söndag 4 november 2018

A bugs life - The sequel

Anno 1999 kom Disneys Pixar Studios att släppa sin hyllade film "A bugs life". Då detta var tiden då animerat skapade wow-faktor oavsett om innehållet var sämre än det i Svenska Hollywoodfruar, eller Dagens Nyheter, vill jag erkänna att i mina minnen håller denna film ännu en bra standard.

Dock är det inte filmen som skall diskuteras, utan som inläggets titeln anslår är det en sorts uppföljare som skall diskuteras. Nej, förlåt; monologiseras.

I novembernumret av Aktiespararen analyseras bland annat Scandi standard. Tidningen belyser att bolagets produkt - kyckling - ligger rätt i tiden, då det är mer miljövänligt samt nyttigt i förhållande till många andra proteinkällor. Att de är marknadsledande inom Norden och växer på Irland är bara en av flera faktorer som lyfts fram. Undertecknad är indirekt ägare i detta via Öresund.

Kyckling må vara det som många tror är det "nya"; det som kommer att vara standard på envar svenskt, kinesiskt, amerikanskt och sydafrikanskt matbord. Att det ligger såväl en rimlighet som rationalitet i detta säger jag ej emot, men är kyckling den ultimata proteinkällan sett till såväl produktionskostnad som hållbarhet, miljö, protein per gram et cetera? Här är jag tveksam och jag tror mer att det som enbart nått oss i västvärlden via rykten - insekter, såsom gräshoppor och syrsor - kommer att vara den främsta proteinkällan i en något längre framtid. Om jag har rätt, eller fel, kan ingen säga och jag är lika utlämnad till tro och tyckande som envar läsare.


Då och då brukar jag rikta mina ögon till hemsidan iflscience.com och vid ett tillfälle kom jag att läsa en artikel om just ovan nämnda. Idag ökar jordens befolkning med cirka 70 miljoner människor(!) per år. Skulle denna ökning fortgå kommer vi ha över 9 miljarder människor att mätta anno 2050 och för att lyckas med detta kommer det att behövas dagens kostproduktion x2. Läs en gång till; all den mat som människan idag producerar måste dubblas till år 2050 för att kunna mätta allas munnar. Enligt artikeln kommer detta inte bli en lättsam uppgift, då människan idag redan använder 70 % av all tillgänglig agrikultur därtill tömmer haven på fisk. Till detta skall även dagens klimatproblematik adderas; för vinälskare såsom jag själv undrar jag om dagens mest erkända vindistrikt kommer att bestå om 10 år...

Idag lider cirka 1 miljard människor av svält. Hur skall matematiken gå ihop? Laxbolagen, som min kära bloggkollega Aktieingenjören har skrivit om, men även Phantas, samt kycklingtillverkarna, såsom Scandi Standard, kommer inte att räcka till. Är svaret insekter?

Insekter? Usch! Måhända att det finns en sanning i ett sådant ställningstagande, men faktum är att insekter har varit en föda som brukats i flera tusen år. Idag finns cirka 1900 insekter som ett kostalternativ hos cirka 2 miljarder människor, varav en majoritet vistas i Asien. Är du intresserad av mer fakta kring detta kan FN:s livsmedel- och jordbruksorganisations alster säkert locka.


Insekter och miljö

Att förbruka insekter i motsats till boskap är miljövänligare. Insekterna är kallblodiga och kräver sålunda mindre energi för att bibehålla sin inre kroppstemperatur. Det betyder att de, till skillnad från nötkreatur, är mycket effektiva vid omvandling av foder till ätlig kroppsmassa. Syrsor kräver cirka 2 kg foder för att producera 1 kg kött, och ca 80 % är ätbart. Nötkreatur kräver å andra sidan 8 kg för att producera samma mängd kött, men endast 40 % av detta kan konsumeras. Detta innebär att mindre mark måste vara tillägnad att odla foder för insekter än för boskap, vilket minskar bevattning och användning av bekämpningsmedel. Dessutom kan insekterna även användas som djurfoder, till exempel som ersättning av fiskmjöl. Detta skulle ha den extra fördelen av att öka fiskbeståndet för människor att äta.

