IBM - är det dags för ett inköp?

Alla har vi någon gång haft en nära vän eller släkting som har fallit illa. Det kan vara sjukdom, en olycka eller något annat och jag tror att alla som har varit i denna situation vet hur otillräcklig man som åskådare, på läktaren sittande, känner sig. Det är allt annat än bekvämt och känslan av att oavsett hur mycket man vill, kan man inte göra något än att bara finnas där.

Då denna period just nu genomlevs, och på order av ovan älskade nämnda att ”fokusera på dig, sommaren, livet, dina intressen et cetera”, kommer här ett kort inlägg om IBM, ett av flera bolag som jag följer lite extra inför Q2.

Detta bolag har jag skrivit om tidigare och likt då är jag än idag kluven. Är de där Microsoft var innan de kom på den geniala idén att göra om Officepaketet med andra tjänster, såsom Teams, Dynamics et cetera, till en SaaS (Software as a Service)? För cirka en vecka sedan blev köpet av Red Hat klart och förhoppningsvis kan detta förvärv göra att den anrika (eller antika?) jätten kan resa sig innan domaren har hunnit räkna till tio.

IBM har även utvecklat och förbättrat sin egen blockchainteknik och har sedan början av året fått de största, främsta och mest använda fraktbolagen att använda denna. Just nu är min lekmannaupplevelse att de ligger lite före Amazon och Microsoft på denna punkt, men är väl medveten om att dessa två jagar IBM vore de FI på jakt efter en småsparare i Gnesta.

Gällande blockchainteknik kommer nuvarande modeord - SaaS - nu att få ett syskon i form av "Baas", vilket står för "Blockchain as a Service", och jag är övertygad om att alla de stora jättarna snart kommer att basunera ut hur de skall vara bland de främsta inom detta segment, vilket verkligen gör världens alla centralbanker glada...

Att tillägga till ovan främsta konkurrenter, men med skillnaden att det ej är blockchain, utan molntjänster, är att IBM just nu tycks vara den främsta bland hybridmoln (även här).

Warren Buffett är en av mina förebilder och det som han har lyckats med, och det som han har skapat, är för mig inget annat än magiskt. Att ta lärdom av denne, av såväl de mycket lyckade investeringarna som de mindre sådana, är något jag försöker att eftersträva. Att addera är att jag försöker att ha ett nyktert förhållningssätt och inte köpa allt med hull och hår, utan att även ifrågasätta, kritisera et cetera á la Poppers positivism och betoningen på falsifierbarhet.

Berkshire började att köpa i IBM 2011, men sålde de sista under anno 2018. Under denna tid gick inte aktien så som de hade hoppats och kalkylerat med och då Buffett inte är den som säljer lättvindigt, fann de säkert starka fundament att göra en exit. Emellertid har Berkshire nu börjat att köpa i Red Hat, det bolag som IBM har förvärvat och som kommer att införlivas i bolaget under kommande månader. Då det nog mer är Buffetts arvtagare, Ted och Todd, än finansgurun själv som ligger bakom detta köp, är det ändå intressant – hur stor potential ser de i detta bolag/förvärv?

Rädslan för att IBM skall införliva, göra om, gå in och peka med pekpinnar i den uppskattade Röda Hatten finns, men här har IBM med dess VD, Vrigina Rometty, sagt att de inte skall göra något sådant. Således är den uttalade planen att Red Hat skall fortsätta likt nu/tidigare, men med skillnaden att de kommer att tillhöra IBM.    

” Red Hat is going to stay platform neutral. Let's be extremely clear about that. For this to be successful, it is key that products can run anywhere that clients want them to see. Guaranteeing access to the broadest possible ecosystem is what enables true choice for customers. It's in everyone's interest to let Red Hat be Red Hat.” (Arvind Krishna)

Att döma av de två senaste rapporterna börjar det se mer ljust än mörkt ut, men är dessa enbart tillfälligheter, eller är det en vändning som syns?

Då mitt fokus främst är på utdelningar, som ömsom skall vara stabila över tid, dels över tid ökande, lockar IBM. Förvisso har de en stor skuld och fokus kommer att vara på att sänka denna, vilket allt annat lika kommer att slå på utdelningstillväxten. Just nu har bolaget en nettoskuld/Ebita om 1,7, där snittet de senaste tio åren har varit 1,4. Skuldsättningsgraden har ökat från 5,39 anno 2016 till 6,88 idag (Q1 2019). På detta nyckeltal ligger snittet de senaste tio åren på 5,8.

Beträffande utdelning kan följande siffror skönjas.

