Distans - Jobs och Downey Jr

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om att aldrig ”(go) full retard” och senast var det främst kopplat till att inte investera mer kapital än vad man ”har råd att förlora”, eller att belåna sig upp över öronen för man drivs (och luras) av FOMO e.d. Vad jag även anser, och inte bara tror, är att man också måste tvinga sig själv att skapa distans till såväl alla de forum man är aktiv i/på, dels till allt som har med investeringar att göra. Förstår mig rätt, för visst ska man läsa på, följa med i nyhetsrapporteringen från bolagen och så vidare, men att då och då stänga av, koppla ifrån och ”bara vara” vet jag är nyttigt.

När man är helt inne i något, må det vara rapportperioden, en uppsats, en tenta, en arbetsuppgift e.d. är det lätt att man blir så låst och fast i sitt synsätt att man bara ser delarna, men missar att måla upp och skapa helheten. Det går att jämföra med när man styrketränar. När du står, iklädd spandexkläder á la Jane Fonda 1980, framför spegeln med dina hantlar och spänner dig till bristningsgränsen bryts musklerna ned och det är först när du vilar som de byggs upp igen, och då än starkare än tidigare. Det är när du verkligen ”nördar ned dig” i rapporter, analyser med mera som du skapar en bra grund – du ”bryter ned såväl bolaget som dina hjärnceller” , men det är först när du skapar distans och tillåter dig själv att ta 24h fasta från allt som har med börsen att göra som hjärnan ges tillåtelse att, som Steve Jobs säger: ”connect the dots”.

Läs vidare på Trade Venue - affiliate kan säkert förkomma, men INTE här eller på Trade Venue.

Må väl,

Cristofer

Vilken social plattform och/eller medium är bäst för investeringsdiskussioner?

Det finns idag många sociala medieplattformar som vi kan använda oss av. Reddit, Facebook, Twitter, Instagram, forum på diverse sidor såsom Flashback med mera. Alla har sin för- respektive nackdelar. Själv har jag valt att främst använda mig av Twitter och att blogga. Detta då det var via bloggar som jag först kom att bli medveten om ”finanstwitter och finansbloggosfären”. Dock gjorde jag inte entré på Twitter direkt, utan det tog ett tag. Och även om det tog ett. Tag är det ett steg jag inte har ångrat och jag skulle ljuga om jag sade att jag skulle ha hittat så många fina investeringscase som jag har idag om det inte vore för just alla twitterprofiler – tack till er alla! Detsamma kan sägas om bloggosfären. Här har jag blivit medveten om allt från norska Protector (min första ”100-procentare”) via Nilörn till Hemfosa, vilka alla har givit mig +100 %.

Ofta brukar Facebook inte uppmärksammas som en bra och passande plattform att bedriva diskussioner samt att presentera investeringsidéer på och mer ofta än sällan tenderar näst intill alla(?) att döma ut plattformen som ett härbärge för hausande och baisande av illikvida ettöresaktier. Sant, eller falskt? Jag är inte så aktiv och ska således inte uttala mig. Kanske är det en sanning, kanske en lögn.

Läs vidare på Trade Venue och de som söker affiliatelänkar gör sig icke besvär.

Må väl och ta hand om dig,

Cristofer

Ömsom enkelhet, ömsom komplexitet - varför?

Jag har tidigare skrivit om enkelhet relativt dess motsats, dvs. komplexitet. Begrepp och modeller såsom ”Keep It Simple Stupid” (KISS) har diskuterats, men inte fullt ut ingående. Idag, fredag den 16/4, kom även min kära vän, professor Kalqyl, ut med sitt sedvanliga veckobrev där han lyfter fram KISS-modellen och hur han har utvecklats som investerare. Prenumererar du inte på detta brev är det min starka rekommendation att du nu börjar med det.

Varför drivs vi till det enkla? Varför söker vi alltid det mer lätthanterliga istället för det som erbjuder mycket motstånd? Och varför tenderar vi att tröttna på det enkla bara för att det är just det – för enkelt? Hur går detta ihop? Ömsom vill vi ha det lätt, ömsom tröttnar vi snabbt på det, då det inte erbjuder oss något värde(?).

Läs vidare på Trade Venue - och gällande affiliate lämnar jag det till bolag såsom CTM e.d.

Trevlig helg!

/Cristofer

Follow the founder?

 Pilotskolan är något som de flesta torde veta vad det står för och det positiva(?) med det – det betyder att ledning och styrelse äger många aktier och således ”sitter med på planet”. Annorlunda uttryckt: om planet krascher är de med i fallet och drabbas lika mycket som du. Således finns än mer incitament och motivation från dessa att agera i aktieägarnas intressen.

Entreprenörer – sanna sådana – är ofta extrema människor som troligtvis lider av flera bokstavsdiagnoser och har en energi som få skulle kunna matcha. Vi har fått läsa hur Elon Musk ena stunden kan vissa precis noll empati för att stunden därefter agera på ett vis som är totalt det motsatta. Zuckerberg, Jobs, Gates, Bezos, Ek & Lorentzon med flera är även de individer som det har sagt såväl A som O om.

Självklart är det synd om dem som hamnar i skottgluggen, oavsett om det är befogat eller ej, ty dessa framstående entreprenörer vet hur att inte bara hugga en annan individ vid fotknölarna, utan även under dessa. Med en bila lika stor som karaktären Deaths i Darksiders.