Insekter är nyttigt(?)
De kanske inte ser ut som mycket, men insekter har faktiskt hög fetthalt, protein, vitamin, fiber och mineralinnehåll, som ofta är jämförbara med fisk eller boskap. Till exempel innehåller syrsor i genomsnitt 205 g/kg protein; nötkött innehåller 256 g/kg. Termiter är också överraskande proteinrika. En art som har hittats i Venezuela har hela 64 % protein. Vissa insekter är lika mycket som 80 % protein i vikt.

Insekter är också rika på essentiella aminosyror och omega-3 fettsyror; mjölmaskar innehåller lika mycket omättade omega-3 och sex fettsyror som fisk och till och med mer än nötkött och fläsk. Vissa är också förvånansvärt höga i järn.

Som om det vore något att förvånas över har insektsmat inte varit tillåtet inom EU. Dock har ändringar kring detta kommit att ske och även om det inte är totalt tillåtet likt i Asien, vågar jag påstå att det enbart är en tidsfråga innan så är fallet. Två skrifter som visar om EU:s allt mer tillåtande inställning finns här och här.

Även om det är intressant skall mer omfång ej ägnas till att beskriva insekters styrkor sett som ett kostalternativ. Istället vill jag lyfta fram att denna bransch, likt Gustav och hans sjögrässnacks, kan vara den trend som är mer långsiktig än kokt broiler och annat västerländskt trams och med det ett intressant alternativ att investera i. Jag har letat runt och lyckats att hitta en del bolag, men inga som jag ser att det går att investera i(?). Ett par länkar är dessa:


Vad tror du om att insekter som mat är en påbörjad och allt mer växande tillika hållbar trend inom mat och kost och är det något att investera i? Har du tips på bolag som kan vara av intresse?




2 kommentarer:

  1. Ja framtiden är svår att förutse. Det tycks aldrig bli som man tänkt sig. Ser vi tillbaka kan vi ta Malthus och hans teorier mat och överbefolkning. Enkelt uttryckt byggde detta tankebygge på att befolkningen steg på ett sätt som talserien 1,2,4,8,16. Matproduktionen steg dock på med en tallinje typ 1,2,3,4.

    En ohållbara situation skulle uppstå. Blev det så? Nej det Malthus totalt missade var den gröna revolutionen. Det går att framställa massor av mat utan att odla upp större arealer. När det gäller befolkningstillväxten så kan det vara värt att påpeka att befolkningen minskar i länder som Japan, Ryssland och Italien. En del menar att jorden inte har några problem att hysa 12 miljarder.

    När det gäller framtiden larmas det alltid. Vi kan ta Sverige sommaren 2018. Vi fick en varm sommar till mångas glädje. Ibland är sommaren varm ibland är den kort och regnig. Det finns en skillnad på klimat och väder som bekant. Det som skedde var att plötsligt blev sommarvädret en huvudfråga i valrörelsen. Vi har tio år på oss hette det. En del människor drabbades av klimatångest. Det kan vara på sin plats att påminna om sist vi hade "tio år på oss". Det var när vicepresident Al Gore lyfte frågan och en viss panik utbröt på sina håll. Året var 2006. Skulle aldrig investera i trender och tema. Skulle inte investera i ett företag som gör rollatorer därför vi har en åldrande befolkning.

    Mvh

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Lars och likt alltid; tack för dina kloka ord.

      Visst har du rätt att det ofta är domedagsprofetior som förmedlas, ömsom i syfte att få strålkastarljuset på sig, ömsom för att det är svårt att sia längre än ett par dagar i framtiden (vilket gör det komiskt med att säga "att om 10 år så kommer...".

      Även om det ej har blivit som Gore sa, har det inte blivit bättre och mer ofta tycker jag mig läsa om ökade stormar, orkaner, stormar, skyfall, väderomställningar et cetera. Katastrof? Nej, verkligen inte, men det är en ökning jämfört med 10 år sedan. Är detta en tillfällighet och en normal "svacka" i det annars "stabila" väder som har existerat på jorden de senaste 100-200 åren? Ingen aning.

      Likt du köper jag just nu inte rollatorer, men jag har dem under uppsikt;)

      Må väl och tack ännu en gång för besök och kommentar.

      /Sofokles

      Radera