Utdelningstillväxt

12 månader	3 år	5 år	7 år	10 år
4, 67 %	4, 52 %	8,12 %	9, 63 %	11,31 %

Utdelningsandel

12 månader	3 år	5 år	7 år	10 år
53 %	52 %	47 %	41 %	35 %

Utdelning/FCF

12 månader	3 år	5 år	7 år	10 år
49 %	53 %	59 %	52 %	45 %

Gällande vinst, omsättning, ebita och övriga av de nyckeltal som jag håller lite mer kära än övriga (exk. skuld) kan följande skönjas via Börsdata.

Detta är bara en bråkdel av allt som kan sägas om IBM i dess nuvarande form och jag ämnar mer att ge en övergripande, än en djup och mer invecklad, bild för att dels kunna få feedback av de som redan följer bolaget, dels skapa ett intresse för de som aldrig ens övervägt detta blå chip från andra sidan pölen. 

Är en investering i IBM att gripa efter halmstrån? Bra bolag tenderar att fortsätta vara bra, medan mediokra tenderar att fortsätta vara just det - mediokra. Att addera är att en totalinvestering i IBM har de senaste 10 åren underpresterat S&P 500 med 168 procentenheter (OBS: detta är inte sämre än AT&T - en favorit hos många utdelningsinvesterare, vars utdelningstillväxt knappt håller jämna steg med inflationen)! 

I Saw the Angel in the Marble

Juni har övergått till Caesars månad, vilket betyder att det första halvåret av anno 2019 har förpassats till historieböckerna. Bland bloggare, twitterprofiler med flera har halvårsresultat presenterats, där vissa har slagit sitt jämförelseindex med råge, medan andra ligger lite efter. Undertecknad tillhör de sistnämnda med en utveckling om 12,35 %, men sliter ej sitt hår för det; ty vad är ett halvår på ett år? På två, tre, fyra eller fem år? Jag har sagt till mig själv att jag kommer att göra en mer övergripande och djupare resultatanalys först efter fem år, vilket kommer att bli under sommaren 2020, då det har gått fem år sedan jag konverterade till en mer utdelningsfokuserad strategi.

De bolag som är mest ansvariga för den, i relation till SIXRX, mindre bra utvecklingen är framför allt Swedbank och SJR, som båda är två stora innehav hos mig.

Sedan jag klev ur skuggan och trädde in i ljuset, har jag inte skrivit om min privatekonomi. En vilja till detta finns, men jag är ännu inte komfortabel att lägga ut den i offentlighetens ljus. Likt många har jag månadsavstämningar där jag studerar erhållna utdelningar, sparkvot, kapitalutveckling med mera och allt jag kan säga är att diagrammens staplar gällande utdelningar och totalt- tillika investerat kapital växer. Gällande utdelningar passerade jag redan förra året en, såväl bildligt som bokstavligt enligt det rena språkets definition, milstople. Hur var känslan? Ja, skall jag vara helt ärlig var den inte så stor såsom ”WOW!”, utan mest som ”Det gick- och jag visste det.”

Min valda strategi ger mig förmånen att jag inte behöver kolla portföljen 24/7 och inte heller ens en gång i veckan. Strategin att investera i ”stabila”, lönsamma och med god historik verksamma bolag gör att jag inte bara sover gott om natten, utan även känner ett lugn tillika en trygghet att lägga på fokus på saker som verkligen betyder något för mig; mina vänner, mina studier, mitt kommande bokprojekt, mina vänner men framför allt min familj.

Gällande sistnämnda kommer en av dess medlemmar att göra en mycket, mycket krävande operation denna vecka, vilket var oplanerat, och jag kommer att se till att vara där för denne. Städa, handla et cetera. Personen i fråga har överlevt inte bara en, utan två cancerdiagnoser, ställt upp för allt och alla, vunnit en Davidskamp mot FK med mera, och den styrka jag upplever mig ha, är ingenting – ingenting – jämfört med vad denne besitter.

Jag kommer att ta ett uppehåll från bloggen under juli månad. Jag vill inte kalla det för ”semester”, för det erfordrar att man ser sin blogg som ett uppdrag; ett sorts ”jobb”, vilket jag inte gör (jag tar t.ex. inte semester från bokläsning, tv-spel, virkning, stickning, bingospelande e.d.). För mig är bloggen ett medium att kommunicera; att söka, finna och utbyta kunskap samt att dels finna, dels utveckla underbara bekantskaper.

Under sommaren är min ambition att lägga ett stort fokus på bokprojektet – Börspsykologi – varför alla lyckas, men du misslyckas – vars deadline närmar sig. Utöver detta skall diverse småresor hinnas med, brädspel spelas, tv-spel varvas, recept testas och avnjutas tillsammans med goda viner med mera. Därtill skall många böcker – min drog – läsas. Hittills har jag avverkat en härlig blandning, med allt från Westovers Allt som jag fått lära mig till Sartres Existentialism är en humanism och Lewis The Undoing project. På min hylla ligger just nu Ciceros Samtal i Tusculum, vilka jag ser fram emot att läsa. 

