulder som överstiger > 1,25-1,5 x EBITA? Jag ämnar inte förenkla eller raljera, men om det på bebisspråk skall förklaras hur bolag såsom Netflix och Tesla har klarat av att gå från små till jättar hoppas jag att följande gör tillvägagångssättet någorlunda begripbart. Netflix metod har varit att låna pengar för att skapa serier/köpa in serier, filmer, dokumentärer et cetera (hädanefter "innehåll"), vars växande antal ökar antalet prenumeranter som är villiga att betala för en prenumeration. För kassaflödet från dessa fortsätter bolaget att finansiera nytt innehåll och för att ta nya lån. Detta fortsätts sedan att återupprepas och så länge antalet prenumeranter stiger, och utan att bolaget tummar för mycket på sin avgift, kommer det att vara en positiv spiral.

Jag vill ännu en gång betona att jag i detta inlägg förenklar en ytterst komplicerad process, men huvudpoängen är ändå densamma. Bolagen lånar sig idag till tillväxt. Långivare lånar ut för att se expansion och ser hellre förluster och olönsamhet så länge bolaget fortsätter att växa och vinna marknadsandelar, för när bolaget ”bara sådär” ställer om kommer de att vara lönsamma.  Nedan bild är tagen från Börsdata och visar Netflix balansräkning de senaste 10 åren. Bilden därefter visar hur omsättningen ökar, vilket är vad såväl aktieägare som långivare vill, men observera skuld samt soliditet.

Läs vidare på Trade Venue.

Allt gott!

/Cristofer

Sommaren och semestern lider mot sitt slut - höjdpunkter.

Ännu en sommar, men inte en sådan som är och har varit likt alla andra. Det tål att upprepas, men den sommar – det år – som vi har haft är ett som kommer att gå till historieböckerna. Blir det året då världen slöt sig samman i kampen mot detta virus även känt som ”covid-19”? Året då människan, ännu en gång och föga förvånande, via sina gärningar visade sin brist på såväl insikt som ansvarstagande á la ”det gäller inte mig” och att ”men… nu får det väl ändå räcka? Det är sommar och då ska man, virus eller ej, hänga på uteserveringar och på stränder”? Året då vi blev påminda om att även om vi har en historia har vi en tendens att inte lyssna till den? Året då vi på allvar gick från en ”analog” tid till en digitaliserad?

Jag vet inte och säkert blir det likt ofta; en salig blandning. Det jag dock vet är att jag har eftersträvat att försöka att observera och lära mig så mycket som möjligt – inte bara om viruset, politik, sjukvård et cetera, utan om hur jag, vänner, bekanta och alla andra har reagerat. Varför gör X si och Y så? Varför kommer dessa tankar och vad grundar de sig på?

Självklart har reflektionerna berört såväl det vardagliga som det mer börsrelaterade livet och som jag ofta poängterar är det ingen skillnad. Ja, det är två olika ”världar” men vi – du, jag och alla andra – är desamma och således har vi samma mentala fallgropar i både den ena och den andra världen. Det är inte som så att system 1 och system 2 bara finns i börsvärlden.

Läs vidare på Trade Venue.

Allt gott och må du ha en härlig dag!

/Cristofer