Läs vidare på Trade Venue. Affiliate? Nej, aldrig!

Må väl,
Cristofer

ESG – when it suits You(?)

 Environmental Social and (Corporate) Governance. Jag tror det är få, om ens någon, som inte har stött på detta begrepp de senaste 2–3 åren. Ömsom talas det om en ESG-bubbla, ömsom att det finns guldkorn inom denna som de facto förtjänar sin premievärdering. Om detta ämnar jag inte debattera i detta inlägg, utan denna text skall istället ägnas till hur alla bolag dels anstränger sig till det längsta att skylta med just hur ”ESG-vänliga/fokuserade” de är, dels hur rädda de är att aktivt, när det verkligen gäller, ta ställning, i alla fall när hårt sätts mot mjukt (ja, du läste rätt).

Den 24 mars kom nyheter om att Kinas konsumenter sviker H&M och detta på grund av bolagets uttalanden året innan om misstänkt tvångsarbete i provinsen Xinjiang. Många, av varandra oberoende rapporter, redogör för att det finns mer sanning än dess antonym i detta (och liknande från andra aktörer) uttalande, vilket såklart Kina inte vill kännas vid. Förra året, när uttalandet gjordes, hade Kina annat att tänka på, såsom corona och att svetsa in sina kära och laglydiga medborgare i deras hem (visst undrar man om de fått en kurs av Sveriges främsta svetsare, Steffe). Dock är det andra toner idag, då det förhandlas om det kommande, eller icke kommande, investeringsavtalet mellan EU och Kina. Kina kommer aldrig tillåta sig, eller acceptera sig, ses som en förlorare. Man kompromissar inte. Aldrig!

Läs vidare på Trade Venue. Affiliatelänkar existera icke på denna blogg.

Må väl och ha en underbar helg!

/Cristofer

Never go...

 Ju fler år som hinner att passera från 2008, desto färre kommer nog känna till en helt okej film med namnet ”Tropic Thunder”, där Ben stiller, Robert Downey Jr, Tom Cruise m.fl. tar sig an ett par roller. Filmen kom att bli minst lika omtalad för dess skådespeleri och handling som för vissa minnesvärde klipp, såsom när Robert D. Jr. ska förklara risken med att aldrig, någonsin, gå ”all in” i något, vare sig det är skådespeleriet i allmänhet eller livet i synnerhet.

I takt med att börsen stiger, stiger även ivern och vilja att ha mer; att få än mer avkastning. ”Igår var procentuppgången bra, men idag vill jag ha mer.” Detta är typiskt människan och hennes hjärna; mer vill ha mer och ju längre börsuppgången får fortgå, desto större är sannolikheten att många blir fartblinda. Man börjar investera mer och mer kapital, kanske belånar och aktiverar hävstänger. Man är så ”van” med att det bara kan gå upp och att risken därmed är obefintlig. Skulle skiten träffa fläkten finns ju centralbankerna…

Hybris har alltid straffat sig – om du är osäker kan vi besöka antikens Grekland, där bland annat Oddyseus, Ikaros, Sisyfos och Kung Oidipus fick lära sig vad som händer när man agerar i övermod. Oddyseus fick irra omkring på medelhavet i tio år innan han tilläts finna sitt hemland därtill sin fru; Ikaros vingar kom att smälta och han själv störta handlöst mot marken; Sisyfos fick rulla upp en sten för ett berg för att sedan börja om igen, 24/7 365; Kung Oidious skar ut sina ögon då hans högmod hade gjort att han, trots klar blick, ej förmått se sanningen (så vad skulle han ha ögonen till?).

Läs vidare på Trade Venue. Precis som i alla tidigare inlägg finns inga affiliatelänkar e.d.

Jag önskar dig en fortsatt trevlig och avkopplande påskledighet. Läs en bok, lyssna på en podd, ta en promenad och umgås med de som betyder allra mest för dig!

/Cristofer

Förebilder

 kaffa dig en förebild/flera förbilder och lär dig av dem. Se, lyssna och införliva för att sedan exekvera. Ta det bästa och implementera detta med det som du redan har och som du bedömer vara dina, unika styrkor. Hur många gånger har vi inte hört detta? I såväl livet som allmänhet som inom investeringar och, t.ex. sport i synnerhet? Jag är den första att skriva under på att jag har sett – och än idag ser – Warren Buffett och Charlie Munger som inspirerande förebilder.

Det är inte något dåligt att ha förebilder, men man bör akta sig för att okritiskt ta efter, för likt alltid finns det aldrig någon perfektion hos en människa. Det ligger i hennes natur och just jakten på perfektion är en av de drifter vi alltid kommer få dras med; Perfekt på jobbet, på sociala medier, som fotbollsspelare, bagare, lattemamma med mera – var du än vänder blicken kommer du se dem som strävar efter denna perfektionism (och även de som ger sken av att ha uppnått den). Det finns en anledning att alla ”snälla-hej-kom-och-hjälp-mig”-självhjälpsböcker säljer likt smör i Norge när det råder Saharasol…

Läs vidare på Trade Venue. Likt alltid finns inga affiliate e.d.

Jag vill önska dig en trevlig och avkopplande påsk där tid för rekreation och bokläsningen ges!

/Cristofer