När jag håller på med min bok brukar jag ofta tänka på ett citat som jag länge applicerat på mig själv och mitt liv. Det finns alltid risk att vissa uppfattar det som hybris, men då har man missuppfattat budskapet. Föreställ dig ditt liv som en lerklump, eller en stor, tjock bit marmor. Du har kraften, förmågan och möjligheten att skapa något av detta – ja, alla har olika förutsättningar, men alla – precis alla – kan laga för att skapa en vacker, unik och mycket beundransvärd figur. Vissa kommer alltid att skapa en som är lite vackrare; lite skarpare och lite mer ”perfekt”, men det är inte dessa som du skall jämföra dig med. Faktum är att du inte skall jämföra dig med någon. Du är du och du svarar enbart inför dig själv, och ingen annan.

Under min tid som gymnasieelev hade jag en mycket kritisk period, men istället för att låta mig falla handlöst, lyckades jag se att i den lerklump som jag just då upplevde mig vara, fanns möjligheten att skapa en vacker, stark och mycket stabil figur – en som skulle kunna stå vinden bi oavsett om det var en sekundmeter, eller det tusenfaldiga som anföll.

Citatet är myntat av Michelangelo di Lodovico Buonarroti Simoni

 och lyder: ”I saw the angel in the marble and carved until I set him free”.

Hur detta års andra halvår kommer att bli vet endast gudarna, men jag kan konstatera ett sorts moment 22 råder; om FED (och då troligtvis ECB med flera som följd) höjer räntan, kommer börserna att tolka detta positivt, då TINA reser sig innan domaren har hunnit att räkna till tio. Om de inte höjer betyder det att de, som är och skall vara experter, insatta och med all möjlig tillgängliga data på sina bord, bedömer att såväl den nationella som internationella ekonomin mår bra, vilket, allt annat lika, borde betyda att företagen mår och går bra. Detta borde alltså, i sin tur, betyda att bolagen ökar såväl sina omsättningar som vinster, vilket borde leda till högre aktiekurser. Således finns bara uppgång? Ja, om det vore så enkelt…

Under sommaren kommer jag att följa de rapporter som inkommer, men framför allt ämnar jag att fortsätta granska IBM, som jag skrev lite om här. Bolaget är just nu avskytt och ses som en ”före detting”, vilket stämmer. Dock bör man komma ihåg att samma gällde Microsoft, innan de kom på att göra om Officepaketet till en prenumerationstjänst, skapa Azure, Dynamics et cetera (Software as a Service = SaaS). Hur det gick därefter kan enkelt beskådas i valfri aktiegraf.

Vad lockar i IBM? Dels förvärvet av Red Hat, vilket kommer att göra att de stärker sin position som leverantör av inte bara ”enkla” molntjänster, utan även ”hybridmoln”, dels det faktum att IBM även ligger i framkant med mycket annat, såsom Watson. Att dessutom Berkshire, som tidigare ägde IBM, men som sålde då de inte såg någon potential i bolaget, har börjat köpa i Red Hat skickar intressantasignaler.

Emellertid är det något annat som jag finner mer intressant med IBM, vilket kommer att vara det nya modeordet framför övriga: BaaS – Blockchain as a Service. Jag ämnar inte gå djupare in på det här, utan väljer att dels ge förslag på länkar, dels säga att om du finner det intressant finns hela Internet öppet för dig att själv fortsätta förkovra dig. Likt alltid finns Amazon, Microsoft och Apple med i bilden och kriget är minst lika blodigt som när Mel Gibson står för regin i valfri film med historiskt tema; Passion of the Christ, Braveheart, Patrioten et cetera. 

Vem kommer att vinna? Jag tror inte på att det handlar om vinst eller förlust; att vara eller inte vara, utan mer om det som Simon Sinke skriver om i sin intressanta bok The Infinite Game (läs den!) – ”Meningen är inte att besegra ’fienden’, utan att uthärda dem. Spelet – kampen och konkurrensen – kommer alltid att finnas där, oavsett om det är mot företag X eller Y, men kampen är på en oändlig tid. Skall du överleva denna kamp kan du inte ha ett mindset som är inställt på att det går att ’vinna’ detta spel, för hur vinner man ett spel vars speltid aldrig tar slut?”. Om du ej orkar läsa boken kan jag rekommendera den intervju som han gör i Framgångspodden. Om du bara vill lyssna till det som jag ovan har beskrivit, bör du spola fram till cirka 9,25 minuter in i podden. Du finner även en bra presentation av hans vision här.

Tills nästa gång önskar jag alla en trevlig, lugn, harmonisk och avkopplande sommar.